Ernest Gellner

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ernest Gellner
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú, United Kingdom of Great Britain and Ireland Dezie
aha n'asụsụ obodoErnest Gellner Dezie
Aha enyereErnest, Ernst Dezie
aha ezinụlọ yaGellner Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya9 Disemba 1925 Dezie
Ebe ọmụmụParis, Montrouge Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya5 Novemba 1995 Dezie
Ebe ọ nwụrụPrague Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
ụdị ọrụ yapolitical philosophy, philosophy of science, social anthropology, sociology Dezie
onye were ọrụLondon School of Economics and Political Science, University of Edinburgh, Central European University Dezie
ebe agụmakwụkwọBalliol College, St Albans School Dezie
nwa akwụkwọMoshe Berent Dezie
Ebe ọrụCambridge Dezie
agbụrụCzechs Dezie
conflictWorld War II Dezie
ngalaba aghaCzechoslovak army in exile Dezie
Archive naLSE Library Archives and Special Collections Dezie
Ijecritical rationalism Dezie
Onye òtù nkeBritish Academy, American Academy of Arts and Sciences Dezie
Ihe nriteFellow of the British Academy Dezie
interested innationalism Dezie

". [1]Ernest André Gellner FRAI (9 Disemba 1925 - 5 Nọvemba 1995) bụ onye Britain - Czech ọkà ihe na-enyere aka na-asụ asụsụ na ibe ya nke The Daily Telegraph, mgbe ọ nwụrụ, dị ka otu n'ime ndị isi isi kwụsị.  ike n'ụwa, na site na The Independent dị ka "otu-- nwoke crusader maka oké egwu rationalism ".  [1]

. [2]Akwụkwọ mbụ ya, Okwu na Ihe (1959),akpa onye ndu na Times na akwụkwọ ozi ogologo ọnwa na ibe akwụkwọ ozi ya maka nkà ihe ncheta.  Dị ka Prọfesọ nke Philosophy, Logic na Scientific Method na London School of Economics maka afọ 22, William Wyse Prọfesọ nke Social Anthropology na Mahadum Cambridge maka apụ, na onye isi nke ọhụrụ Center for Study of Nationalism na Prague, Gellner onye ogụ ná ndụ.  ya niile - n'akwụkwọ ya, nkuzi na-Soso-ukwu --ụka ihe ọ dị ka usoro echiche mechiri emechi, ihe Kọmunist, psychoanalysis, relativism na ụdị aka ike nke eji efu .  [ mkpa ] </link> ọzọ n'echiche nsogbu, usoro ọgbara ọhụrụ na ịhụ mba n'anya bụ isi okwu abụọ ya bụ isi, echiche ya nke na-enye esemokwu ọrụ n'ime isiokwu-okwu nke  nwaanya atọ dị iche iche: Western, islam, na Russian .  A na-ewere ya dị ka otu n'ime ndị ọkà-akpa na-ahụ maka ịhụ mba n'anya

. [3]A Mased Gellner na Paris [1] nye Anna, née Fantl, na Rudolf, onye ọka iwu, di na eje ozi Juu Austrian na-asụ German na-asụ German si Bohemia (nke, 1918, bụ nke Czechoslovakia e hiwere ọhụrụ)  ).  Julius Gellner bụ nwanne nna ya.  Akụre ya na Prague, na-aga ụlọ akwụkwọ praịmarị Czech tupu ya abanye ụlọ akwụkwọ ozi Bekee.  Nke a bụ Franz Kafka's tricultural Prague: antisemitic mana "mara mma nke ukwuu", obodo o mechara gbasaa ọtụtụ awụ na-agụsi agụụ ike

Na Balliol, ọ na-akọ Philosophy, Politics and Economics (PPE) na-na nkà ihe.  Ọ  ya ka otu afɔ gachara ije ozi na 1st Czechoslovak Armored Brigade, nke ihe na Siege nke Dunkirk (1944–45), wee wepu Prague ịga ebe ahụ maka ọkara oge.

N'ime oge a, Prague na ike ya: n'ịhụhụ na Kọmunist ga-eweghara ya, o alama England.  Otu n'ime ihe na-achọta ya obodo ahụ na 1945 bụ akwụkwọ mmado ndị Kọmunist na-ekwu, sị: "Onye ọ Layer nwere ọta dị ọcha n'ime Party ", nke ere na a nabatara ndị mmadụ ha dị mma n'oge.  ọrụ ahụ.  N'ezie, Gellner kwuru, ọ ụdị ihe dị iche:

 

Ọ la ọrụ na-abụ Balliol na 1945 ka ọ gụchaa akara ugo nhọrọ ya, na-emeri ihe nrite John Locke wee nweta ụlọ klas mbụ na 1947. N'otu apụ ahụ, ọ ọrụ ọrụ ya na Mahadum Edinburgh dị ka onye-eme Prọfe Johnsọ  Macmurray na Ngalaba Nkà ịgụ Ọmụma.  Ọ kwagara na London School of Economics na 1949, ngalaba na ngalaba sociology n'okpuru Morris Ginsberg .  Ginsberg nwere mmemme na nkà ihe ndị ma kwenye na nkà ihe na-akpa na-akpa na eze dị nnọọ nso.

