Ellen Kuzwayo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ellen Kuzwayo
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereEllen Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya29 Jụn 1914 Dezie
Ebe ọmụmụThaba Nchu Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya19 Eprel 2006 Dezie
Ebe ọ nwụrụSoweto Dezie
Ụdị ọnwụeke na-akpata Dezie
ihe kpatara ọnwụọrịa shuga Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, author, Onye na-ede akụkọ ndụ onwe ya, Odee akwụkwọ, social worker Dezie
Ọkwá o jimember of the National Assembly of South Africa Dezie
ebe agụmakwụkwọAdams College Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịAfrican National Congress Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

Nnoseng Ellen Kate Kuzwayo (29 June 1914 – 19 Eprel 2006) bụ onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na South Africa, bụrụkwa onye nkuzi site n'afọ 1938 ruo 1952. Ọ bụụrụ onye isi otu National Congress Youth League na 1960. N'afọ 1994, a họpụtara ya ịbụ nzuko omeiwu South Africa nke mbụ mgbe apartheid gasịrị. Akwụkwọ akụkọ ndụ ya, Kpọọ M Nwanyị (1985), meriri CNA Literary Award .

Afọ mbụ[dezie | dezie ebe o si]

Nzụlite ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ Nnoseng Ellen Serasengwe, [1] Kuzwayo sitere na ezinaụlọ gụrụ akwụkwọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Nna nna ya, Jeremaiah Makgothi, bụ nne ya si na Orange Free State kpọga na Cape ka ọ gaa ụlọ ọrụ Lovedale, ihe dịka nke afọ 1875. Ọ ruru eru dị ka onye nkuzi ma rụọkwa ọrụ dị ka onye ntụgharị okwu n'ụlọikpe na onye nkwusa Methodist . Makgothi bụ nanị onye nkịtị so Robert Moffat rụkọọ ọrụ na nsụgharị nke Bible gaa na Setswana .

Ma Makgothi na nna Kuzwayo, Philip S. Mefare, nọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Makgothi bụ odeakwụkwọ ngalaba Orange Free State nke South African Native National Congress, Mefare bụ onye nọchiri ya, African National Congress .

Agụmakwụkwọ na ọrụ ya[dezie | dezie ebe o si]

Kuzwayo malitere akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ Makgothi wuru n'ugbo ya na Thabapatchoa, ihe dị ka kilomita iri na abụọ site na Tweespruit, Orange Free State. Ọ gara Adams College, Amanzimtoti, [2] wee malite nkuzi nkuzi na Lovedale College na Fort Hare, gụsịrị akwụkwọ na afọ 22 wee malite ọrụ nkuzi. [3] Ọ lụrụ Ernest Moloto mgbe ọ dị ihe dị ka afọ iri abụọ na abụọ, di na nwunye ahụ nwekwara ụmụ nwoke abụọ, ma alụmdi na nwunye ahụ enweghị obi ụtọ, na mgbe di ya mejọsịrị ọ gbagara Johannesburg . [3] O nwere akụkụ dị ka eze nwanyị shebeen, n'akụkụ Sidney Poitier na ihe nkiri 1951 Cry, Obodo a hụrụ n'anya . [4] Mgbe alụmdi na nwunye mbụ ya gbasasịrị, ọ lụrụ Godfrey Kuzwayo n'afọ 1950. [5] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkụzi na Transvaal ruo afọ 1952, na-ahapụ nkuzi na ntinye nke Bantu Education Act, 1953, bụ nke belata ohere maka agụmakwụkwọ nwa ojii. [4] Ọ zụrụ azụ dịka onye ọrụ na-elekọta mmadụ (1953-55). [6]

N'afọ 1940s, ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ nke otu ndị ntorobịa ANC . [4]

Mgbe ọgba aghara nke 1976 Soweto gasịrị, ọ bụ naanị nwanyị na kọmitii 10 hibere ịhazi ihe gbasara obodo na Soweto, na ihe omume ya butere njide ya ọnwa ise na 1977-78 n'okpuru Iwu Mgbochi nke Iyi ọha egwu. [7] Ọ ga-akọ akụkọ ejidere ya n'ịgba akaebe 1996 ya na Commission Truth and Reconciliation Commission . [1] Ihe omume obodo ya ndị ọzọ gụnyere ije ozi dị ka onye isi oche nke Black Consumer Union nke South Africa na Maggie Magaba Trust. [8]

