University of Lagos

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mahadum nke Lagos
mahadum
Oge/afọ mmalite1962 Dezie
aha njirimaraUnilag Dezie
aha gọọmentiUniversity of Lagos Dezie
akara alaUniversity of Lagos Dezie
aha otutuAkokites Dezie
affiliationAssociation of African Universities Dezie
ụdị egwuregwugymnastics Dezie
A gụrụ ahaLagos Dezie
ederede motoIn deed and in truth Dezie
mba/obodoNaijiria Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaLagos Dezie
nhazi ọnọdụ6°31′0″N 3°23′10″E Dezie
Onye òtù nkeAssociation of African Universities, Association of Commonwealth Universities, Agence universitaire de la Francophonie Dezie
asụsụ eji dee ọrụBekee Dezie
Asụsụ ọ na-asụBekee Dezie
webụsaịtịhttp://www.unilag.edu.ng/ Dezie
agba agbagold, maroon Dezie
Map

Mahadum Lagos, nke a mara nke ọma dị ka UNILAG, bụ mahadum nyocha ọha na eze dị na Lagos, Naịjirịa ma guzobe ya na afọ 1962. UNILAG bụ otu n'ime mahadum ọgbọ mbụ na Naịjirịa ma bụrụkwa otu n'etiti mahadum kachasị elu n'ụwa na akwụkwọ agụmakwụkwọ. Mahadum ahụ nwere ụlọ akwụkwọ atọ ugbu a na mpaghara Lagos. Ọ bụ ezie na abụọ n'ime ụlọ akwụkwọ ya dị na Yaba (isi ụlọ akwụkwọ dị na Akoka na ụlọ akwụkwọ e mepụtara n'oge na-adịbeghị anya na ụlọ akwụkwọ radiography), ọ bụ kọleji ọgwụ dị na Idi-Araba, Surulere.[1][1] Ọdọ mmiri Lagos gbara ogige ya gburugburu ma nwee ala 802 acres. Mahadum Lagos ugbu a [mgbe?] na-anabata ihe karịrị ụmụ akwụkwọ 9,000 kwa afọ ma na-edebanye aha ihe karịrị ụmụ amaala 57,000.[2]

Otu kọmitii nleta, nke e mepụtara iji nyochaa ihe omume nke mahadum ahụ n'etiti afọ 2016 na 2020 chọpụtara ikpe nke mmebi ego site n'aka ndị isi ọrụ ma nye mahadum iwu ka ha mechie akaụntụ na ụlọ akụ azụmahịa.[3]

Mahadum Lagos
Lagoon Front, Mahadum Lagos

E guzobere UNILAG na afọ 1962, afọ abụọ mgbe nnwere onwe nke Naịjirịa site na Britain. Ọ bụ otu n'ime mahadum ise mbụ e guzobere na mba ahụ, nke a maara ugbu a dị ka "mahadum ọgbọ mbụ".[4][5] A họpụtara Eni Njoku dị ka osote onye isi ojii mbụ nke mahadum ahụ na afọ 1962, ọ nọgidekwara n'ọkwa ruo afọ 1965 mgbe Saburi Biobaku nọchiri ya. Otú ọ dị, n'ihi esemokwu gbara nhọpụta ya gburugburu, Kayode Adams, nwa akwụkwọ na-eme ihe ike nke kwenyere na nhọpụta Biobaku bụ ihe na-ezighị ezi na agbụrụ kpaliri, mara Saburi mma.[6]

Site na afọ 2017 ruo taa, osote onye isi ala bụ prọfesọ Oluwatoyin Ogundipe.[7] N'afọ 2019, BBC kọrọ na "ndị nta akụkọ nwanyị na-enye nsogbu mmekọahụ, na-enye ha aro ma na-etinye ha n'okpuru nrụgide site n'aka ndị nkuzi dị elu n'ụlọ ọrụ ndị ahụ mgbe niile ha na-eyi kamera nzuzo".[8][9]

