Errol Lloyd

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Errol Lloyd
BornÀtụ:Birth year and age
EducationMunro College
Council of Legal Education
OccupationArtist, writer, art critic, arts administrator
Spouse(s)Joan Ann Maynard (m. 1977)
WebsiteÀtụ:URL

Errol Lloyd (amụrụ 1943) bụ onye omenkà amuru Jamaica, onye ode akwụkwọ, onye nkatọ nka, onye nchịkọta akụkọ na onye nchịkwa nka. Kemgbe afọ 1960 ọ nọ na London, ebe ọ gara mụọ iwu na mbụ. Ugbu a a maara nke ọma dị ka onye na-ese akwụkwọ, ọ bụ onye gbara ọsọ maka nrite Kate Greenaway na 1973 maka ọrụ ya na Nwanna Sean nke Petronella Breinburg dere..[1]

N'ịbụ onye so na Caribbean Artists Movement (CAM) na 1966, LLoyd gara n'ihu ịmepụta jaket akwụkwọ, kaadị ekele na ihe ndị ọzọ maka ụlọ ọrụ na-ebipụta akwụkwọ ojii nke London, New Beacon Books, Bogle-L'Ouverture Publications, na Allison na Busby. Lloyd nwekwara ogologo mkpakọrịta na Minorities' Arts Advisory Service (MAAS), onye magazin ya, Artrage, o deziri ruo nwa oge. A maara ya maka ịrụ ọrụ ọsụ ụzọ maka nka ojii, malite na 1960, mgbe ọ bụ otu n'ime ndị na-ese ihe ole na ole "bụ ndị ji nlezianya họrọ ịmepụta ihe oyiyi ojii..[2]

Eddie Chambers dere banyere ya, sị: "N'ịbụ onye nwere ikike ịwepụta ihe oyiyi n'ụdị dịgasị iche iche nke okike na nke na-adọrọ mmasị, Lloyd bụ onye na-ahụ maka ọtụtụ ọrụ foto nke ndị isi ndị Black na Caribbean bụ ndị nwere ọganihu n'ọhịa ha n'oge ahụ. nke narị afọ nke iri abụọ", n'etiti ha C.L.R. James, Sir Alexander Bustamante, Sir Garfield Sobers na Lord Pitt..[3]

Ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Lucea, Jamaica, [4] Errol Lloyd gụrụ akwụkwọ na Munro College na Saint Elizabeth Parish, ebe ọ pụtara ìhè n'egwuregwu ma bụrụ onye na-agba bọọlụ (nke akọwapụtara n'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ na mbido afọ 1960 dị ka "Rolls Royce n'ụgbọala eji eme ihe"). [5] Ọ gara Britain na 1963, mgbe ọ dị afọ 20, iji mụọ na Council of Legal Education na ebumnuche nke ịghọ onye ọka iwu, mana mmasị ya na nka nọchiri anya ọchịchọ ahụ (ọ gụchaghị akwụkwọ iwu ya ruo 1974), ọ bụ ezie na o meghị ọzụzụ ọ bụla n'ọhịa ahụ. O kwuru, sị: "A kụziiri m onwe m ma rụọ ọrụ n'onwe m ruo mgbe a kpọbatara m na [Caribbean Artists Movement.... M zutere ndị omenkà toro eto dị ka onye na-ese ihe Ron Moody ma ha mere dị ka ihe nlereanya maka m. Site n'ebe ahụ, ọrụ m malitere.[the][6]

N'afọ 1967, Lloyd kpụrụ bust nke C. L. R. James ma, ebe ọ sonyeere Caribbean Artists Movement (CAM), sonyeere ihe ngosi nka CAM na Mahadum Kent.[7] Mgbe ọ ka bụ nwa akwụkwọ, Lloyd malitere ịnata ọrụ iji mee brass bust; ndị ọ na-achị gụnyere praịm minista Jamaica Sir Alexander Bustamante, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Lord Pitt, onye na-eme egwuregwu cricket Sir Garfield Sobers, na ndị ọdịbendị gụnyere John La Rose, Linton Kwesi Johnson na ndị ọzọ.[8]

Lloyd na-enye ihe osise maka akwụkwọ ndị Bogle-L'Ouverture na New Beacon Books bipụtara, yana inwe ihe osise ya na kaadị ekele. [8] [9][10] N'afọ 1969, ọ bụ ya na-ahụ maka mkpuchi nke aha mbụ nke Bogle-L'Ouverture, Walter Rodney's The Groundings with my Brothers, yana aha ha na-esote na ndị ọzọ kemgbe ọtụtụ afọ.[11] N'afọ 1971, o mepụtara mkpuchi maka Bernard Coard's How the West Indian Child is Made Educationally Sub-Normal in the British School System, nke New Beacon bipụtara.[12] Na mgbakwunye, Lloyd rụrụ ọrụ maka ndị na-ebipụta akwụkwọ dịka Random House, Penguin Books na Oxford University Press. Ihe ịga nke ọma ya dị ka onye na-ese ihe osise malitere na akwụkwọ ụmụaka My Brother Sean nke Petronella Breinburg (Bodley Head, 1973), nke a jara ya mma maka Kate Greenaway Medal; My Brother Sean bụ akwụkwọ foto mbụ nke onye na-ebipụta akwụkwọ UK iji gosipụta ụmụaka ojii na-achọ ahịa UK.[13] Ihe nrite ndị ọzọ sochiri n'oge ọrụ ya, gụnyere mgbe akwụkwọ akụkọ ya nke 1995 maka ndị nọ n'afọ iri na ụma, Many Rivers to Cross, meriri onyinye Youth Library Group [1] ma họpụta ya maka Carnegie Medal. [14]

