Gaa na ọdịnaya

Edmund Abaka

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Edmund Abaka
mmádu
Ụdịekerenwoke Dezie
Aha enyereEdmund Dezie
Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaEnglish Dezie
Ọrụ ọ na-arụosee foto, onye nchikota akuko, odee akwụkwọ Dezie
Ụdị ọrụ yaEluàlà, Slavery, emancipation Dezie
Onye were ọrụUniversity of Miami Dezie
Ọkwá o jiassociate professor Dezie
Ebe agụmakwụkwọUniversity of cape coast, University of Guelph, York University Dezie
Ihe nriteFulbright Scholarship Dezie
Ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Edmund Abaka bụ onye na-ese foto na ọkọ akụkọ ihe mere eme nke Africa na Mahadum Miami nke dị na Coral Gables, Florida.[1][2][3]

Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Cape Coast na Ghana ma nata nzere masta ya na Mahadim Guelph na Canada. Ọ natara nzere PhD ya na Mahadum York na 1998.[4]

Ọ bụ onye ọkà mmụta Fulbright.[5]

Akwụkwọ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • "Kola bụ Onyinye Chineke": Mmepụta Ọrụ Ugbo, Mgbalị Mbupụ na Ụlọ Ọrụ Kola nke Asante na Gold Coast, c. 1820X1950. Ohio University Press, Athens, 2005. (Ọmụmụ Ọdịda Anyanwụ Afrịka)[6][7]
  • Omenala na Omenala nke Ethiopia 2007
  • Ụlọ ndị ohu na "ọnụ ụzọ nke enweghị nloghachi": Gold Coast / Ghana Slave Forts, Castles & Dungeons na Atlantic Slave Trade. Mahadum nke Wisconsin Press[8]
  • W. E. B. Du Bois on Africa (nke ya na Eugene F. Provenzo dezigharịrị)

Ebensidee

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Dr. Edmund Abaka – KROMA Art Space & Studios. kromamiami.com.
  2. Edmund Abaka. as.miami.edu.
  3. Prof. Edmund Abaka donates to History Department – UCC :: University of Cape Coast. ucc.edu.gh. Archived from the original on 2023-11-10. Retrieved on 2022-06-17.
  4. International Standard Name Identifier entry.
  5. Edmund Abaka – Fulbright Scholar Program. cies.org.
  6. Edmund Abaka. ohioswallow.com.
  7. Getz (June 1, 2006). "EDMUND ABAKA. "Kola is God's Gift": Agricultural Production, Export Initiatives and the Kola Industry of Asante and the Gold Coast, c. 1820–1950. (Western African Studies.) Athens, Ohio: Ohio University Press. 2005. Pp. xv, 173. Cloth $44.95, paper $24.95 (review)". The American Historical Review 111 (3): 935–936. DOI:10.1086/ahr.111.3.935-a. 
  8. Essien (July 18, 2018). "House of Slaves and 'Door of No Return': Gold Coast/Ghana Slave Forts, Castles & Dungeons and the Atlantic Slave Trade by Edmund Abaka (review)". Ghana Studies 19 (1): 203–205. DOI:10.1353/ghs.2016.0010. 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]