Mahadum ahụ akụziwo ọtụtụ ndị gụsịrị akwụkwọ a ma ama, ndị ọkà mmụta sayensị a ma ama. Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị ọka iwu, ndị ahịa, ndị na-eme ihe ntụrụndụ, ndị eze, ọtụtụ ndị na-ahụ maka teknụzụ, ndị natara iwu mba Naijiria, ndị otu agụmakwụkwọ dị iche iche. Ka ọ na-erule Septemba, na afọ 2020, otu onye nrite Nobel na otu onye nrise Pulitzer nwere njikọ na Mahadum Lagos dị ka ụmụ akwụkwọ, ndị gụsịrị akwụkwọ, ngalaba, ma ọ bụ ndị ọrụ.[10]

Ngalaba sayensị, Mahadum Lagos
Mahadum nke Lagos Lagoon ihu ihu site na ụlọ ihe nkiri Seaside, Bariga
Lagoon Front Silhouette
Nlegharị anya nke Àkwà Mmiri nke Atọ Site na Lagoon Front
Green Space na Mahadum Lagos

Nkà mmụta na nyocha[dezie | dezie ebe o si]

Mahadum ahụ anọgide na-abụ otu n'ime ndị kachasị asọmpi na mba ahụ n'ihe gbasara nnabata. Na ihe dị ka ụmụ akwụkwọ 57,000 ka ọ na-erule afọ 2013, Mahadum Lagos nwere otu n'ime ụmụ akwụkwọ kachasị na mahadum ọ bụla na mba ahụ.[11][12] Mahadum Lagos bụ otu n'ime mahadum iri abụọ na ise nke gọmentị etiti na-elekọta ma na-enye ikike site na National Universities Commission (NUC).

Akwụkwọ Forbes bipụtara n'oge na-adịghi anya kwuru na ụlọ akwụkwọ ahụ bụ mahadum nke atọ kachasị mma n'Africa maka ọchụnta ego mgbe Mahadum Cape Town na Mahadum Makerere gasịrị, na-akpọ Mahadum Lagos "ụlọ ọrụ mmalite" maka ụmụ akwụkwọ Naijiria.[13]

A na-akpọ mahadum ahụ "mahadum nke mbụ na mpako mba".[14] Ọrụ nyocha nke mahadum ahụ bụ otu n'ime isi ihe ndị National Universities Commission (NUC) ji mee ihe n'ikpe mahadum ahụ ikpe dị ka mahadum kachasị mma na Naịjirịa na Nigerian University System Annual Merit Award (NUSAMA) na afọ 2008.

Mahadum Lagos, College of Medicine nwere njikọ na Lagos University Teaching Hospital(LUTH). Na 29 Junn, na afọ 2020, mahadum ahụ natara robot, CRZR, site na isi obodo dị ka onyinye iji lụso mgbasa nke COVID-19 ọgụ.[15]

Ụlọ ọrụ na kọleji ndị metụtara ya[dezie | dezie ebe o si]

Centre for Biodiversity Conservation and Ecosystem Management (CEBCEM)

Ụlọ ọrụ ahụ, nke e guzobere n'ọnwa Eprel, na afọ 2018, na-elekwasị anya na njikwa ụdị dị iche iche, nchekwa na nlekota nke gburugburu ebe obibi na-adịgide adịgide site na nyocha mmekorita. CEBCEM na-enye ikpo okwu maka nyocha na agụmakwụkwọ maka ụmụ akwụkwọ nke ụlọ akwụkwọ tertiary yana ịkwado maka mmata gburugburu ebe obibi. The Centre for Biodiversity conservation and ecosystem t

Ụlọ akwụkwọ na kọleji ndị metụtara ya[dezie | dezie ebe o si]