N'akụkụ ịmepụta ọrụ nke ya, Lloyd egosila nchegbu na-aga n'ihu maka ọganihu zuru oke nke Black visual arts na Britain, na-akwalite, na-akwado ma na-eme emume ndị omenkà ndị ọzọ gụnyere ndị ama ama dị ka Ronald Moody na Aubrey Williams.[15][16] Lloyd bụ onye na-ese ihe na-ebi na Keskidee Center site na mmalite ya ma tinye aka na ụfọdụ n'ime mmepụta nke ndị na-ede egwuregwu dị ka Rufus Collins mere n'ebe ahụ.[4] O nwekwara mmekọrịta ogologo oge na Minorities' Arts Advisory Service (MAAS), nke ebumnuche ya bụ "ịkwalite njirimara agbụrụ na ichekwa ọdịnala ọdịnala", n'oge ahụ ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ MAAS Artrage (nke e bipụtara site na 1980 ruo ihe dị ka afọ 15). [17][18] Ọ bụ onye otu e guzobere na 1978 nke a na-akpọ Rainbow Art Group, nke gosipụtara ọtụtụ ihe ngosi.

Ọ bụbu onye nkuzi maka Advanced Painting na Camden Arts Centre, [8] rụọkwa ọrụ na Visual Arts Panel for Arts Council England. A makwaara ya dị ka onye na-agụ egwú, onye na-ede egwuregwu na onye na-akọ akụkọ.[19][20][21]

Ọ bụ isiokwu nke foto na National Portrait Gallery, London, nke Horace Ové.[14] Lloyd gosipụtakwara na ihe nkiri Ové banyere John La Rose, Dream to Change the World . [15]

N'afọ 2012, Lloyd nyere okwu isi na "Art and Activism, Culture and Resistance" na Nzukọ Huntley kwa afọ na London Metropolitan Archives .

N'afọ 2016, a nabatara Lloyd n'ime Ụlọ Nzukọ nke Ndị Agha nke Munro College.[22]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1977, Lloyd lụrụ onye na-eme ihe nkiri Joan Ann Maynard . [23]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Errol Lloyd esonyewo n'ọtụtụ ihe ngosi dị mkpa na UK kemgbe ọtụtụ afọ.[24] N'afọ 1997, o gosipụtara na Transforming the Crown: African, Asian and Caribbean Artists in Britain, 1966-1996 - ihe ngosi akụkọ ihe mere eme na ebe atọ dị na New York City: Studio Museum na Harlem, Bronx Museum of the Arts na Caribbean Cultural Center - na-anọchite anya Caribbean Artists Movement tinyere Winston Branch, Althea McNish, Aubrey Williams na Ronald Moody. [25]

N'oge na-adịbeghị anya, egosiri ọrụ ya na nnukwu ihe ngosi No Colour Bar: Black British Art in Action 1960-1990, na Guildhall Art Gallery (10 Julaị 2015 - 24 Jenụwarị 2016), dịka akụkụ nke ya na Eddie Chambers nọ na mkparịta ụka na 13 Julaị 2015, na-atụle "mmetụta ndị Black Artists ama mere na ngwụcha narị afọ nke 20, bụ ndị a na-amaghị na British Art Arena".

Na-eme mmemme Lloyd na ntinye aka ya na omenala anya na agụmagụ na Black Britain, Rianna Jade Parker chepụtara Errol Lloyd n'azụ. Ndụ na agba, nke mepere na Nọvemba 2022 na 198 nka na mmụta nke oge a..[26][27]

Ihe ngosi ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndị na-ese ihe na Caribbean na England. Commonwealth Institute, London, 22 Jenụwarị-14 Febụwarị 1971.
  • Afro-Caribbean Art. Artists Market, London, 27 Eprel-25 Mee 1978. Ihe ngosi otu nke Drum Arts Centre haziri.[28]
  • Errol Lloyd (ihe ngosi nke ihe osise), Kingston (Jamaica). Kọmitii Ukwu Jamaica. 19 Mee-19 June 1978.
  • Okike maka nnwere onwe: 2nd Open Exhibition site na Black Artists. Brixton Art Gallery, London, 17 July-8 August 1984.
  • Okike maka nnwere onwe. Ihe ngosi nke atọ kwa afọ maka nnwere onwe: Art by Black Artists. GLC Brixton Recreation Centre, London, 1985.
  • Okwu Caribbean na Britain. Leicester Museum na Art Gallery, Leicester, UK. 16 Ọgọstụ-28 Septemba 1986.
  • Black Art: Ịhazi usoro ahụ. Ihe ngosi njem, 1988.
  • Njikọ Caribbean Islington Arts Factory, London, 15 Septemba-13 Ọktoba 1995.[29]
  • Njikọ Caribbean 2: Island Pulse. Islington Arts Factory, London, 1996.
  • Ịgbanwe okpueze: Ndị na-ese ihe n'Africa, Eshia na Caribbean na Britain, 1966-1996. Caribbean Cultural Center, Studio Museum na Harlem, na Bronx Museum of the Arts, New York City, 1997.
  • Enweghị agba: Black British Art in Action 1960-1990. Guildhall Art Gallery, City of London, 10 July 2015 - 24 January 2016.
  • Errol Lloyd Ndụ Dị Ịcha. 198 Contemporary Arts and Learning, London, 26 Nọvemba 2022 - 4 Febụwarị 2023.[30]

