Elizabeth Ngugi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Elizabeth Ngugi
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịKenya Dezie
Aha enyereElizabeth Dezie
Ụbọchị ọnwụ yaEprel 2015 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụnurse, social worker Dezie
ụdị ọrụ yaHIV/AIDS Dezie
onye were ọrụUniversity of Nairobi, Kenyatta National Hospital Dezie
ebe agụmakwụkwọColumbia Pacific University Dezie
Ihe nriteOrder of the Grand Warrior of Kenya Dezie

Elizabeth Ngugi (nwụrụ n'afọ 2015) bụ Onye Kenya Prọfesọ nke Ahụike Obodo na Mahadum Nairobi, na onye nọọsụ site na azụmahịa. Ihe [1] mkpa o nyere na mmemme mahadum ya bụ nyocha ya na ọrụ ya na ndị akwụna nọ n'ógbè ahụ iji gbochie mgbasa HIV / AIDS. [2] kọwara Ngugi dị ka onye nọọsụ Kenya mbụ ghọrọ prọfesọ.

Ọrụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ngugi malitere nọọsụ na Kenyatta National Hospital na 1960, dị ka Sister in Charge of pediatric health. [2] [3][2]'afọ 1979, e buliri ya n'ọkwa osote onye isi nọọsụ na Ministri ahụike. N'afọ 1981, mgbe ọ ka na-arụ ọrụ dị ka onye nọọsụ, Ngugi gosipụtara akwụkwọ banyere ọrụ ọhụrụ nke ndị nọọsụ na usoro ahụike Kenya. [4] kwusiri ike na ọrụ onye nọọsụ abụghị naanị ilekọta onye ọrịa, kamakwa ilekọta ma lekọta ndị ezinụlọ onye ọrịa. [5] gụrụ akwụkwọ [6] Mahadum Columbia Pacific maka BA na Masters na Nursing Administration site na 1983 ruo 1985, wee nweta PhD na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na 1989. [1] [2] [5]'afọ 1986, ọ ghọrọ onye nkuzi na Mahadum Nairobi, School of Public Health ma mesịa bụrụ onye nhazi ọrịa AIDS nke mba Kenya. [2] [2]

Ịrụ ọrụ megide HIV/AIDS[dezie | dezie ebe o si]

Ngugi sonyere [5] mmekorita mba ụwa na Nairobi iji soro ndị ọrụ mmekọahụ na-emekọrịta ihe ma nyere ha aka ịlụso Ọrịa ndị a na-ebute site na mmekọahụ ọgụ. [1] [3] [7][5] sonyeere na 1984 dị ka onye nọọsụ, ma mee mgbalị ịgakwuru ndị ọrụ mmekọahụ kama ịta ha ụta. Ọtụtụ [5]'ime nnyocha Ngugi lekwasịrị anya na obodo ndị a na-adịghị ike, ọ nyekwara ha nlekọta ahụike, ndụmọdụ na condom n'efu iji kwụọ ụgwọ maka itinye aka. O tinyere aka na nyocha nke nyochara ịdị irè nke sponge na-egbochi afọ ime na igbochi nje HIV ọhụrụ gbasara ndị ọrụ mmekọahụ na Nairobi. Nnyocha ahụ enwetaghị ihe akaebe [8] ịdị irè nke sponge na-egbochi afọ ime n'ibelata ọrịa. Site [7]'inyere ndị ọrụ mmekọahụ aka ka ha jikọọ aka chọọ ka ndị ahịa ha jiri condom mee ihe, ojiji ha ejirila site na 4% ruo 90%, ọ bụ ezie na ụmụ nwoke na-enyekarị ego maka mmekọahụ na-enweghị nchebe. Ndị ọkachamara [7] ahụike ọha na eze etoola ụzọ ọ na-enye ike.

N'afọ 1984, Ngugi na njikọ aka ya na Frank Plummer si Mahadum Manitoba, nyere aka guzobe Ụlọ Ọgwụ Majengo na Majengo, Kenya. Ụlọ ọgwụ ahụ gara [9]'ihu na-eje ozi dị ka ebe maka ọtụtụ nyocha HIV / AIDS na dị ka ebe ndị ọrụ mmekọahụ na-enweta ọgwụgwọ na mgbochi maka Ọrịa ndị a na-ebute site na mmekọahụ. Site [10] ụlọ ọgwụ a, Ngugi rụrụ ọrụ n'ihu n'ịgwọ ọrịa ndị a na-ebute site na mmekọahụ dị ka gonorrhea na chlamydia. [11] [12] Frank Plummer si Manitoba bipụtara nyocha na-egosi ọkwa nke mgbochi HIV ogologo oge n'etiti ndị ọrụ mmekọahụ Kenya na-arụ ọrụ na Majengo, Nairobi. Ngugi katọrọ eziokwu ahụ [11] na ụmụ nwanyị ndị a na-enye aka nke ukwuu na nyocha mana ha ka bi na ịda ogbenye ma na-ere ahụ ha iji dịrị ndụ.

[2]'afọ 1991, ọ ghọrọ onye nduzi nke mgbalị HIV / AIDS na Mahadum Manitoba, ọrụ ọ rụrụ ruo n'afọ 2006. [2] kwalitere Ngugi ka ọ bụrụ osote prọfesọ nke sayensị ahụike obodo na Mahadum Manitoba n'afọ ikpeazụ ya dị ka onye nduzi. [13][14][15][3]'afọ 1992, Ngugi guzobere HerStory (na mbụ dị ka Kenya Voluntary Women Rehabilitation Centre) iji kwado ndị ọrụ mmekọahụ iji zere ịgba akwụna site na ọzụzụ, nkwado na microfinance. Ugbu [3] HerStory na-elekọtakwa ụmụ mgbei ọrịa AIDS.