Centre for Biodiversity Conservation and Ecosystem Management (CEBCEM)[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ ọrụ ahụ, nke e guzobere n'ọnwa Eprel, na afọ 2018, na-elekwasị anya na njikwa ụdị dị iche iche, nchekwa na nlekota nke gburugburu ebe obibi na-adịgide adịgide site na nyocha mmekorita.[16] CEBCEM na-enye ikpo okwu maka nyocha na agụmakwụkwọ maka ụmụ akwụkwọ nke ụlọ akwụkwọ tertiary yana ịkwado maka mmata gburugburu ebe obibi. The Centre for Biodiversity Conservation and Ecosystem Management bụ nzaghachi nke Mahadum Lagos na egwu nke biodiversity na Naịjirịa. Nzaghachi a gụnyere ịtụ aro ngwọta mpaghara maka ihe ịma aka nchekwa dị iche iche nke a na-eme ka ọ dị mfe site na enyemaka nyocha ụlọ ọrụ dịka TETfund.[16]

Nchịkwa na idu ndú[dezie | dezie ebe o si]

Ndị isi ndị isi nọ ugbu a na nchịkwa mahadum na ọnọdụ ha bụ ndị a:

Ọfịs ndị na-ejide ya
Onye Nleta Onye isi ala nke Federal Republic of Nigeria Muhammadu Buhari
Onye isi ala na Onye isi oche Dr. Lanre Tejuosho
Onye isi ala Shehu nke Borno, Alhaji (Dr.) Abubakar IBN Umar Garbai El-Kanemi
Onye isi ala Prọfesọ Oluwatoyin Ogundipe
Onye osote onye isi oche (Academics & Research) Prọfesọ Bola Oboh
Onye osote onye isi ala (Ọrụ Nchịkwa) Prọfesọ Lucian O. Chukwu
Onye osote onye isi ala (Ọrụ Mmepe) Prọfesọ Ayodele Victoria Atsenuwa
Ndebanye aha Maazị Ismaila Oladejo Azeez
Bursar Maazị Nurudeen Olalekan Ajani Lawal
Onye na-elekọta Ọ́bá Akwụkwọ Mahadum Dr. (Nwunye.) Yetunde Abosede Zaid

Ndị gụsịrị akwụkwọ, ngalaba na ndị ọrụ ama ama[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi oche Yemi Osinbajo nke Naijiria bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Lagos

Nkà mmụta a ma ama[dezie | dezie ebe o si]

Ndị gụsịrị akwụkwọ a ma ama[dezie | dezie ebe o si]

N'etiti ndị gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Lagos, Akoka na ụlọ ọrụ ndị ọzọ dabara n'okpuru ọkọlọtọ ahụ bụ;