Ebem si dee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Cherrell Shelley Robinson, "Children's Literature (Caribbean)", in Eugene Benson and L. W. Conolly (eds), Encyclopedia of Post-Colonial Literatures in English (1994), Routledge, 2nd edition 2005, p. 233.
  2. Eddie Chambers quoting from "The ArtPack: A History of Black Artists in Britain (1988)", published and produced by Eddie Chambers and Tam Joseph, with financial support from Haringey Arts Council, London.
  3. Eddie Chambers, Black Artists in British Art: A History from 1950 to the Present, I.B. Tauris, 2014, p. 72.
  4. 4.0 4.1 "King's Cross", KXV-2006-206-01: Errol Lloyd interview. Soundcloud.
  5. Errol Lloyd. Hall of Fame. Munro College Old Boys Association. Retrieved on 29 December 2022.
  6. Angela Cobbinah, "Caribbean Artists Movement Retrospective", 25 October 2007. Reprinted from "A Caribbean hothouse for the arts in a cold climate", Camden New Journal, 25 October 2007.
  7. Pauline de Souza, "Lloyd, Errol", in Alison Donnell (ed.), Companion to Contemporary Black British Culture, Routledge, 2013, p. 183.
  8. 8.0 8.1 8.2 "Framing Black Visual Arts Event" (Eddie Chambers and Errol Lloyd in conversation with Sonia Dyer), No Colour Bar website, 4 August 2015.
  9. "Building the catalogue of a 'publishing maisonette'", George Padmore Institute.
  10. Andrews (2014), p. 131.
  11. Andrews (2014), pp. 118, 121.
  12. "The Sharp Edge of Hope: John LaRose and Children", theracetoread | Children's Literature and Issues of Race.
  13. Errol Lloyd (January 2019), "My time with children's literature", Breaking New Ground: Celebrating British Writers & Illustrators of Colour, Speaking Volumes, pp. 14–.
  14. 14.0 14.1 "Errol Lloyd (1943–), Artist and playwright", National Portrait Gallery.
  15. 15.0 15.1 "Errol Lloyd. Born 1943 in Jamaica", Diaspora Artists.
  16. Chambers (2014), Black Artists in British Art, pp. 51, 69.
  17. Pauline De Souza, "Minorities' Arts Advisory Service", in Alison Donnell (ed.), Companion to Contemporary Black British Culture, Routledge, 2013, p. 201.
  18. Chambers (2014), Black Artists in British Art, p. 71.
  19. Linton Kwesi Johnson, "About the George Padmore Institute", LKJ Records, 17 December 2008.
  20. "Sugar and Spice – Stories, cartoons, poems & music – Faustin Charles and Errol Lloyd", Settle Storytelling Festival, 12 October 2012.
  21. "2014 Selection Committee Members", Alfred Fagon Awards.
  22. Inductee Category 2016. Munro College Old Boys Association. Retrieved on 29 December 2022.
  23. "BOGLE-L'OUVERTURE PUBLICATIONS LIMITED {BLACK CARIBBEAN PUBLISHERS AND BOOKS}", London Metropolitan Archives, (Reference: LMA/4462/F/03/009 Errol Lloyd), p. 208.
  24. "Lloyd, Errol (b. Jamaica, West Indies; active UK, 1998)" African American Visual Artists Database (AAVAD).
  25. Holland Cotter, "ART REVIEW; This Realm of Newcomers, This England", The New York Times, 24 October 1997.
  26. Errol Lloyd: A Life in Colour. Southwark News (11 November 2022). Retrieved on 29 December 2022.
  27. Manasseh (10 December 2022). Errol Lloyd: A Life in Colour at 198 Gallery. Brixton Blog. Retrieved on 29 December 2022.
  28. Reviews: Rasheed Araeen, "Afro-Caribbean Art", Black Phoenix 2 (Summer 1978):30–31; Emmanuel Cooper, "In View", 13, no. 3 (Issue 148), July 1978:50. Cited by Eddie Chambers, "Black Artists in Europe", Critical Interventions 12 (Fall 2013):5.
  29. "The Caribbean Connection", catalogue. Diaspora Artists.
  30. Errol Lloyd: A Life in Colour | 26th November – 4th February 2023. 198.org.uk. Retrieved on 7 December 2022.