.Leonard Trelawny Hobhouse eburula ụzọ Ginsberg dị ka Martin White Prọfesọ nke Sociology na LSE.  Hobhouse's Mind in Evolution (1901) atụpụtala na a ga-ewere mmadụ dị ka organism,Kekere evolushọn,ya na onye ahụ dị ka ihe ya bụ isi, okwu okwu na ọha mmadụ ga-akawanye mma ka oge na-aga ka ọ  echiche, echiche teleological nke Gellner kwụsiri ike.  mara

 

  • Okwu na Ihe, Akaụntụ Dị Mkpa nke nkà ihe ọmụma asụsụ na ọmụmụ ihe na Ideology, London: Golancz; Boston: Beacon (1959). Hụkwa akwụkwọ ozi na The Times, 10 Nọvemba ruo 23 Nọvemba 1959.
  • Echiche na mgbanwe (1964)
  • Populism: Ihe ọ pụtara na njirimara ya (1969). Mụ na Ghiță Ionescu [ ro ] . New York: Macmillan.
  • Ndị nsọ nke Atlas (1969)
  • Echiche na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke oge a (1974)
  • Ekwensu na nkà ihe ọmụma ọgbara ọhụrụ (1974)
  • Nkwenye nke Nkwenye (1974)
  • Ihe nlegharị anya na nsogbu (1979)
  • Soviet na Western Anthropology (1980) (onye nchịkọta akụkọ)
  • Muslim Society (1981)
  • Mba na Nationalism (1983)
  • Relativism na Social Sciences (1985)
  • The Psychoanalytic Movement (1985)
  • Echiche nke Kinship na edemede ndị ọzọ (1986)
  • Omenala, njirimara na ndọrọ ndọrọ ọchịchị (1987)
  • Ọchịchị na ọha mmadụ na echiche Soviet (1988)
  • Ala, Mma agha na Akwụkwọ (1988)
  • Postmodernism, Reason and Religion (1992)
  • Ihe kpatara na omenala (1992)
  • Ọnọdụ nke nnwere onwe (1994)
  • Anthropology na ndọrọ ndọrọ ọchịchị: Mgbanwe na Grove Sacred (1995)
  • Liberalism in Modern Times: Essays in Honor of José G. Merquior (1996)
  • Nationalism (1997)
  • Asụsụ na ịnọ naanị ya: Wittgenstein, Malinowski na nsogbu Habsburg (1998)
  1. Stirling. "Ernest Gellner Obituary", The Daily Telegraph, 9 November 1995.
  2. ERIKSEN (January 2007). "Nationalism and the Internet". Nations and Nationalism 13 (1): 1–17. DOI:10.1111/j.1469-8129.2007.00273.x. 
  3. Gellner Interview. Retrieved on 5 November 2015.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  • Obituary Onye Ọkà ihe Ọmụma na Nationalism Ernest Gellner nwụrụ na 69 nke Eric Pace dere New York Times 10 Nọvemba 1995
  • Davies, Jọn. Obituary na The Guardian, 7 Nọvemba 1995
  • Dimonye, Simeon. Ọmụmụ ihe atụnyere akụkọ ihe mere eme na Karl Marx na Ernest Gellner (Saarbrücken: Lambert Academic Publishing, 2012)
  • Ụlọ Nzukọ, John A. Ernest Gellner: Akụkọ gbasara ọgụgụ isi (London: Verso, 2010)
  • Hall, John A. na Ian Jarvie (eds). The Social Philosophy nke Ernest Gellner (Amsterdam: Rodopi BV, 1996)
  • Ụlọ Nzukọ, John A. (ed.) Obodo nke Mba: Ernest Gellner na Theory of Nationalism (Cambridge: Cambridge University Press, 1998)
  • Lesnoff, Michael. Ernest Gellner na Modernity (Cardiff: Mahadum Wales Press, 2002)
  • Luke, Steven. "Gellner, Ernest André (1925-1995)", Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, eweghachiri 23 Septemba 2005 (chọrọ ndenye aha)
  • Malesevic, Sinisa na Mark Haugaard (eds). Ernest Gellner na Echiche Ọha na Ọha nke Oge (Cambridge: Cambridge University Press, 2007)
  • O'Leary, Brendan. Obituary na The Independent, 8 Nọvemba 1995
  • Stirling, Paul. Obituary na Daily Telegraph, 9 Nọvemba 1995
  • "The Social and Political Relevance of Gellner's Thinking Today" akwụkwọ na webcast nke ogbako haziri nke Department of Political Science and Sociology na National University of Ireland, Galway, mere na 21-22 May 2005 (10th ncheta nke ọnwụ Gellner).
  • Kyrchanoff, Maksym. Natsionalizm: ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mezhdunarodnye otnosheniia, Regionalizatsia (Voronezh, 2007) [1] Nyocha zuru ezu nke ọrụ Gellner maka ụmụ akwụkwọ. N'asụsụ Russian.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]