  • Wande Abimbola, ọkachamara Yoruba.
  • Bilikiss Adebiyi Abiola, onye na-emegharị ihe na Naịjirịa.
  • Niyi Adebayo, gọvanọ mbụ nke Ekiti Steeti na minista nke ụlọ ọrụ, azụmahịa na itinye ego ugbu a.
  • Oladipupo Olatunde Adebutu, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria.
  • Olamilekan Adegbite, minista na-ahụ maka ebe a na-egwupụta ihe na mmepe ígwè.
  • Wale Adenuga, onye na-ebipụta akwụkwọ na onye na-emepụta ihe nkiri.[27]
  • Ayo Aderinwale, onye nnọchi anya mba Naijiria.
  • Kunle Adeyemi, onye isi nke NLÉ, ụlọ ọrụ na-ahụ maka ihe owuwu, imewe na ime obodo, Amsterdam.
  • Adebayo Clement Adeyeye, onye nta akụkọ Naijiria na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
  • Gbenga Adeyinka, onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye na-eme ọchị, onye na redio na onye na-egosi TV.
  • Ernest Afiesimama, onye sayensị ihu igwe nke Naijiria.
  • Goddy Jedy Agba
  • Abisoye Ajayi-Akinfolarin, onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị, ndị dike CNN top 10 awardee maka 2018.
  • Fabian Ajogwu, onye ọka iwu na SAN.[28]
  • Lola Akande, onye edemede na agụmakwụkwọ.
  • Omoyemi Akerele, onye na-emepụta ejiji na onye guzobere Style House Files.
  • Bola Akindele, onye ọchụnta ego Naijiria na onye ọrụ ebere.
  • Funke Akindele, onye na-eme ihe nkiri na onye na-emepụta ihe nrite.
  • Rilwan Akiolu, onye bụbu Oba nke Lagos.[29]
  • Mary Akpobome, onye nduzi nke Heritage Banking Company Limited nke Nigeria (HBCL).
  • Yemi Alade, onye egwu nwetara ihe nrite.
  • Akinwunmi Ambode, onye bụbu gọvanọ nke Lagos State.
  • Abayomi Arigbabu, onye ọkachamara nke mgbakọ na mwepụ na onye isi agụmakwụkwọ ugbu a, Ogun State.
  • Daré Art-Aladé, onye na-agụ egwú
  • Emilia Asim-Ita, onye guzobere The Future Awards Africa.
  • Regina Askia-Williams, onye nọsụ, onye na-eme ihe nkiri, na onye bụbu miss unilag.
  • Jelili Atiku, onye Naijiria na-eme ihe nkiri.
  • Bolanle Austen-Peters, onye ọka iwu na onye ọchụnta ego.
  • Adewale Ayuba, onye na-agụ egwu
  • Epiphany Azinge, onye ọka iwu, onye isi na-akwado Naịjirịa na onye bụbu DG nke Nigerian Institute of Advanced Legal Studies.
  • Wale Babalakin, onye ọka iwu na onye ọchụnta ego.
  • Akin Babalola Kamar Odunsi, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ọchụnta ego.
  • eLDee, onye bụbu onye na-eti egwu Naijiria-America, onye na-agụ egwu na onye na-emepụta ihe ndekọ.
  • Teju Babyface, onye na-eme ihe ọchị.
  • Tobi Bakre, onye na-eme ihe nkiri na onye na-egosi ihe ngosi.
  • Reekado Banks, onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu.
  • Philip Begho, onye edemede.
  • Crystal Chigbu, onye ọchụnta ego mmekọrịta mmadụ na ibe ya.
  • Stella Damasus, onye na-eme ihe nkiri na onye na-agụ egwu.
  • Gbenga Daniel, onye bụbu gọvanọ nke Ogun State.[30]
  • Raquel Kasham Daniel, onye edemede na onye nkuzi
  • Ibrahim Hassan Dankwambo, onye bụbu gọvanọ nke Gombe Steeti.
  • Ousainou Darboe, minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ofesi na Gambia ugbu a.[31]
  • Fola David, dọkịta na onye na-ese ihe.
  • Dipo Dina, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria.
  • Denrele Edun, onye na-enweta ihe nrite na redio na telivishọn.
  • Ufuoma Ejenobor, onye na-eme ihe nkiri na ihe nlereanya.
  • Grace Ekpiwhre, onye bụbu minista sayensị na teknụzụ.
  • Tony Elumelu, onye na-ahụ maka akụ na ụba, onye ọchụnta ego na onye ọrụ ebere.
  • Obiageli Ezekwesili, onye na-ahụ maka ego na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
  • Lekan Fatodu, onye nta akụkọ na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
  • Kayode Fayemi, gọvanọ nke Ekiti Steeti ugbu a na onye bụbu minista nke mmepe nke mineral siri ike.
  • Femi Gbajabiamila, onye ọka iwu, onye omeiwu na onye na-ekwu okwu ugbu a n'ụlọ nke itoolu nke ndị nnọchi anya Naịjirịa.
