Olwen Brogan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Olwen Brogan
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha ọmụmụOlwen Phillis Francis Kendall Dezie
Aha enyereOlwen Dezie
aha ezinụlọ yaBrogan Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya15 Disemba 1900 Dezie
Ebe ọmụmụHolyhead Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya18 Disemba 1989 Dezie
Ebe ọ nwụrụCambridge Dezie
Ebe oliliAscension Parish Burial Ground Dezie
Dị/nwunyeDenis William Brogan Dezie
nwaHugh Brogan Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Latin Dezie
Ọrụ ọ na-arụarchaeologist of the Roman provinces Dezie
onye were ọrụUniversity College London Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity College London Dezie
ogo mmụtaMaster of Arts Dezie
isi agụmakwụkwọLatin Dezie
obere agụmakwụkwọancient history, archaeologist of the Roman provinces Dezie
nwa akwukwo nkeMortimer Wheeler Dezie
Ihe nriteOnye isi nke Order nke Alaeze Ukwu Britain, Fellow of the Society of Antiquaries Dezie

  Lady Olwen Phillis Frances Brogan (née Kendall; 15 Disemba 1900 - 18 Disemba 1989; [1] mgbe e mesịrị Hackett) bụ onye Britain na-amụ banyere ihe ochie na ọkachamara na Roman Libya. Ọ gara Mahadum College London ma mesịa kụzie n'ebe ahụ. [2] bụ onye dere akwụkwọ abụọ, ihe karịrị isiokwu iri atọ ma bụrụ onye nyocha oge niile maka Antiquaries Journal, Antiquity na Journal of Roman Studies . [1]

Brogan mụtara usoro igwu ala na mbụ n'okpuru Mortimer Wheeler na Verulamium na Caerleon, [2] ebe akwụkwọ edemede MA ya nyochara ókèala Rom na Germany na mmekọrịta nke ndị Germany na Alaeze Ukwu Rom.

[2] bụ otu n'ime ndị na-egwu ala na Gergovia na 1930 nke gbasaa ihe ọmụma nke Gallic oppida, agbanyeghị, Agha Ụwa nke Abụọ kwụsịrị ọrụ a. [2] agha ahụ gasịrị, Brogan malitere ịrụ ọrụ na Sabratha na Northern Libya, ebe ọ bụ onye isi nlekọta n'okpuru nduzi Kathleen Kenyon site na 1948 ruo 1951. Mgbe ọ na-arụ ọrụ na Sabratha, ọ na-elekọta mpaghara ụlọ n'azụ nzukọ ahụ nke a maara dị ka "Casa Brogan". Usoro igwu ala [2] mepụtara stratigraphy na ndekọ dị mma, n'adịghị ka njem ọdịnala na North Africa, ebe a na-ehichapụkarị ụlọ kama igwu ala ma dekọọ ya n'ụzọ zuru ezu.

Ọrụ kachasị ukwuu nke Brogan [3] Tripolitania bụ ebe obibi dị n'ime na nnukwu ebe ili ozu na Ghirza, na-emepụta otu n'ime ebe kachasị mma e bipụtara n'ime ime Libya. Broga[2] gwupụtara ebe ahụ n'akụkụ Emilio Vergera-Cafarelli na David Smith n'ime oge anọ. Ọrụ a kpughere ihe owuwu ndị dabara n'omenala ndị Rom n'Africa nke ijikọta omenala ndị Gris, Punic na Rom na mkpa na echiche ndị Afrịka.  

Ọ rụkwara ọrụ na Tunisia, Algeria na Morocco [3] ma n'afọ ndị 1970, Brogan wepụtara mbipụta nke ihe mgbochi Roman nke a na-amaghị na mbụ nke dị kilomita 6 nke e ji mgbidi nkume na ụsọ mmiri na ọwara mee.  Nke [2] dị ịrịba ama n'ihi na ọ na-egosi na a na-arụ ọrụ n'ala n'ókèala a maara na Tunisia.

