Edet Amana

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Edet Amana
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya11 Disemba 1938 Dezie
Ọrụ ọ na-arụinjinia Dezie
ebe agụmakwụkwọỤlọ akwụkwọ King's College, Lagos, Imperial College London Dezie
Ihe nriteOnye isi ndị Order nke Niger Dezie

Onye isi nri Dr edet Amana mụrụ na 11 Disemba 1938 ọ bu onye injinia Naijiria

.listen 

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Edet James Amana, Officer of Order of the Niger (OON) na Disemba 11, 1938, na oyubia Oron, akwo ibom State gụrụ akwụkwọ na Methodist College uzuakoli na King's College, Lagos.[1] Ọ gara imperial college London(1961-6) ebe ọ nwetara akara ugo mmụta mbụ na Civil Engineering na-abịa nke mbụ na klas ya na-agụsị akwụkwọ.Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ malitere ịrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ ndị injinia ndụmọdụ nke Britain. Mgbe ọ laghachiri Naịjirịa, ọ rụrụ ọrụ dị ka injinia onu maka Shell-Mex & BP (1968-72).[1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1972 o guzobere Amana Consulting Engineers. N'ime afọ iri na ise, ụlọ ọrụ ahụ bụ ọrụ maka imepụta na mmejuputa oru ngo ruru ihe dị ka $ 2bn.[2] Ngalaba ọrụ injinia nwere ọrụ maka AW Chesterton nke Boston, na Hewlett-Packard (1982). N'afọ 1981, e guzobere njikọ aka na Earth Technology Corporation nke California maka nyocha na map nke geotechnical na geophysical. Ọrụ ọzọ metụtara ọdịmma Israel gụnyere atụmatụ ụlọ. N'oge ọ kachasị elu, ụlọ ọrụ ahụ were ndị injinia 30, gụnyere ndị mba ọzọ 10. [citation needed] Site na 1980, otu ahụ malitere ịzụlite ugbo rọba ma guzobe ụlọ ọrụ nhazi rọba n'oge na-adịbeghị anya. Otu ahụ na-etinye aka na ahia mkpuchi na ahia na nnyefe maka ụlọ ọrụ mmanụ. Edet Amana bụ onye guzobere Citibank Nigeria ma jee ozi na bọọdụ nke ụlọ akụ ahụ site na 1985 ruo 2010.[1]

Taa Edet Amana bụ onye isi oche nke Amana Group of Companies na onye isi oche gara aga nke [[[Nigerian Academy of Engineering]. Ọ bụkwa onye otu Nigerian Society of Engineers, onye isi oche gara aga nke Association of Consulting Engineers Nigeria, onye otu Nigerian Institute of Management na onye otu International Institute of Directors.[3] Ọ bụkwa onye otu American Society of Civil Engineers na Association of African Development Experts.[4][5]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Nwunye mbụ Edet Amana, Doris Edet Amina, onye ya na ya nwere ụmụ isii, nwụrụ na Disemba 11, 2004. Ya na nwunye ya nke abụọ, Hilda Edet Amana.

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye isi nke Order of the Niger 2005
  • Knight nke John Wesley nke Chọọchị Metọdist nke Nigeria nyere 2004 [citation needed]
  • Doctor of Science DSc (Honoris Causa) site na Mahadum Uyo 2010 [citation needed]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 About Us – Edet Amana Foundation (en-US). Retrieved on 2020-05-24. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. About Us – Edet Amana Foundation (en-US). Retrieved on 2022-05-26.
  3. Past Presidents (en-US). Retrieved on 2020-05-24.
  4. Rasheed Abiodun Gbadamosi, economist, and former minister of national planning, 65, December 7. Newswatch Communications Limited. Retrieved on 2 September 2012.
  5. Forrest (1994). The Advance of African Capital: The Growth of Nigerian Private Enterprise. ISBN 9780748604920.