Economic Community of West African States

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Economic Community of West African States (ECOWAS; nke a makwaara dị ka CEDEAO na French na Portuguese) bụ otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụ na ụba mpaghara nke mba iri na ise dị na West Africa.. N'ozuzu, mba ndị a nwere mpaghara 5,114,162 km2 (1,974,589 mi), na 2015 nwere ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya karịrị nde 349.

ECOWAS na-ejekwa ozi dị ka ndị na-eme udo na mpaghara ahụ, na mba ndị mejupụtara ya na-eziga ndị agha jikọrọ aka mgbe ụfọdụ iji tinye aka na mba ndị so na ya n'oge ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọgba agha.[1][2]

Ka ọ na-erule n'ọnwa Febụwarị 2017, ECOWAS nwere mba iri na ise; asatọ n'ime ha na-asụ French, ise na-asụrụ Bekee, na abụọ na-asọpụta Portuguese. Ndị otu niile sonyeere obodo ahụ dị ka ndị guzobere na Mee 1975, ma e wezụga Cape Verde nke sonyeere na 1977.[3]

Nanị onye bụbu onye otu ECOWAS bụ Mauritania na-asụ Arabic, nke bụkwa otu n'ime ndị guzobere ya na 1975 wee kpebie ịpụ na Disemba 2000.[3] Mauritania bịanyere aka na nkwekọrịta ọhụrụ na August 2017.[4]

A kwụsịtụrụ Mali na ECOWAS na 30 Mee 2021, na-esochi ọchịchị agha ya nke abụọ n'ime ọnwa itoolu..[5] A kwụsịtụrụ Guinea na 8 Septemba 2021,obere oge ka ndị agha mechiri ọchịchị na mba ahụ .[6][7] E tinyere ntaramahụhụ na mba abụọ ahụ na 16 Septemba.[8] Na 10 Jenụwarị 2022, Mali kwupụtara mkpebi ya imechi ókèala ya ma chetara ọtụtụ ndị nnọchi anya na ECOWAS na nzaghachi maka mmachibido iwu maka igbu oge ntuli aka ruo afọ anọ.[9] Na 28 Jenụwarị 2022, a kwụsịtụrụ Burkina Faso na ECOWAS mgbe ndị agha wepụrụ ọchịchị.[10]

Niger, Mali na Burkina Faso kwuputara na ha ga-ahapụ ọgbakọ ahụ na Jenụwarị 28, 2024, ihe omume a na-enwetụbeghị ụdị ya kemgbe e guzobere ECOWAS, na-ebo ebubo karịsịa enweghị enyemaka site n'aka nzukọ ahụ n'ihu ọha egwu na ebubo na ọ nọ n'okpuru ọchịchị. mmetụta nke ndị mba ọzọ.[11]


Mba ndị so na ECOWAS Mpaghara B
Mba Mpaghara (km2)[12]



Ndị bi na ya (ọtụtụ puku[13]



)
GDP (nominal)[14]
(millions USD)
GDP (PPP)[15]
(millions intl.$)
Ego Asụsụ gọọmentị



 Benin 114,763 10,880 8,291 22,377 CFA n'efu French
 Burkina Faso 272,967 18,106 10,678 30,708 CFA n'efu French
 Ghana 238,533 27,410 37,543 115,409 cedi Bekee
 Ivory Coast 322,463 22,702 31,759 79,766 CFA n'efu French
 Niger 1,267,000 19,899 7,143 19,013 CFA n'efu French
 Nigeria 923,768 211,400 481,066 1,093,921 Naira Bekee
 Togo 56,785 7,305 4,088 10,667 CFA n'efu French
ECOWAS Mpaghara B 3,196,279 277,502 580,568 1,371,861

Na-ekpuchi mpaghara a maara dị ka "mgbatị ọchịchị," ECOWAS, kemgbe afọ 1990, agbalịwo ichebe mgbanwe mpaghara ahụ na-aga n'ihu na ọchịchị onye kwuo uche ya megide mwakpo ọchịchị aka ike. Otú ọ dị, a kpọtụrụ otu ahụ aha maka nzaghachi na-adịghị ike na nke na-adịghị arụ ọrụ na mbido afọ 2020, mgbe mba atọ so na ya tara ahụhụ - abụọ na Burkina Faso, abụọ na Mali, otu mgbalị na Niger, na otu na Guinea.[6][7]

  1. Adeyemi. "West African Leaders Agree on Deployment to Liberia", Jane's Defence Weekly, 6 August 2003.
  2. "The 5 previous West African military interventions", Yahoo News, 20 January 2017. Retrieved on 27 January 2017.
  3. 3.0 3.1 Pazzanita (2008). Historical Dictionary of Mauritania. Scarecrow Press, 177–178. ISBN 978-0-8108-6265-4.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "HDM" defined multiple times with different content
  4. Okanla. Like a magnet. D+C, Development and Cooperation.
  5. "ECOWAS suspends Mali over second coup in nine months", Al Jazeera, 31 May 2021. Retrieved on 12 September 2021.
  6. 6.0 6.1 Samb. "West African leaders due in Guinea as post-coup calm pervades Conakry", Reuters, September 9, 2021. Retrieved on September 9, 2021. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "leaders_due_in_guinea_2021_09_09_reuters" defined multiple times with different content
  7. 7.0 7.1 "West African leaders suspend Guinea from Ecowas following coup," September 9, 2021, BBC News, retrieved September 9, 2021
  8. Christian. "West African bloc resorts to sanctions over Guinea and Mali coups", Reuters, September 17, 2021. Retrieved on September 17, 2021.
  9. AHMED (2022-01-10). Mali's junta deplores new sanctions imposed by regional bloc (en-US). SFGATE. Retrieved on 2022-01-10.
  10. "West African regional bloc suspends Burkina Faso's membership over coup", France 24, 28 January 2022. Retrieved on 28 January 2022. (in en)
  11. "Brexit à l’africaine: la Cédéao ébranlée par le départ des pays sahéliens", Radio France Internationale, 29 January 2024. Retrieved on 29 January 2024. (in fr)
  12. Demographic Yearbook – Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density 1–2. United Nations Statistics Division (2012). Retrieved on 27 January 2017.
  13. Population 2015. World Bank (16 December 2016). Retrieved on 27 January 2017.
  14. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named WB2015gdp
  15. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named WB2015ppp