Fantasy coffin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Igbe ozu ndị e chepụtara echepụta ma ọ bụ igbe ozu ihe atụ, nke a na-akpọkwa ụgbọ ala ndị e cheburu echepụta (ụgbọ ala ndị e ji mara mgbe a nwụsịrị) na igbe ozu ndị dị egwu, ma ọ bụ nke a na'anya (abebuu adekai), bụ igbe ozuzo ndị ọkwá nkà pụrụ iche mere na mpaghara Greater Accra nke Ghana.[1] Ihe ndị a na-acha anụnụ anụnụ, nke sitere na palanquins ihe atụ, abụghị naanị igbe ozu kamakwa a na-ewere ya dị ka ọrụ nka. E gosipụtara ha na nke mbụ ya nye ọha na eze dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ na ngosi Les Magiciens de la terre na Musée National d'Art Moderne na Paris na 1989. Ọ bụ Kane Kwei (1922), onye na-enyere ya aka n'oge gara aga bụ Paa Joe (b.1947) mere igbe ozu asaa egosiri na Paris.[2] Kemgbe ahụ, e gosipụtara igbe ozu nke Kane Kwei, nwa nwa ya Eric Adjetey Anang, Paa Joe, Daniel Mensah, Kudjoe Affutu, Theophilus Nii Anum Sowah, Benezate, na ndị na-ese ihe ndị ọzọ na ebe ngosi nka mba ụwa gburugburu ụwa.[3]

Eric Adjetey Anang na Kane Kwei Carpentry Workshop na igbe dị iche iche

Ndị Ga na ndịda Ghana na-ejikarị igbe ozu fantasy eme ihe n'ihi nkwenkwe okpukpe ha gbasara ndụ mgbe a nwụsịrị. Ndị Ga kwenyere na ndụ na-aga n'ihu n'ụwa na-abịa n'otu ụzọ ahụ ọ dị n'ụwa. A na-ewerekwa ndị nna ochie dị ike karịa ndị dị ndụ ma nwee ike imetụta ndị ikwu ha ka dị ndụ, na ọnọdụ mmekọrịta nke onye ahụ nwụrụ anwụ na-adabere n'otu akụkụ na iji igbe ozu pụrụ iche n'oge olili.

  1. Alternate Histories of the Abebuu Adekai. Roberta Bonetti, African Arts, Autumn 2010.
  2. A Deathbed of a Living Man. A Coffin for the Centre Pompidou. Regula Tschumi in Sâadane Afif (ed.), „Anthologie de l’humour noir“, Paris: Editions Centre Pompidou. 2010. P.56.
  3. The buried treasures of the Ga. Coffin art in Ghana. Regula Tschumi. Bern: Benteli 2008, p. 230-31.