Dominique Prieur

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Dominique Prieur
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịFrance Dezie
aha n'asụsụ obodoDominique Prieur Dezie
Aha ọmụmụDominique Maire Dezie
Aha enyereDominique Dezie
aha ezinụlọ yaPrieur Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1949 Dezie
Ebe ọmụmụBesançon Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language Dezie
convicted ofmanslaughter Dezie
Ọrụ ọ na-arụpioneer, spy, military officer Dezie
ihe omume dị ịrịba amaMmiri nke Rainbow Warrior Dezie

Dominique Prieur (amụrụ nafọ 1949) bụ onye agha French nke a mara ikpe igbu ọchụ maka òkè ya na Egwurugwu dike

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Prieur sonyeere ndị agha nafọ 1974 ma bụrụ onye ọrụ nzuzo n'ọnwa Ọgọstụ afọ 1977.[1]

Mmiri nke Egwurugwu dike[dezie | dezie ebe o si]

Prieur rụrụ ọrụ na ngalaba nchịkọta ihe ọmụma na nyocha nke French Secret Service, Direction Générale de la Sécurité Extérieure (DGSE). Ọ bụ ọkachamara na òtù udo nke Europe ma bụrụ onye nchịkwa nke Christine Cabon.[2] E zigara Cabon na Auckland nọnwa Eprel nafọ 1985, ebe ọ banyere nọfịs Greenpeace wee chịkọta ozi maka Prieur na onye ọrụ ibe ya Alain Mafart.[2] Nọnwa Julaị n'afọ 1985, Prieur na Mafart si Corsica banye New Zealand na paspọtụ Switzerland nyere aha ha bụ Sophie na Alain Turenge, di na nwunye ọhụrụ naaga ezumike.[3][4] Ntuziaka ha bụ ka ha mikpuo Egwurugwu dike ka gọọmentị France naenyo enyo na a gaeji ya mee mkpesa maka nnwale nuklia naabịanụ na Mururoa atoll na South Pacific.[3] Ọrụ Prieur bụ nhazi nke ọrụ ahụ, na mwepụ nke ndị ọrụ si na mba ahụ mgbe bọmbụ ahụ gasịrị.[5]

Prieur na Mafart wetara ndị frogmen abụọ ogbunigwe limpet ka ha kụọ nụgbọ mmiri ahụ nabalị nke 10 Julaị 1985.[6] Mgbawa ahụ mikpuru ụgbọ mmiri ahụ ma gbuo onye na-ese foto Fernando Pereira.[7][3]

Ndị uwe ojii New Zealand jidere ha nime awa 30 nke bọmbụ ahụ, ma boo ha ebubo igbu Pereira.[8] A kpọfere Prieur nụlọ mkpọrọ ụmụ nwanyị nke Christchurch ma debe ya nebe ahụ ka ọ naechere ikpe.[9] Prieur kwupụtara ebubo igbu ọchụ na mmebi iwu nụlọ ikpe mpaghara Auckland, a mara ya ikpe ịga mkpọrọ afọ iri na 22 Nọvemba 1985.[9][10][11] Mgbe nrụgide ndọrọ ndọrọ ọchịchị siri ike sitere na France na ndị enyi ya, gọọmentị New Zealand kwetara na mkpebi ikpe nke United Nations na July 1986 nke hụrụ ka a kpọfere ha abụọ naka ndị France na agwaetiti Hao na French Polynesia.[12]

E zigara di Prieur, Joel Prieur, onye ọrụ nke Ngalaba Nchebe, na Hao obere oge ka a chụgara ya ebe ahụ.[13] Na 6 Mee 1988 a laghachiri ya na France nihi na ọ dị ime, a kpọkwara ya dike mba.[13][14] Ọ laghachighị na Hao.

Ọ bụ ezie na otu kọmitii Arbitration nke UN chọpụtara na France emebiela ọrụ ya na New Zealand ọtụtụ ugboro site niwepụ ndị ọrụ na Hao, ma ghara iweghachi ha, ọ jụrụ nkwupụta nke New Zealand na Mafart na Prieur laghachiri nihi na oge ha kwesịrị ịnọ ebe ahụ adaala.