  • Chika Ike, onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye telivishọn, onye na-emepụta ihe, nwanyị ọchụnta ego, onye ọrụ ebere na onye bụbu ihe nlereanya.[32]
  • IllRymz, onye egwu, onye redio na telivishọn.
  • Anita Ifeoma Isede, Naijiria OAP.
  • Yakubu Itua, onye bụbu onye otu ụlọ nnọchi anya gọmentị etiti afọ 1983 na onye bụbu ọkàikpe Ụlọikpe Kasị Elu, Benin-City.
  • Chude Jideonwo, onye ọka iwu, onye nta akụkọ na onye ọchụnta ego mgbasa ozi.
  • Adetokunbo Kayode, onye ọka iwu ụlọ ọrụ Naijiria, ọkachamara n'ụtụ isi na onye nnọchiteanya mba ụwa, onye bụbu minista ọrụ, minista ikpe, minista njem nleta, ọdịbendị na ntụziaka mba.
  • Matilda Kerry-Osazuwa, onye guzobere George Kerry Life Foundation, dọkịta na onye bụbu MBGN.
  • Lil Kesh, onye na-agụ egwu Naijiria, onye na na-eti egwu na onye na-ede egwu.
  • Laycon, onye na-eti egwu, onye na na-agụ egwu na onye na-ede egwu, onye mmeri Big Brother Naija oge 5.
  • Kaycee Madu, onye ọka iwu Naijiria-Canada na minista ikpe ugbu a na onye ọka iwu nke Alberta.
  • George Magoha, dọkịta na-awa ahụ na agụmakwụkwọ.
  • Seyi Makinde, injinia eletrik, onye ọchụnta ego na gọvanọ nke Oyo Steeti ugbu a.
  • Toke Makinwa, onye na-enweta ihe nrite na redio na telivishọn.
  • Bekeme Masade-Olowola, onye ọchụnta ego ọha na eze.
  • Mayorkun, onye egwu nwetara ihe nrite.
  • Oliver Mbamara, onye ọka iwu na onye na-eme ihe nkiri.
  • Ufuoma McDermott, ihe nlereanya na onye na-eme ihe nkiri.
  • Lai Mohammed, onye ọka iwu na minista ozi na ọdịbendị ugbu a.
  • Ifeanyi Chudy Momah, onye ọka iwu na onye omeiwu.
  • John Momoh, onyeisi oche, Channels Television Group.
  • Genevieve Nnaji, onye na-eme ihe nkiri, onye nduzi na onye na-emepụta ihe.
  • Ramsey Nouah, onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi nke Naijiria.
  • Chukwuemeka Nwajiuba, minista steeti maka agụmakwụkwọ.
  • Tim Owhefere, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria.
  • Uchechukwu Sampson Ogah, onye na-ahụ maka ebe a na-egwupụta ihe na mmepe ígwè na Naịjirịa ugbu a.
  • Babatunde Ogunnaike, prọfesọ injinia.[33]
  • Ikedi Ohakim, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye bụbu gọvanọ nke steeti Imo.
  • Bayo Ojo, SAN na onye bụbu Attorney General nke Federal Republic of Nigeria.
  • Habeeb Okunola, onye ọchụnta ego na onye ọrụ ebere.
  • Wole Olanipekun, onye ọka iwu na onye ọka iwu ukwu nke Naịjirịa.
  • Dele Olojede, onye nta akụkọ, onye Afrịka mbụ nwetara ihe nrite Pulitzer.
  • Simbo Olorunfemi, onye na-ede uri, onye nta akụkọ na onye na-emepụta telivishọn.
  • Ogbonnaya Onu, gọvanọ mbụ nke Abia Steeti na minista sayensị na teknụzụ ugbu a.
  • Yemi Osinbajo, osote onye isi ala ugbu a, Federal Republic of Nigeria.[34]
  • Helen Ovbiagele, onye edemede.
  • Tim Owhefere, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria.
  • Sasha P, onye na-eti egwu, onye na'egwú, onye ọchụnta ego, onye ọka iwu na onye na-ekwu okwu na-akpali akpali.
  • Kemebradikumo Pondei, onye na-anọchite anya onye isi nchịkwa nke Niger Delta Development Commission.
  • Omowunmi Sadik, ọkà mmụta sayensị na prọfesọ.
  • Babajide Sanwo-Olu, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria, onye ọchụnta ego na gọvanọ nke Lagos Steeti ugbu a.
  • Broda Shaggi, onye na-eme ihe ọchị.
  • Joke Silva, onye na-eme ihe nkiri, onye nduzi na onye na-emepụta ihe.
  • Ayo Sogunro, onye edemede, onye na-eme ihe ọchị na onye ọka iwu.
  • Omoyele Sowore, onye guzobere, Sahara Reporters.[35]
  • Gabriel Suswam, onye bụbu gọvanọ nke Benue Steeti.
  • Vector, onye na-eti egwu na Naijiria na onye na-ede egwu.
  • Farida Mzamber Waziri, onye bụbu onyeisi oche, EFCC.
  • Olajide Williams, prọfesọ nke neurology na Mahadum Columbia.

