Farhana Yamin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Farhana Yamin
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya22 Febụwarị 1965 Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọka iwu, climate activist, orator Dezie

Farhana Yamin (amụrụ na 22 Febụwarị 1965) bụ onye ọka iwu Britain, ọkà okwu ihu ọha na onye na-ahụ maka ihu igwe.

A maara ya nke ọma maka ịbụ onye isi na-emepụta nkwekọrịta ihu igwe nke Paris, yana maka ọrụ ya dị ka onye ndụmọdụ iwu na atụmatụ maka obere agwaetiti na mba ndị na-adịghị ike dịka Marshall Islands, na-arụ ọrụ maka ha na mkparịta ụka ihu igwe mba ụwa.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Yamin si Pakistan kwaga England. Dị ka onye nọ n'afọ iri na ụma, Yamin gara Greenham Common Women's Peace Camp wee gaa na Rock Against Racism marches. Yamin gụrụ PPE na Somerville College, Oxford na 1983 na-eso usoro ihe omume nke Inner London Education Authority iji mụbaa ọnụ ọgụgụ ụmụaka si n'ụlọ akwụkwọ steeti na Mahadum Oxford na Cambridge. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ ruru eru dị ka onye ọka iwu na 1990 wee nweta ọrụ n'otu obere ụlọ ọrụ iwu gburugburu ebe obibi n'afọ sochirinụ.[1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ onye isi edemede nke Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) yana ịkụzi na ọtụtụ mahadum.

Site na 1998-2002 ọ rụrụ ọrụ na okwu iwu na iwu sitere na ahịa carbon mba ụwa na Europe ma bụrụ onye isi na-ekwu maka nzukọ intergovernmental Alliance of Small Island States (AOSIS) na ahịa carbon nke mba ụwa na iwu ndị metụtara ya na 1997 Kyoto Protocol. Ọ bụ onye nduzi nke ụlọ ọrụ na-adụ European Commission ọdụ maka imepụta ntụziaka azụmaahịa ikuku ikuku na Europe site na 1998-2002. Yamin mechara rụọ ọrụ otu afọ dị ka onye ndụmọdụ pụrụ iche nke Connie Hedegaard, onye kọmishọna EU maka ọrụ ihu igwe.

Mgbe o nyesịrị aka nye nkwekọrịta Marrakech na 2001, iwu mba ụwa dị mkpa iji mezue Protocol Kyoto, Yamin tụgharịrị ịrụ ọrụ na mba ndị na-emepe emepe buru ibu na ijikọ ihu igwe na iwu mmepe.

Site na 2003 ruo 2009 Yamin rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchọpụta na Institute of Development Studies (IDS) na Mahadum Sussex mana o nyekwara ndụmọdụ maka mba ndị na-emepe emepe na mkparịta ụka ihu igwe. Ọ bụ onye nduzi nke BASIC Project ma hazie otu njikọ nke ngalaba gọọmentị 40 na ndị nchọpụta si Brazil, India, China na South Africa. Ọrụ a nyochara ikike na ihe ịma aka ụlọ ọrụ sitere na mgbanwe ihu igwe maka mba anọ a. N'afọ 2009, mgbe arụchara ọrụ BASIC, mba ndị ahụ jiri aha ọrụ ahụ, BASIC, mepụta nzukọ gọọmentị iji gaa n'ihu na mmekorita ha na mkparịta ụka ihu igwe.

Yamin emechaala ọtụtụ akwụkwọ gụnyere akwụkwọ abụọ, ọ dezigharịrị IDS Bulletins abụọ na-enyocha njikọ dị n'etiti ihu igwe na mmepe, gụnyere ọrụ site na mbido iji guzobe mgbanwe ihu igwe dị ka isi isiokwu nyocha na IDS ma nyere aka guzobe otu ihu igwe IDS.

Site na 2009 - 2012, ọ rụrụ ọrụ na ọrụ ebere site na isonyere Children's Investment Fund Foundation (CIFF). Ọ na-elekọta ọrụ ihu igwe ọhụrụ nke Foundation, chepụta akwụkwọ atụmatụ ma guzobe usoro nlekota na nyocha. Mgbe ọ nọ na CIFF, ọ bụkwa onye ndụmọdụ atụmatụ na iwu na Alliance of Small Islands States ma nye mba dị ka Maldives ndụmọdụ. Ọ rụrụ ọrụ dị mkpa n'ịmepụta Cartagena Dialogue, njikọ nke mba ndị mepere emepe na ndị na-emepe emepe na-arụkọ ọrụ ọnụ mgbe ọdịda nke COP15 na 2009 na Copenhagen.

Ọ bụ onye nkuzi na-akụzi iwu mgbanwe ihu igwe na iwu maka ọtụtụ ọmụmụ na SOAS University of London, Kings College na University of Sussex. Ọ bụ Prọfesọ Nleta na Mahadum College London site na 2013 - 2018.

