Dominique Kouas

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Dominique Kouas
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịBenin Dezie
Aha enyereDominique Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1952 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà, onye na-akpụ ihe ọkpụkpụ Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Dominique Kouas (amụrụ n'afọ 1952) bụ onye Benin na-ese ihe Vodou. Ọrụ ya nwere mmetụta siri ike site n'aka ndị na-ese ihe ọdịnala Africa a na-amaghị aha ha site na senchiri ndị gara aga.[1] A maara ya maka nnukwu ọrụ ya sitere na ígwè, nke a na-egosi na International Festival of Vodun Arts and Cultures na Ouidah, mana ọ na-arụ ọrụ na Porto Novo. Otu n'ime ọrụ ya a ma ama bụ ihe a tụrụ atụ nke "Mami Wata nwere isi atọ, ụkwụ atọ, aka atọ".[2] Onye ọzọ bụ nke "na-egosi ọtụtụ ihu na-ebu Fon (abụọ na ntì ọ bụla, ụlọ nsọ, na ihu) na Yoruba (atọ na ntì nke ọ bụla) akara na-egosi ndị otu agbụrụ ha".[3] Ụlọ ngosi Ọktoba dị na London nwekwara nka ya. A na-ewere ọrụ onye omenkà ahụ rụzuru na 1980s na 1990s ugbu a dị ka otu n'ime ihe osise Beninoise kachasị emetụta oge a.[4] Ọrụ ya bụ akụkụ nke nchịkọta Jordan National Gallery of Fine Arts.

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. (1995) Revue noire. Publications Editions Bleu Outremer, 13–4, 18. 
  2. (2001) African Arts. African Studies Center, University of California, Los Angeles. 
  3. Silverman (2 November 2010). Contested Cultural Heritage: Religion, Nationalism, Erasure, and Exclusion in a Global World. Springer Science & Business Media. ISBN 978-1-4419-7305-4. 
  4. Jagoe. Contemporary Art in Benin: A History in Ten Artists. Culture Trip. Retrieved on 2020-10-02.