Arụmụka[dezie | dezie ebe o si]

Atụmatụ ịgbanwe aha[dezie | dezie ebe o si]

N'abalị iri abụọ na itoolu n'ọnwa Mee, n'afọ 2012, onye isi ala Naịjirịa n'oge ahụ, Goodluck Jonathan, tụrụ aro ka a gbanwee aha Mahadum Lagos ka ọ bụrụ Mahadum Moshood Abiola iji sọpụrụ Moshood Abiolo, onye nwụrụ n'ụlọ mkpọrọ dị ka onye mkpọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'afọ 1998. Mgbanwe aha a tụrụ aro ghọrọ isiokwu nke mkpesa site n'aka ụmụ akwụkwọ na ndị gụsịrị akwụkwọ. N'ihi ya, a tụfuru atụmatụ ahụ ka gọmentị etiti Naịjirịa kwenyere na ngagharị iwe nke mgbanwe aha ahụ kpaliri.[36][37][38]

Ebubo mmekọahụ rụrụ arụ[dezie | dezie ebe o si]

E nwela akụkọ banyere omume mmekọahụ na-ezighị ezi megide ọtụtụ ndị nkuzi na mahadum nke mahadum ahụ gọnahụrụ. Ndị bụbu ndị mmegbu mmekọahụ mepụtara ihe nkiri nyocha nke a na-ebugo na YouTube.[39][40][41]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta mahadum na Naịjirịa

