Emily Hobhouse

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Emily Hobhouse

Emily Hobhouse (n'ụbọchị 9 Eprel 1860 ruo n'ụbọchị 8 June 1926) bụ onye Britain na-eme mkpọsa maka ọdịmma, onye na-emegide agha, na onye na-eme udo.[1][2][3] A na-echeta ya karịsịa maka ịdọrọ uche ọha na eze Britain, na ịrụ ọrụ iji gbanwee, ọnọdụ ndị a napụrụ n'ime ogige ịta ahụhụ ndị Britain na South Africa e wuru iji tụọ ndị Boer na ndị nkịtị Africa mkpọrọ n'oge Agha nke Abụọ nke Boer.

A mụrụ ya na St Ive, nso Liskeard na Cornwall, ọ bụ nwa nwanyị Caroline (née Trelawny) na Reginald Hobhouse, onye isi Anglican na onye isi ụka mbụ nke Bodmin. Ọ bụ nwanne nwanyị Leonard Trelawny Hobhouse, onye na-ahụ maka udo na onye na-akwado nnwere onwe ọha na eze.[4] Ọ bụ nwa nwanne nne nke abụọ nke onye na-eme udo Stephen Henry Hobhouse ma nwee mmetụta dị ukwuu n'ebe ọ nọ.

Nne ya nwụrụ mgbe ọ dị afọ 20, ọ nọrọ afọ iri na anọ sochirinụ na-elekọta nna ya na-arịa ọrịa. Mgbe nna ya nwụrụ na 1895 ọ gara Minnesota ịrụ ọrụ ọdịmma n'etiti ndị ọrụ Cornish bi n'ebe ahụ, ọ bụ nwunye Achịbishọp nke Canterbury haziri njem ahụ. N'ebe ahụ, ọ kwere John Carr Jackson nkwa ọlụlụ ma di na nwunye ahụ zụrụ otu anụ ụlọ na Mexico mana nke a enweghị ọganihu ma kwụsị nkwa ahụ. Ọ laghachiri England n'afọ 1898 mgbe ọ tụfuru ọtụtụ ego ya n'otu atụmatụ. Ihe mkpuchi agbamakwụkwọ ya (nke ọ na-eyitụbeghị) na-akwụnye n'isi ụlọ ọrụ nke Oranje Vrouevereniging (Orange Women's Society) na Bloemfontein, nzukọ ọdịmma ụmụ nwanyị mbụ na Orange Free State, dị ka nnọchianya nke mkpebi ya maka ịkwalite ụmụ nwanyị.

Ebenside[dezie | dezie ebe o si]

  1. Home. The Emily Hobhouse Letters: South Africa in International Context, 1899-1926. Retrieved on 20 August 2019.
  2. Rebecca Gill & Cornelis Muller (2018) The limits of agency: Emily Hobhouse’s international activism and the politics of suffering, Safundi, 19:1, 16-35, DOI: 10.1080/17533171.2018.1404744
  3. Boer War biscuit. BBC. Retrieved on 20 August 2019.
  4. Elaine Harrison. 'Hobhouse, Emily (1860–1926)’, Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, September 2004; online edn, May 2006 ; accessed 15 October 2007]