Ọ hapụrụ CIFF iji lekwasị anya oge niile na mkparịta ụka ihu igwe site na 2013 gaa n'ihu iji hụ na ndị obodo ụwa mepụtara nsonaazụ dị elu n'okpuru Durban Platform nke guzobere mkparịta ụka Paris Agreement na 2016. Yamin rụrụ ọrụ dị ka onye na-eme atụmatụ na onye na-ekwurịta okwu maka Marshall Islands site na 2013 - 2018, oge nke kpuchiri mkparịta ụka Paris na ntinye ya n'ọrụ nke High Ambition Coalition duziri.

Ihe kachasị mkpa nke ọrụ Yamin dị ka onye na-eme atụmatụ na onye na-ewu njikọ aka bụ itinye ihe mgbaru ọsọ nke net zero emissions site na 2050 na nkwekọrịta Paris. A na-eto ya n'ọtụtụ ebe maka ịpụta n'echiche nke inweta "kpakpando ugwu" ogologo oge ma ọ bụ ihe mgbaru ọsọ ntụziaka nke bara uru ma mee ihe. O guzobere Track 0 na 2014 iji nyere aka ịhazi mkpọsa mba ụwa nke na-arụ ọrụ n'azụ ihe nkiri na ndị na-ekwurịta okwu yana ndị NGO na ndị na'iche echiche.

Site na 2017-2018, Yamin mere nnyocha na-enyocha ọrụ ndị ọka iwu na ojiji nke ikpe ihu igwe na-arịwanye elu n'ịkwalite oké ọchịchọ. Ọ bịara nwee nkụda mmụọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ihu igwe na-ekwere na omume ndị ọzọ siri ike, usoro na usoro dị ka ime ihe na-abụghị ime ihe ike dị mkpa.

Yamin sonyeere Extinction Rebellion na Nọvemba 2018. Ọ bụ otu n'ime ndị nhazi nke ndị otu Strategy ya na mbido 2019 nakwa onye nhazi nke ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị XR ruo 2020 mgbe ọ laghachiri na Extinction Rebellion n'ihi enweghị nkwekọrịta ya na ndị isi ndị ọzọ. O sonyere n'ọtụtụ ngagharị iwe ha, gụnyere otu ebe ọ na-arapara n'ọfịs Shell na London.[2][3][4]

Yamin bụ ugbu a Senior Associate na ụlọ ọrụ na-eche echiche na UK Systemiq na Associate Fellow na Chatham House.[5][6][7] Ọ bụkwa onye otu Royal Society of Arts (FRSA).

Ọ na-arụ ọrụ dị ka onye nhazi nke Camden's Think and Do Community Climate na Eco Action. Nke a bụ ọrụ nnwale nke e guzobere na nkwado nke Camden Council, ụmụ amaala na ndị otu obodo iji mepụta ụdị ụdị ọhụrụ nke "ndị na-eche echiche na ndị na-eme" na-ejikọ onye ọ bụla na-arụ ọrụ na ihu igwe, ikpe ziri ezi na gburugburu ebe obibi iji mepụta ihe ngwọta siri ike, nke na-arụkọ ọrụ na mpaghara ma nwee ike ịgbasa na mba na ụwa.[8]

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Nọvemba afọ 2020, a gụnyere ya na ndepụta BBC Radio 4 Woman's Hour Power 2020.[9]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • The International Climate Change Regime (ya na onye edemede Joanna Depledge), nke CUP bipụtara, 2004.[10]
  • Mgbanwe ihu igwe na ahịa carbon: Akwụkwọ ntuziaka nke Mgbasa Ozi, nke Earthscan bipụtara, 2005.[11]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Godin. "A Climate Warrior's Journey From Summit Talks to Street Protests", The New York Times, 2022-03-29. Retrieved on 2022-04-05. (in en-US)
  2. The rise of Extinction Rebellion (en-GB). Financial Times (2019-04-12). Retrieved on 2020-01-20.
  3. Leading climate lawyer arrested after gluing herself to Shell headquarters (en). Climate Home News (2019-04-16). Retrieved on 2020-01-20.
  4. Green (2019-04-11). Extinction Rebellion: inside the new climate resistance (en-GB). Financial Times. Retrieved on 2020-01-20.
  5. Transforming systems for a better future.
  6. Farhana Yamin (en). Chatham House. Retrieved on 2020-01-20.
  7. Farhana Yamin. World Economic Forum. Retrieved on 2020-01-20.
  8. Think&Do Camden.
  9. Woman's Hour Power List 2020: The List. BBC Radio4. Retrieved on 16 November 2020.
  10. Yamin (2004). The international climate change regime : a guide to rules, institutions and procedures. Cambridge University Press. ISBN 0-521-84089-9. OCLC 55044480. 
  11. Farhana (12 August 2014). Climate change and carbon markets : a handbook of emissions reduction mechanisms. ISBN 978-1-138-00196-1. OCLC 889521302. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]