Eni Njoku

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 Eni Njoku (6 Nọvemba 1917 – 22 Disemba 1974) bụ onye Naijiria na-ahụ maka ihe ọkụkụ na onye nkuzi.  Ọ bụ onye isi nke Mahadum Lagos (1962-1965) na nke Mahadum Nigeria, Nsukka (1966-1970).

Eni Njoku (6 Nọvemba 1917 - 22 Disemba 1974) bụ onye Naijiria na-amụ banyere ihe ọkụkụ na onye nkuzi. Ọ bụ osote onye isi nke Mahadum Lagos (1962-1965) na Mahadum Nigeria, Nsukka (1966-1970). [1]Ọ rụrụ ọrụ na Ụlọ Ndị Nnọchiteanya Naijiria dị ka minista gọọmentị etiti nke Mines na Power, ọ bụkwa onyeisi oche nke Ụlọ Ọrụ Eletrik nke Naijiria.   Ọ bụ onye nnọchi anya na mkparịta ụka udo nke OAU kwadoro.  [citation needed] 

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Eni Njoku na 6 Nọvemba 1917 na Ebem, Ohafia, Abia State. Ọ bụ onye Igbo.[2]

Ọ gụrụ akwụkwọ na Ebem Primary School ma gaa Hope Waddell Training Institute, Calabar site na 1933 ruo 1936. Ọ gara Yaba Higher College (nke bụzi Yaba College of Technology) ,Lagos site na 1937 ruo 1939, na-agụsị akwụkwọ na asambodo agụmakwụkwọ nke ụlọakwụkwọ dị élú[3]

Njoku gụrụ ihe ọkụkụ na Mahadum Manchester na England. Ọ gụsịrị akwụkwọ na akara ugo mmụta mbụ na 1947 wee nweta akara ugo mmụta MA n'afọ sochirinụ. N'afọ 1954, ọ nwetara nzere Doctorate ya na Mahadum nke London.

Mgbe ọ laghachiri Naijiria na 1948, Njoku malitere ọrụ nkuzi na Mahadum College, Ibadan (nke bụzi Mahadum, Ibadan dị ka onye nkuzi na botany. [4]Ọ bụ otu n'ime naanị ndị Naijiria abụọ nọ na ndị ọrụ agụmakwụkwọ mgbe e meghere kọleji ahụ na arọ 148k. [5]Ọ mụrụ photoperiodicity na ihe ọkụkụ na osisi ndị dị n'ebe okpomọkụ, ma bipụta ọtụtụ akwụkwọ nyocha na isiokwu ndị a. [5]Ọ ghọrọ onye nkuzi dị elu ma mesịa bụrụ prọfesọ. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nke Ngalaba Botany na Dean nke Faculty of Science. Ọ bụ onye otu Kansụl Mahadum site na 1955 ruo 1962. [5]N'ịbanye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọ bụ onye otu ụlọ ndị nnọchi anya Naijiria na gọọmentị etiti, na-eje ozi dị ka minista na-ahụ maka igwupụta ihe na ike site na 1952 ruo 1953. [6]Ọ bụ onye isi oche nke ụlọ ọrụ ọkụ eletrik nke Naịjirịa (1960).[7]

N'afọ 1962, Njoku ghọrọ Onyeisi Mahadum Lagos. Mgbe nnukwu nsogbu gasịrị na 1965 maka nhọpụta ọzọ, ọ gbara arụkwaghịm ka ọ bụrụ Prọfesọ nbiarute na Mahadum Michigan State. [8][2]N'afọ 1966, a họpụtara Njoku ka ọ bụrụ Onyeisi nke Mahadum Naijiria, Nsukka, ebe ọ nọgidere ruo mgbe agha obodo Naijiria malitere n'afọ 1967.[9][10]

N'oge agha obodo, Njoku nọgidere na Biafra dị ka onye ndụmọdụ na onye nchịkwa, na-akwado ngwọta udo nke esemokwu obodo. Ọ bụ onye ndú nke ndị nnọchi anya Biafra na Ad Hoc Constitutional Conference na Lagos (1966) na mkparịta ụka udo nke OAU kwadoro na Niamey na Addis Ababa (1968). [11][12][13]Mgbe agha ahụ biri na 1970, ọ laghachiri na nkuzi na nyocha na Mahadum Naịjirịa, nke ọ gara n'ihu ruo mgbe ọ nwụrụ na 1974.[11]

Eni Njoku bụ onye ọkà mmụta Naijiria a ma ama, onye nkuzi, onye nchịkwa, na onye sayensị. Ọ bụ onye ọsụ ụzọ n'ịkwalite mmepe nke agụmakwụkwọ dị elu na ọtụtụ mahadum na Naịjirịa. [14]Na mbido ọrụ ya, ọ bụ onye na-akwado imeziwanye ogo agụmakwụkwọ dị elu na Naijiria. [15]Mgbe e mesịrị, Ashby kpọrọ ya,"otu n'ime ndị Naijiria a ma ama" ma kwuo na ya "onye nduzi nke Mahadum Lagos". Na mgbakwunye na akwụkwọ ya, Njoku nwetara nkwado mba ụwa dị ka onye nkuzi sayensị site na idu ndú ya na ọrụ UNESCO na-akwalite agụmakwụkwọ na ọzụzụ dị elu na West Africa.[15]