Na mbipụta 1985 nke akụkọ ndụ ya, Call Me Woman, bụ nke ọ kọwara na di ya na-eti ya ihe, Kuzwayo ghọrọ onye edemede ojii mbụ nwetara ihe nrite akwụkwọ edemede South Africa, Award CNA . [4]

Ka ewechara Nelson Mandela dị ka onye isi ala South Africa n'afọ 1994, Kuzwayo ghọrọ onye otu nzuko omeiwu izizi nke ọtụtụ agbụrụ nke mba ahụ, ọ dị afọ 79, ma jee ozi afọ ise [1] ruo June 1999, mgbe ọ bụ onye omeiwu South Africa kacha ogologo oge. [9]

Ya na onye isi Betty Wolpert, Kuzwayo tinyere aka n'ime ihe nkiri akwụkwọ akụkọ Teta site na iru uju (1982) na Tsiamelo -- A Place of Goodness (1983), [10] [11] [5] nke dọtara na akụkọ banyere ịchụpụ ya. ala ugbo ezinulo. [4]

Kuzwayo nwụrụ na Johannesburg, ọ dị afọ iri itoolu na otu, nke nsogbu sitere na ọrịa shuga, [1] [4] nke ụmụ ya nwoke, Bobo na Justice Moloto, ụmụ ụmụ na ụmụ ụmụ nwụrụ. [3]

Ihe nrite na nnabata[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1979 Ellen Kuzwayo bụ nwanyị nke afọ site na akwụkwọ akụkọ Johannesburg The Star, a họpụtara ya ọzọ n'afọ 1984. [8] N'afọ 1987, e nyere ya nzere doctorate nke Iwu sitere na Mahadum Witwatersrand, [12] nwanyị ojii mbụ nwetara akara ugo mmụta nsọpụrụ na mahadum. [13] Ọ nyekwara nzere nzere bachelọ nke Mahadum Natal na Mahadum Port Elizabeth. [3] [14] Nelson Mandela nyere ya Order of Meritorious Service n'afọ 1999. [7]

Akpọrọ ụgbọ mmiri nyocha mmiri South Africa aha ya n'afọ 2007. [15] [16]

Ọrụ ya[dezie | dezie ebe o si]

  • Kpọọ m Nwanyị . London: Ụmụ nwanyị Press (1985). , akwụkwọ nwanne mama Lute e bigharịrị, 1992
  • Nọdụ ala ma gee ntị: Akụkọ sitere na South Africa, London: Ụmụ nwanyị Press, 1990. ISBN 978-0704342309

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Donald G. McNeil Jr, "Ellen Kuzwayo, Anti-Apartheid Crusader, Dies at 91", The New York Times, 22 April 2006.
  2. Rappaport (2001). Encyclopedia of Women Social Reformers. Santa Barbara, Calif. [u.a.]: ABC-CLIO. ISBN 1576071014. 
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 "Nnoseng Ellen Kate Khuzwayo", South African History Online.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 Shola Adenekan, "Ellen Kuzwayo" (obituary), The Guardian, 24 April 2006.
  5. 5.0 5.1 Randolph Vigne, "Ellen Kuzwayo: Campaigner for African women", The Independent, 24 April 2006.
  6. Kuzwayo. Nnoseng Ellen Kate Kuzwayo. African National Congress. Archived from the original on 14 July 2007.
  7. 7.0 7.1 "Ellen Kuzwayo", Encyclopædia Britannica.
  8. 8.0 8.1 "Ellen Kuzwayo", Aunt Lute.
  9. "Struggle veteran dies in Soweto", Mail & Guardian, Johannesburg, South Africa, 19 April 2006.
  10. "Tsiamelo - A Place of Goodness (1984)" at BFI.
  11. Adeola James, "Ellen Kuzwayo", In Their Own Voices: African Women Writers Talk], James Currey/Heinemann, 1990, p. 52.
  12. "Honorary Degrees", University of the Witwatersrand, Johannesburg.
  13. "Some want Rhodes University renamed to Ellen Kuzwayo University", RNews, 27 August 2015.
  14. Venetia N. Dlomo, "A comparative analysis of selected works of Bessie Head and Ellen Kuzwayo with the aim of ascertaining if there is a Black South African feminist perspective" (thesis), University of Durban, Westville, 2002.
  15. "New SA marine-research vessel sets sail", Mail & Guardian, 20 September 2007.
  16. "SA launches new research vessel", Brand South Africa, 21 September 2007.