Elizabeth Anionwu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Elizabeth Anionwu
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha ọmụmụElizabeth Mary Furlong Dezie
Aha enyereElizabeth Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya2 Julaị 1947 Dezie
Ebe ọmụmụBirmingham Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụnurse Dezie
onye were ọrụLondon School of Hygiene & Tropical Medicine, University of West London Dezie
Ọkwá o jiprofessor emeritus Dezie
Onye òtù nkeBlack Female Professors Forum Dezie
Ihe nriteCommander of the Order of the British Empire, Fellow of the Royal College of Nursing, Dame Commander of the Order of the British Empire, BBC 100 Women Dezie
webụsaịtịhttp://www.elizabethanionwu.co.uk/ Dezie

Dame Elizabeth Nneka Anionwu OM DBE FRCN (amụrụ Elizabeth Mary Furlong; 2 Julaị 1947) bụ onye nọọsụ Britain, onye nlekọta ahụike, onye nkuzi, na Prọfesọ Emeritus nke Nọọsụ na Mahadum nke West London.

N'afọ 1979, Anionwu ghọrọ onye nọọsụ mbụ na-ahụ maka sickle-cell na thalassemia na United Kingdom, nyere aka guzobe Brent sickle cell na Thalassaemia Counselling center [1] ya na onye ndụmọdụ haematologist Milica Brozovic. N'afọ 1998, mgbe ahụ ọ bụ Prọfesọ nke Nọọsụ, Anionwu mepụtara Mary Seacole Centre for Nursing Practice na Mahadum nke West London. [2] nwere Order of Merit, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Dame Commander of the Order of the British Empire ma bụrụkwa Fellow nke Royal College of Nursing (RCN). [1] Ọ lara ezumike nká na 2007, na 2016 o bipụtara akụkọ ndụ ya, Mixed Blessings from a Cambridge Union .

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Elizabeth Nneka Anionwu Elizabeth Mary Furlong na Birmingham, [3] England, Ndị Irish na nna Naijiria. Nne [4], Mary Maureen Furlong, nọ n'afọ nke abụọ ya na-amụ ihe ochie na Newnham College, Mahadum Cambridge . [1] Nna [5], Lawrence Odiatu Victor Anionwu, na-amụ iwu na Mahadum Cambridge . [1]

Ọganihu ya emetụtala nke ukwuu site na ịkwaga n'etiti ụlọ ọrụ na ezinụlọ. Ọ nọrọ ihe karịrị afọ abụọ na nne ya bi, mmekọrịta nke kwụsịrị mgbe nna nna ya, onye na-anabataghị ya ma na-aṅụbiga mmanya ókè, malitere imegbu ya. [6][4] debere ya n'Ụlọ ụmụaka Katọlik ebe ndị nọn na-elekọta ya, gụnyere ọtụtụ afọ na ndị nọn Nazareth House na Birmingham.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Anionwu malitere ọrụ nọọsụ site n'ike mmụọ nsọ nke onye nọn na-elekọta eczema ya. Mgbe [7] dị afọ iri na isii, ọ hapụrụ ụlọ akwụkwọ na Ọkwa O asaa wee malite ịrụ ọrụ dị ka onye na-enyere onye nọọsụ aka n'ụlọ akwụkwọ na Wolverhampton. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ka ọ bụrụ nọọsụ, onye nleta ahụike, na onye nkuzi. Ọ gara United States iji mụọ ndụmọdụ maka ebe a na-akpọ sickle-cell na thalassemia ebe ọ bụ na ọmụmụ ihe adịghị na UK. N'afọ 1979, ya na Dr Milica Brozovic rụkọtara ọrụ iji mepụta ụlọ ọrụ ndụmọdụ UK sickle-cell na thalassemia mbụ na London Borough of Brent. Nke a bụ nke mbụ n'ime ihe karịrị ụlọ ọrụ 30 na UK na-eji Brent Center dị ka ihe nlereanya.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. NHS England » BME nurses and midwives instrumental in helping shape the NHS of today. www.england.nhs.uk (30 May 2018). Retrieved on 28 February 2019.
  2. Professor Elizabeth Anionwu profile: University of West London. uwl.ac.uk. Archived from the original on 10 December 2017. Retrieved on 9 December 2017.
  3. BME Trailblazers in the NHS Professor Elizabeth Anionwu CBE. Archived from the original on 3 January 2017. Retrieved on 9 December 2017.
  4. 4.0 4.1 Agnew (2 October 2016). An extraordinary life: Elizabeth Anionwu. Nursing Standard. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "agnew" defined multiple times with different content
  5. Anionwu (2016). Mixed Blessings from a Cambridge Union (in en). ELIZAN. ISBN 9780995526808. 
  6. NHS England » Professor Dame Elizabeth Nneka Anionwu. www.england.nhs.uk. Archived from the original on 2020-09-29. Retrieved on 2020-11-10.
  7. Professor Dame Elizabeth Anionwu, former nurse. Desert Island Discs. BBC Radio 4 (31 May 2020). Retrieved on 31 May 2020.