Njoku jere ozi na bọọdụ nke Kọmitii Sayensị Commonwealth, Kọmitii ndụmọdụ nke United Nations na itinye Sayensị na Teknụzụ yana Kọmitii Ndụmọdụ UNESCO na Sayensị Okike. Ọ rụkwara ọrụ na kansụl nke Mahadum nke Zambia na Zaire (Democratic Republic of Congo). Ọ natara D.Sc. nzere nsọpụrụ. site na Mahadum Naijiria na 1964, na 1966 Mahadum Michigan State nyere ya dọkịta nsọpụrụ Iwu. N'afọ 1973, Mahadum Lagos nyere Onyeisi ya nke mbụ nzere D.Sc. nsọpụrụ

Njoku lụrụ Winifred O. Njoku (née Beardsall). O nwere ụmụ anọ - ụmụ nwanyị atọ na otu nwa nwoke. Nwa ya nwoke, Eni G. Njoku, bụ onye ọkà mmụta sayensị bụ onye nke rụrụ ọrụ na United States of America na Jet Propulsion Laboratory.

  • Njoku, Eni (1956). Nnyocha na Morphogenesis nke Akwụkwọ. Nke iri na otu. Mmetụta nke Ike Ihè na Ọdịdị Akwụkwọ na Ipomoea Caerulea.[16]
  • Njoku, Eni (1963). Oge Oge na Uto na Mmepe nke Ụfọdụ Osisi Ọhịa na Naịjirịa: I. Nnyocha na Osisi ndị Tozuru Etozu.[17]
  • Njoku, Eni (1971). Mmetụta nke Shuga na kemịkal a na-etinye na Mmepe Heteroblastic na IpoImoea Purpurea na-etolite na Omenala Aseptic.[18]
  1. Eni Njoku. online education magazine (2014-10-05). Retrieved on 2021-01-06.
  2. 2.0 2.1 Levi Akalazu Nwachuku (2004). Troubled Journey: Nigeria Since the Civil War (Reference, Information and Interdisciplinary Subjects Series). University press of America. ISBN 978-0-761-8271-22. 
  3. Meet Prof Eni Njoku, UNN VC during the civil war.
  4. Saunders (1960). University College Ibadan. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0521061962. 
  5. 5.0 5.1 5.2 Ade Ajayi (1973). The University of Ibadan, 1948-73:A history of the first twenty-five years. Ibadan: Ibadan University Press, 203, 211, 287. 
  6. Ezera (1964). Constitutional Developments in Nigeria. Cambridge: Cambridge University Press. 
  7. Sklar (1963). Nigerian Political Parties:Power in an Emergent African Nation. Princeton: Princeton University Press. 
  8. Diamond (1988). Class, Ethnicity, and Democracy in Nigeria: The Failure of the First Republic. Syracuse University Press. ISBN 9780815624226. Retrieved on 22 January 2013. 
  9. Saburi Biobaku: Unilag's VC who was stabbed by a student who disagreed with his choice as VC (en-US). Businessday NG (2018-02-04). Retrieved on 2020-05-26.
  10. Saburi Biobaku: Unilag's VC who was stabbed by a student who disagreed with his choice as VC (en-US). Businessday NG (2018-02-04). Retrieved on 2020-05-11.
  11. 11.0 11.1 de St. Jorre (1972). The Brothers' War: Biafra and Nigeria. London: Faber and Faber, 199, 227, 412. ISBN 9780571251919. 
  12. Akpan (1972). The Struggle for Secession, 1966-1970. Routledge, 37–47, 139. ISBN 0714629499. 
  13. Efiong (2007). Nigeria and Biafra: My Story. African Tree Press, 152, 239–242. ISBN 1592320139. 
  14. Maxwell (1980). Universities in Partnership: The Inter-University Council and the growth of higher education in developing countries 1946-70. Edinburgh: Scottish Academic Press, 33, 132, 134. ISBN 0707302706. 
  15. 15.0 15.1 Ashby (1966). Universities: British, Indian, African: A Study in the Ecology of Higher Education. Harvard University Press, 196–7, 253, 321, 324–7. 
  16. Njoku (1956). "Studies in the morphogenesis of leaves. XI. The effect of light intensity on leaf shape in Ipomoea caerulea". New Phytologist 55 (1): 91–110. 
  17. Njoku (1963). "Seasonal periodicity in the growth and development of some forest trees in Nigeria: I. Observations on mature trees". Journal of Ecology 51 (3): 617–624. 
  18. Njoku (1971). "The effect of sugars and applied chemicals on heteroblastic development in Ipomoea Purpurea grown in aseptic culture". American Journal of Botany 58 (1): 61–64.