Denis William Brogan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Sir Denis William Brogan (11 August 1900 - 5 January 1974) bụ onye edemede na ọkọ akụkọ ihe mere eme nke Scotland.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Denis Brogan na Glasgow, nwa mbụ nke Denis Brogan (1856-1934), onye na-akwa ákwà, na Elizabeth Toner. Nna [1] sitere na County Donegal, ọ bụkwa onye na-akwado ndị Boer na ndị Irish na-akwado mba, onye, n'otu oge, jere ozi dị ka onye isi nke alaka Glasgow nke United Irish League, ebe nne ya bụ nwanne nwanyị John Toner, Bishọp nke Dunkeld . Brogan nke obere gụrụ akwụkwọ St Columcille's Roman Catholic School, Rutherglen, na Ruthergelen Academy . [1] Ebe ọ bụ na nne na nna ya mere ya ka ọ mụọ ọgwụ na Mahadum Glasgow, ọ gbanwere na nzere nka na-eso usoro akara dị ala na ule ya, na-agụsị akwụkwọ MA Hons. na 1923.[2] Brogan mechara gụọ akwụkwọ na Balliol College, Oxford, ebe ọ nwetara akara ugo mmụta ọzọ na akụkọ ihe mere eme na 1925. nọrọ otu afọ ọzọ na-amụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị America na Mahadum Harvard na Rockefeller Research Fellowship.

Brogan nwere ụmụnne atọ, nke a kacha mara amara bụ onye nta akụkọ na-agbaso omenala bụ Colm Brogan (1902-1977). Ụmụnne ya abụọ ndị ọzọ, Willie na Diarmuid, kụziri na St Mungo's Academy na East End nke Glasgow.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Oge o si Harvard lọta, Brogan bụ onye nta akụkọ na The Times nke London. ahụ, ọ họọrọ ịbanye na agụmakwụkwọ, nweta ọkwa nkuzi na Mahadum College, London, na London School of Economics. [2] bụ mgbe ọ nọ na ụlọ ọrụ nke ikpeazụ ka Brogan bipụtara ọrụ ya The American Political System (1933), nke e mesịrị kọwaa na The Guardian dị ka "n'ọtụtụ ụzọ dochie anya ọrụ Lord Bryce na ndọrọ ndọrọ ọchịchị America. " [1] Dị ka Herbert Butterfield si kwuo, onye na-ahụ maka akụ na ụba nke aka ekpe Harold Laski nyere Brogan "ma nkwalite na nkwado" dị mkpa iji dee akwụkwọ ahụ. [1]

N'afọ 1934, a họpụtara Brogan ka ọ bụrụ onye otu Corpus Christi College, Oxford. Afọ ise e mesịrị, na 1939, ọ kwagara Mahadum Cambridge iji were oche na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ghọọ onye otu Peterhouse; ọ nọgidere n'ebe ahụ ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1968. [3][4] họpụtara ya na American Academy of Arts and Sciences na 1966 na American Philosophical Society na 1971. A maara Brogan maka okwu redio mgbasa ozi, ọkachasị na isiokwu akụkọ ihe mere eme, yana dịka onye nnọchiteanya na BBC Radio's Round Britain Quiz, ebe ọ metụtara onye na-eme ihe ike, onye na-akparaghị ókè. [5][6][7]'afọ 1963, e mere ya knighted. [8] [2] [3]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Brogan nwụrụ na Cambridge na Jenụwarị 5, 1974. [9] liri ya na Parish nke Ascension Burial Ground na Cambridge. Nwunye ya Olwen Phillis Francis (Lady Brogan), OBE, ọkà mmụta ihe ochie na ikike na Roman Libya na nne nke ụmụ ya anọ - gụnyere ọkọ akụkọ ihe mere eme Hugh Brogan na onye nta akụkọ Patrick Brogan - e liri ya n'otu ili ozu ahụ; o mechara bụrụ Olwen Hackett na alụmdi na nwunye ya nke abụọ, mgbe ọ lụrụ Charles Hackett.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • The American Political System (1933) Ihe ndị e wepụrụIhe ndị e wepụtara
  • Proudhon (1934)
  • The Development of modern France, 1870-1939 (1940 na mbipụta ndị ọzọ)
  • ndọrọ ndọrọ ọchịchị na iwu na United States (1941) Ihe ndị e wepụrụIhe ndị e wepụtara
  • Ndị Bekee: Mmetụta na Nchọpụta (1943)
  • Omume America (1944)
  • Ndị France na Nsogbu (1945) Ihe ndị e wepụrụIhe ndị e wepụtara
  • Oge Franklin D. Roosevelt (1950)
  • Ọnụahịa nke Mgbanwe (1951)
  • ndọrọ ndọrọ ọchịchị na America (1954)
  • Mba France: site na Napoleon ruo Pétain, 1814-1940 (1957)
  • America n'Ụwa nke Oge A (1960)
  • Akụkụ America (1964)
  • Ụwa Ndị Na-alụ Agha (1967)
  • France n'okpuru Republic (1974) [10]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 'Obituary: Sir Denis Brogan', The Guardian, 7 January 1974.
  2. 2.0 2.1 Herbert Butterfield, 'Denis Brogan', Encounter, 1 April 1974.
  3. APS Member History. search.amphilsoc.org. Retrieved on 2022-08-30.
  4. Denis William Brogan (en). American Academy of Arts & Sciences. Retrieved on 2022-08-30.
  5. Denis William Brogan. reference.com. Archived from the original on 17 April 2014. Retrieved on 13 March 2014.
  6. gb247-msgen1581 – Papers of Sir Denis William Brogan, 1900–1974, historian and political scientist. archiveshub.ac.uk. Retrieved on 13 March 2014.
  7. Sir Denis Brogan. universitystory.gla.ac.uk. Archived from the original on 16 April 2014. Retrieved on 13 March 2014.
  8. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named dnb
  9. Mark Goldie, A Guide to Churchill College, Cambridge (2009), pp. 62–63.
  10. D. W. Brogan (1900–1974). librarything.com. Retrieved on 13 March 2014.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]