N'afọ 1992, Ngugi na Peter Piot, Jonathan Mann, Bila Kapita, Robert Colebunders so dee "AIDS IN AFRICA: Akwụkwọ ntuziaka maka ndị dọkịta" ma bipụta ya site na WHO maka ebumnuche nke inyere ndị dọkọka aka na nchọpụta na ọgwụgwọ nke HIV / AIDS. Akwụkwọ ntuziaka ahụ rụkwara ọrụ [16] ka ihe mmụta maka ndị dọkịta banyere ihe a ga-atụ anya ya na ụzọ ndị nwere ike isi gbasaa HIV.

Ngugi guzobere Mahadum nke Nairobi Center of HIV Prevention and Research na 2006. [2] [2] duziri mmejuputa mgbalị gọọmentị megide HIV / AIDS gụnyere iwu ụlọ ọrụ iri maka ndị nọ n'ihe ize ndụ na Northern / Eastern Kenya.

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

N'ihi onyinye ya na ahụike ọha na eze na Kenya, e nyela Ngugi ọtụtụ otuto, gụnyere:

  • 2004 UN Kenyan nke Afọ.[2][17]
  • [15]2004/5 Order of the Golden Warrior Presidential Award. [2] [2]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ngugi nwere nwa nwoke [3]-arụ ọrụ iwu na Nairobi.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Piot (2012). No Time to Lose: A Life in Pursuit of Deadly Viruses. W. W. Norton, 113. 
  2. 2.00 2.01 2.02 2.03 2.04 2.05 2.06 2.07 2.08 2.09 Ooko. Curtain falls on Prof Ngugi, HIV researcher and advocate. Business Daily. Retrieved on 2019-12-14.Ooko, Sarah. "Curtain falls on Prof Ngugi, HIV researcher and advocate". Business Daily. Retrieved 2019-12-14.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 Kiragu (2015-03-02). Professor Elizabeth Ngugi: Empowering Female Sex Workers and AIDs Orphans (en-US). Parents Magazine Africa. Archived from the original on 2019-12-14. Retrieved on 2019-12-14.Kiragu, Esther (2015-03-02). . Parents Magazine Africa. Archived from on 2019-12-14. Retrieved 2019-12-14.
  4. Ngugi (1982). "Setting the pace: new approaches in nursing practice*" (in en). Journal of Advanced Nursing 7 (3): 191–194. DOI:10.1111/j.1365-2648.1982.tb00230.x. ISSN 1365-2648. PMID 6922134. 
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 Cohen (2000-06-23). "An Ambassador of Research" (in en). Science 288 (5474): 2162. DOI:10.1126/science.288.5474.2162. ISSN 0036-8075. PMID 10896601. 
  6. CURRICULUM VITAE, PROF. ELIZABETH NGUGI. UONBI. Archived from the original on 9 June 2015. Retrieved on 14 Dec 2019.
  7. 7.0 7.1 7.2 Obama's confusing stumble in the fight against AIDS. MSNBC (2013-04-24). Retrieved on 2019-12-14.
  8. Kreiss (1992-07-22). "Efficacy of Nonoxynol 9 Contraceptive Sponge Use in Preventing Heterosexual Acquisition of HIV in Nairobi Prostitutes" (in en). JAMA 268 (4): 477–482. DOI:10.1001/jama.1992.03490040053025. ISSN 0098-7484. PMID 1320133. 
  9. Langind Page - Majengo Clinic - University of Manitoba. give.umanitoba.ca. Retrieved on 2020-05-28.
  10. Nolen. "Sex slaves for science?", The Globe and Mail, January 7, 2006. Retrieved on May 28, 2020.
  11. 11.0 11.1 Nolen. "Staying alive: the women who are immune to Aids", The Observer, 2007-05-27. Retrieved on 2019-12-14. (in en-GB)
  12. Fowke (1996-11-16). "Resistance to HIV-1 infection among persistently seronegative prostitutes in Nairobi, Kenya". The Lancet 348 (9038): 1347–1351. DOI:10.1016/S0140-6736(95)12269-2. ISSN 0140-6736. PMID 8918278. 
  13. Sharing skills, support and hope (en). www.unaids.org. Retrieved on 2019-12-14.
  14. Mastin (2016-03-03). "Having Their Say: Sex Workers Discuss Their Needs and Resources". Health Care for Women International 37 (3): 343–363. DOI:10.1080/07399332.2015.1020538. ISSN 0739-9332. PMID 25719732. 
  15. 15.0 15.1 Who We Are (en-US). KVOWRC (2012-03-13). Archived from the original on 2019-12-14. Retrieved on 2019-12-14.
  16. Piot, Peter, Kapita, Bila M, Ngugi, Elizabeth N, Mann, Jonathan M, Colebunders, Robert. et al. (1992). AIDS in Africa : a manual for physicians. World Health Organization. https://apps.who.int/iris/handle/10665/40034
  17. Maajabu (2015-07-14). UN Person of the Year Award (en-US). United Nations Information Center Nairobi. Archived from the original on 2019-12-04. Retrieved on 2019-12-14.