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

Nafọ 1989, e buliri Prieur ka ọ bụrụ Major, ka ọ naerule afọ 2002, e buliri ya ka ọ bụrụ Commandant.[4][9]

Prieur bipụtara akwụkwọ "Agent secrète" (Secret Agent) na 1995 gbasara ọrụ ya na bọmbụ ahụ. Banyere ọnwụ Pereira, o dere "Anyị tụrụ egwu ma wụọ egwu. Anyị abịaghị ebe a igbu onye ọ bụla. "[15]

Nafọ 2005, Prieur na Marfart rịọrọ Ụlọikpe Kasị Elu nke New Zealand ka ha kwụsị igosi arịrịọ ikpe ha na telivishọn.[16] Ụlọikpe kachasị elu nyere ohere ka ihe nkiri ahụ gaa na ikuku.[16]

Nafọ 2009, e were Prieur nọrụ dị ka onye nduzi nke ndị ọrụ mmadụ maka Paris Fire Brigade, otu nke ndị agha France.[15][17]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Guisnel. "Dominique Prieur. L'agente secrète refait surface et écrit. En 1985, la DGSE la charge de préparer l'attentat contre le "Rainbow Warrior". Dix ans plus tard, l'ancienne", Liberation, 7 July 1995. Retrieved on 4 May 2016. (in fr)
  2. 2.0 2.1 A beret, a bottle of Beaujolais and a baguette. Greenpeace International. Retrieved on 2016-05-08.
  3. 3.0 3.1 3.2 Dejevsky. "Attack on Boat Still Haunts Secret Agent", Independent, 18 June 1995. Retrieved on 4 May 2016. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":4" defined multiple times with different content
  4. 4.0 4.1 (2009) in Trahair: Encyclopedia of Cold War Espionage, Spies, and Secret Operations, revised, Enigma Books, 304. ISBN 9781929631759.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":6" defined multiple times with different content
  5. "Saboteur spills the French beans", New Zealand Herald, 2000-06-30. Retrieved on 2016-05-08. (in en-NZ)
  6. "The day Operation Satanic came to NZ", New Zealand Herald, 2002-12-03. Retrieved on 2016-05-08. (in en-NZ)
  7. Astier. "French Expat Recalls NZ Bombing", BBC News, 8 July 2005. Retrieved on 4 May 2016.
  8. Rainbow Warrior bombing. my.christchurchcitylibraries.com. Retrieved on 2016-05-08.
  9. 9.0 9.1 9.2 O'Brien (2007). News of the Swimmer Reaches Shore: A Guide to French Usage. Wellington, New Zealand: Victoria University Press. ISBN 978-0-86473-532-4.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":7" defined multiple times with different content
  10. "Greenpeace Bombers", Logansport Pharos Tribume, 22 November 1985. Retrieved on 4 May 2016.
  11. Rainbow Warrior: 30th anniversary of bombing by French commandos in Auckland, New Zealand, on July 10, 1985 (10 July 2015). Retrieved on 9 May 2016.
  12. At the end of the Rainbow - National - NZ Herald News. Nzherald.co.nz. Retrieved on 2014-01-13.
  13. 13.0 13.1 "France Ends Agent's Exile", Cedar Rapids Gazette, 7 May 1988. Retrieved on 4 May 2016.
  14. "Spy: French Leader Ordered Sinking", Daily Herald Suburban Chicago, 11 July 2005. Retrieved on 4 May 2016.
  15. 15.0 15.1 "Rainbow Warrior: Where Are They Now?", New Zealand Herald, 5 July 2016. Retrieved on 4 May 2016. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":3" defined multiple times with different content
  16. 16.0 16.1 "Ship Bombers Lose TV Appeal", Gold Coast Bulletin, 27 September 2006. Retrieved on 4 May 2016.
  17. Staff (4 January 2009) "Fresh Start for Saboteur" Sunday Mail (South Australia) p. 29