Edmund Abaka
Ọdịdị
Edmund Abaka
| Ụdịekere | nwoke |
|---|---|
| Aha enyere | Edmund |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English |
| Ọrụ ọ na-arụ | osee foto, onye nchikota akuko, odee akwụkwọ |
| Ụdị ọrụ ya | Eluàlà, Slavery, emancipation |
| Onye were ọrụ | University of Miami |
| Ọkwá o ji | associate professor |
| Ebe agụmakwụkwọ | University of cape coast, University of Guelph, York University |
| Ihe nrite | Fulbright Scholarship |
| Ikike nwebiisinka dị ka onye okike | Ọrụ nwebiisinka chekwara |
Edmund Abaka bụ onye na-ese foto na ọkọ akụkọ ihe mere eme nke Africa na Mahadum Miami nke dị na Coral Gables, Florida.[1][2][3]
Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Cape Coast na Ghana ma nata nzere masta ya na Mahadim Guelph na Canada. Ọ natara nzere PhD ya na Mahadum York na 1998.[4]
Ọ bụ onye ọkà mmụta Fulbright.[5]
Akwụkwọ ndị a họọrọ
[dezie | dezie ebe o si]- "Kola bụ Onyinye Chineke": Mmepụta Ọrụ Ugbo, Mgbalị Mbupụ na Ụlọ Ọrụ Kola nke Asante na Gold Coast, c. 1820X1950. Ohio University Press, Athens, 2005. (Ọmụmụ Ọdịda Anyanwụ Afrịka)[6][7]
- Omenala na Omenala nke Ethiopia 2007
- Ụlọ ndị ohu na "ọnụ ụzọ nke enweghị nloghachi": Gold Coast / Ghana Slave Forts, Castles & Dungeons na Atlantic Slave Trade. Mahadum nke Wisconsin Press[8]
- W. E. B. Du Bois on Africa (nke ya na Eugene F. Provenzo dezigharịrị)
Edensibịa
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ "Dr. Edmund Abaka – KROMA Art Space & Studios". kromamiami.com.
- ↑ "Edmund Abaka". as.miami.edu.
- ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
- ↑ "International Standard Name Identifier entry".
- ↑ "Edmund Abaka – Fulbright Scholar Program". cies.org.
- ↑ "Edmund Abaka". ohioswallow.com.
- ↑ Getz, Trevor (June 1, 2006). "EDMUND ABAKA. "Kola is God's Gift": Agricultural Production, Export Initiatives and the Kola Industry of Asante and the Gold Coast, c. 1820–1950. (Western African Studies.) Athens, Ohio: Ohio University Press. 2005. Pp. xv, 173. Cloth $44.95, paper $24.95 (review)". The American Historical Review. 111 (3): 935–936. doi:10.1086/ahr.111.3.935-a.
- ↑ Essien, Kwame (July 18, 2018). "House of Slaves and 'Door of No Return': Gold Coast/Ghana Slave Forts, Castles & Dungeons and the Atlantic Slave Trade by Edmund Abaka (review)". Ghana Studies. 19 (1): 203–205. doi:10.1353/ghs.2016.0010.