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 About Unilag. University of Lagos (9 July 2020). Retrieved on 15 July 2020.
  2. UNILAG Admission Requirements For 2022/2023 (en-US). School Beginner (15 January 2022). Archived from the original on 27 March 2022. Retrieved on 28 February 2022.
  3. Panel orders UNILAG to close accounts with commercial banks (en-US). Vanguard News (13 September 2021). Retrieved on 26 September 2021.
  4. Nigerian Education Profile. United States Diplomatic Mission to Nigeria. Archived from the original on 17 March 2010. Retrieved on 15 October 2013.
  5. University of Lagos (1962- ) • (10 December 2011).
  6. Saburi Biobaku: Unilag's VC who was stabbed by a student who disagreed with his choice as VC (4 February 2018).
  7. Ambode Congratulates New UNILAG VC, Prof Oluwatoyin Ogundipe (30 October 2017). Archived from the original on 4 June 2020. Retrieved on 11 September 2022.
  8. "'Sex for grades': Undercover in West African universities", BBC News, 7 October 2019. Retrieved on 8 October 2019. (in en)
  9. That BBC's sting operation in UNILAG (15 October 2019).
  10. University of Lagos (en). Times Higher Education (THE) (14 November 2021). Retrieved on 28 February 2022.
  11. The University of Lagos (3 October 2010). News. Archived from the original on 14 October 2013. Retrieved on 23 July 2013.
  12. Demographics. ISBN 978-9-78487-120-4. 
  13. McCormick. If You Want To Start A Tech-Company In Africa, Go To College (en). Forbes. Retrieved on 19 June 2020.
  14. Introduction. University of Lagos. Retrieved on 12 September 2013.
  15. Platform Capital Donates Robots To UNILAG (en-US). Geeky Nigeria (1 July 2020). Retrieved on 1 July 2020.
  16. 16.0 16.1 Popoola (9 April 2018). Environmental sustainability: Unilag opens Centre for Biodiversity Conservation (en). NNN. Retrieved on 11 March 2022.
  17. "The Essential Soyinka Timeline, By Uzor Maxim Uzoatu", Premium Times, 5 October 2013. Retrieved on 9 December 2013.
  18. Stanford Presidential Lectures in the humanities and the arts. Stanford University (1998). Retrieved on 9 December 2013.
  19. Prof. Mrs. Grace Alele Williams OFR, HLR. Hallmarks of Labour Foundation (28 November 2011). Archived from the original on 16 December 2013. Retrieved on 9 December 2013.
  20. John Pepper Clark Bekederemo. The Adaka Boro Centre (25 March 2012). Archived from the original on 12 December 2013. Retrieved on 9 December 2013.
  21. Olufemi Majekodunmi PPNIA - Chairman (en-US). Fma Architects. Retrieved on 28 February 2022.
  22. Marita Golden | Author | Creative Writing Coach | Literary Consultant | Creative Writing Workshops | Book Editor – Are You Ready to Write? (en-US). Retrieved on 28 February 2022.
  23. Oyeleye Oyediran (June 1991). "Two-Partyism and Democratic Transition in Nigeria". The Journal of Modern African Studies 29: 213–235. DOI:10.1017/S0022278X0000272X. 
  24. Ken Saro-Wiwa | Nigerian author and activist | Britannica (en). www.britannica.com. Retrieved on 28 February 2022.
  25. S. Adeboye Babalola. Encyclopædia Britannica.
  26. Karen King-Aribisala (n.d.) • (en-US) (27 December 2011). Retrieved on 28 February 2022.
  27. Award from Unilag for 'Master Storyteller,' Wale Adenuga (14 November 2015).
  28. Professor Fabian Ajogwu, SAN. fabianajogwu.com. Retrieved on 28 February 2022.
  29. Lectured at 23, borrowed to pay school fees... 7 things you didn't know about Osinbajo (8 March 2017).
  30. My friends blackmailed me to become accidental hotelier - Otunba Gbenga Daniel (27 November 2019). Archived from the original on 11 September 2022. Retrieved on 11 September 2022.
  31. Unilag VC gives update on convocation as varsity set to graduate 8,000 students (7 March 2019).
  32. Chika Ike (en). IMDb. Retrieved on 28 February 2022.
  33. Roberts. "Engineering elite: National Academy of Engineering elects UD's Babatunde Ogunnaike", University of Delaware College of Engineering. Retrieved on 12 November 2013.
  34. Osinbajo lists illustrious citizens who attended UNILAG (27 October 2019).
  35. Ikenwa (6 December 2019). Omoyele Sowore Biography & Net Worth (Owner Of Sahara Reporters) (en-US). Nigerian Infopedia. Archived from the original on 14 March 2022. Retrieved on 1 March 2022.
  36. "Nigeria President renames university after politician who died in jail over a decade ago", The Washington Post, 29 May 2012. Retrieved on 29 May 2012.
  37. "Students Protest Jonathan's Renaming of UNILAG", AllAfrica.com, 29 May 2012. Retrieved on 29 May 2012.
  38. "Jonathan renames UNILAG, Moshood Abiola University", The Vanguard, 29 May 2012. Retrieved on 29 May 2012.
  39. "UNILAG Lecturers Accused Of Sexual Harassment Remain Suspended - VC", Leadership Newspaper, 22 December 2020. Retrieved on 27 February 2021.
  40. "University suspends 'sex-for-grades' staff for 4, 6 months", University World News, 18 February 2020. Retrieved on 27 February 2021.
  41. "BBC Africa Eye 'Sex for Grades' investigation collect Emmy Nomination", BBC News Pidgin, 18 August 2020. Retrieved on 27 February 2021.

Ihe owuwu na ihe ncheta[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]