N'agbata afọ 1969 na 1974, a họpụtara Brogan dị ka odeakwụkwọ nsọpụrụ mbụ maka Society for Libyan Studies. N'afọ 1984, Society haziri nzukọ iji sọpụrụ ya, nke mere ka e bipụta 'Obodo na Mba na Roman Tripolitania: Akwụkwọ iji sọpụrụ Olwen Hackett'. [3]

Nchịkọta Brogan[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkọta Olwen Brogan, nchịkọta nke ọrụ Brogan metụtara ọrụ ya na North Africa na France, dị na ebe nchekwa ihe ochie nke British Institute for Libya and Northern African Studies, nke dị na Mahadum Leicester. [4]

Ọrụ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Brogan Ọ bụ n'afọ 1933. Agha ọhụrụ nke Georgovia. Oge Ochie 7:216-19.
  • Brogan O. 1934, Nkwupụta maka ókèala ala Rom na Germany. Gris na Rom 3-4: 23-30.
  • Brogan Ọ bụ n'afọ 1935 ka ọ dị. 'Limes' ndị Rom nke Germany. Archaeological Journal 92: 1-41.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Azụmaahịa n'etiti Alaeze Ukwu Rom na ndị Germany nweere onwe ha. Journal of Roman studies 26: 195-222
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Roman Gaul London
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Kamel na Roman Tripolitania. Akwụkwọ nke British School na Rome 22:126-31
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mgbe ndị nche ụlọ nke Libya mepụtara nchekwa na ọmụmụ na ókèala ọzara: Ghirza na narị afọ nke atọ AD Obelisk na ili ụlọ nsọ nke Imperial Roman dị nso na Ghirza. (Akụkọ abụọ) na The Illustrated London News 22 Jenụwarị 1955: 138-42 na 29 Jenụwarụ 1955: 182-85
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Onye Tripolitanian nke gbara otu narị afọ. In Hommages à Albert Grennier (Collection Latomus 58): 368-73.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ndị Rom fọdụrụ na Wadi el-Amud. Libya Antiqua 1:47-56.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Henschir el-Ausaf nke Tigi (Tripolitania) na ụfọdụ ili ndị yiri ya na Gefara nke Tunisia. Libya Antiqua 2: 47-56.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe edeturu na Wadis Neina na Bei el-Kebir na ụfọdụ egwu predesert. Libya Antiqua 2: 57–64.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] British Archaeology na Libya 1943-1970. Ọmụmụ Libya 1: 6-11.  
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ebe obibi nke narị afọ mbụ na nke abụọ na Tripolitanian pre-desert. Na F.f. Gadalla (ed.), Libya na History. Ihe omume nke nzukọ e nwere na Faculty of Arts, Mahadum Libya 1968. Benghazi: 121-130.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Njem gaa Tripolitania 1971. Ọmụmụ Libya 2: 10-11
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ọbịbịa nke Rom na Ntọala nke Roman Gaul. Na S. Piggot, G., Daniel na C.McBurney (ed), France tupu ndị Rom. London: 192-219.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Round na Misurata. Ọmụmụ Libya 6: 49-58.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe odide na mkpụrụedemede Libya sitere na Tripolitania na ihe odide ụfọdụ gbasara agbụrụ ndị dị na mpaghara ahụ. Na J. Bynon na T. Bynón (ed), Hamito-Semitica. Mouston: 267-89.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ghirza na Zliten, Na R. Stillwell (ed. (, Princeton Encyclopaedia of Classical Sites. Princeton: 352 na 1000-01.  
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Es-Sernama Bir el-Uaar: ili Rom na Libya. Na R. Moorey na P. Parr (ed), Archaeology in the Levant. Akwụkwọ edemede maka Kathleen Kenyon. Warminster: 233-37.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Hadd Hajar, a 'clausura'; na Tripolitanian Gebel Garian n'ebe ndịda Asabaa. Ọmụmụ Libya 11: 45-52.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Georgovia Archaeological Journal 97: 1-36.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe ndị e gwupụtara na Georgovia Magazin ihe mgbe ochie 5: 220-30
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Gasr el-Gezira, ụlọ nsọ dị na Gebel Nefusa nke Tripolitania. Akwụkwọ nke British School na Rome 21: 74-80.
  • Brogan, O. na Reynolds, J. M. 1964. Ihe odide sitere na ime obodo Tripoitanian. Libya Antiqua 1:43-46.  
  • Brogan, O. na Reynolds, J.M.1985. Ihe e dere na Wadi Antar. Na Buck, D.J. na Mattingly, D.G. (ed.). 1985. Obodo na Mba na Roman Tripolitania. Akwụkwọ iji sọpụrụ Olwen Hackett. BAR S 274, Oxford: 13-23.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ógbè Rom na Ghirza, akụkọ nwa oge. Journal of Roman Studies. 47: 173–84.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ghirza: Ebe obibi ndị Rom na Libya na Tripolitania. Usoro ihe ochie nke Libya 1. Tripoli
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe odide na mkpụrụedemede Libya site na Ghirza na Tripolitania. Oge Ochie32: 112-115.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe mgbochi mmiri ndị Rom na Wadi Megenin. Libya Antiqua 2: 65-71.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]