Farouk Hosny

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Farouk Hosny
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịEgypt Dezie
aha n'asụsụ obodoفاروق حسني Dezie
Aha enyereFarouk Dezie
aha ezinụlọ yaHosny Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1938 Dezie
Ebe ọmụmụAlexandria Dezie
Asụsụ obodoEgyptian Arabic Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaArabic, Egyptian Arabic Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
ebe agụmakwụkwọAlexandria University Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaMuseum of Fine Arts, Houston Dezie
Farouk Hosny
Websitewww.faroukhosny.com
Farouk Hosny

Farouk Hosny (ma ọ bụ Hosni) (Arabic; amụrụ n'afọ 1938) bụ onye Egypt na-ese osise nke bụ Minista nke Ọdịbendị site na 1987 ruo 2011.

Mmalite ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Hosny ma tolite na Alexandria. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Alexandria University's School of Fine Arts n'afọ 1964 ma mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ duziri Al-Anfoushi Cultural Palace ruo ọtụtụ afọ. Onye na-ese ihe na-enweghị atụ, Hosny mere ihe ngosi n'ụwa niile ma merie ihe nrite omenala na udo nke Japanese Soka Gakai International University.[1][1]

N'agbata afọ 1971 na afọ 1978, ọ bụ onye na-ahụ maka ọdịbendị nke Ijipt na Paris ma site na 1979 ruo 1987 ọ rụrụ ọrụ n'otu ọkwa ahụ na Rom, ebe ọ bụkwa onye nduzi nke Egyptian Academy of Arts.[2][1]

Oge dị ka Minista nke Ọdịbendị na Ijipt[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1987, a họpụtara Hosny ka ọ bụrụ Minista nke Ọdịbendị na Ijipt site n'ọkwa ya na Rom. N'oge ọ nọ n'ọkwa, ọ gbasaa ebe ngosi nke gọọmentị ma malite mmemme ọdịbendị dị iche iche, gụnyere Horizon One Gallery, Palace of Arts, Gezira Arts Center, Alexandria Center of Arts, Modern Dance Troupe and School, Cairo History Rehabilitation Project (nke gụnyere ọtụtụ ụlọ nzukọ ndị Juu), Nubian Museum na Aswan na Alexandria National Museum (nke a na-ewu bụ Grand Egyptian Museum na National Museum of Civilisation na Fustat) na Cultural Development Fund.[3][2]

N'afọ 2005, Hosny nyere onye isi ala Hosni Mubarak akwụkwọ arụkwaghịm ya n'ihi ọkụ Beni Suef Cultural Palace, nke ndị na-ekiri ihe nkiri iri anọ na asatọ nwụrụ ma merụọ ndị ọzọ ahụ. Mubarak jụrụ ịgba arụkwaghịm Hosny, na nzaghachi maka arịrịọ nke ihe dị ka ndị ọgụgụ isi narị anọ dị elu.[2]

Oge Hosny dị ka Minista nke Ọdịbendị kwụsịrị n'ihi mgbanwe ọchịchị Ijipt nke afọ 2011. N'ọnwa Machị afọ 2011, gọọmentị na-anọchi anya Ijipt họpụtara prọfesọ Mahadum Cairo Emad Abu Ghazi ka ọ bụrụ onye isi.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọnọdụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Cultural Animator na General Department of Fine Arts, Ministry of Culture (1964–1969)[1]
  • Director, Anfoushy Cultural Palace, Alexandria (1969–1971)[1]
  • Onye na-ahụ maka ọdịbendị na onye isi nke Egyptian Cultural Centre, Paris, France (1971–1978)[1]
  • Director of Cultural Administration and Director, Children's Cultural Centre, Cairo, and Technical Advisor to the Minister of Culture (1978–1979)[1]
  • Osote onye isi, Egyptian Arts Academy, Rome (1979–1982)[1]
  • Director, Egyptian Art Academy and Cultural Counselor, Egyptian Embassy, Rome (1982–1987)[1]
  • Prọfesọ oge nke Aesthetics na Mahadum Soka Gakkai, Japan (1993)[1]
  • Prọfesọ oge na ngalaba nke Fine Arts, Mahadum Alexandria (ebe ọ bụ na 1999)[1]

Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihe nrite, Ememme Cagne-sur-mer, France[1]
  • Honorary Ph.D., Mahadum Soka Gakkai, Japan, 1993[1]
  • Onyinye Ọdịbendị na Udo, Mahadum Soka Gakkai, Japan, 1993[1]
  • Grand Official Award, Gọọmentị nke Ịtali, 1999[1]
  • Mediterranean Arts Award nke mpaghara Lazio maka afọ 2005[1]
  • Mediterranean Sea Award of Arts maka afọ 2006[1]
  • Grand Audio-Visual Award, International Council of Films, Television and Audio-Visuals, UNESCO Paris, July 2007[1]
  • Ihe nrite udo nke Mediterranean Forum, Lecce, Ịtali, 2008[1]

Nkatọ[dezie | dezie ebe o si]

Arụmụka Hijab[dezie | dezie ebe o si]

N'ajụjụ ọnụ akwụkwọ akụkọ na Nọvemba 2006, Hosny katọrọ isi hijab, na-akpọ ya "na-alaghachi azụ". Ọ gbakwụnyere na ọ bụ "nzọụkwụ azụ maka ụmụ nwanyị Ijipt," nakwa na "ụmụ nwanyị nwere ntutu mara mma dị ka okooko osisi ma ekwesighi ikpuchi ha". N'ihi okwu ya, Hosny nwetara nkatọ siri ike site n'aka ndị siri ike, ọkachasị site n'etiti ndị Islamist Muslim Brotherhood, na ndị otu otu narị na iri atọ nke ndị omeiwu Ijipt kpọrọ oku ka ọ gbaa arụkwaghịm.[4][5]

Nnyocha[dezie | dezie ebe o si]

Hosny enyochala ụfọdụ mgbasa ozi na ihe nkiri, gụnyere ịmachibido egwu egwu egwu egwu na ijide ndị na-akwado ya, yana ịmachibide ihe nkiri Israel The Band's Visit ka a ghara igosi ya na Cairo International Film Festival.[6][6][7]

Ntinye aha UNESCO[dezie | dezie ebe o si]

Na Julaị 30, 2007, Egypt họpụtara Hosny ka ọ nọchie Koichiro Matsuura dị ka onye isi nchịkwa nke United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) wee malite mkpọsa iji họpụta ya n'ọkwa ahụ. Ọ dịghị onye Arab nọbu n'ọkwa ahụ.[8] A na-ewere Hosni dị ka onye ga-emeri na ntuli aka nke Septemba 2009, mana nkwa ya na Mee 2008 ịgba akwụkwọ Israel ọkụ n'ọbá akwụkwọ ndị Ijipt kpalitere obi abụọ banyere iru eru ya maka ọnọdụ ahụ ma mee ka mmegide megide nnọchiteanya ya sie ike. Ndị ọkà mmụta atọ na ndị na-eme ihe ike nke ndị Juu bụ Bernard-Henri Lévy, Claude Lanzmann, na Elie Wiesel mere mkpọsa iji megide nhọpụta Hosny.[9] N'akwụkwọ ozi e degaara mba ụwa na Mee 2009, mmadụ atọ ahụ katọrọ na mmeri Hosny "ga-abụ ihe doro anya na-akpali akpali nke megidere echiche UN nke UNESCO na-agaghị agbake. " Ha rịọrọ, "Anyị ga-arịọ, n'egbughị oge, arịrịọ na akọ na uche onye ọ bụla ka ọ ghara ịdaba n'aka nwoke, mgbe ọ nụrụ okwu 'omenala,' jiri akwụkwọ ọkụ na-azaghachi".[10] N'ihe gbasara nyocha, ndị Reporters Without Borders megidere Hosny, na-ekwu, sị, "Minista Hosni Mubarak a abụwo otu n'ime ndị isi na-eme nyocha na Egypt, na-anwa ịchịkwa nnwere onwe mgbasa ozi yana nnwere onwe ozi ụmụ amaala. "[9]

Na Septemba 22, 2009, Hosny meriri na ntuli aka UNESCO na iwe dị egwu na ntuliaka nke ise na nke ikpeazụ nke ntuli aka na onye Bulgaria Irina Bokova, onye nwetara vootu iri atọ na otu ka Hosni nwetara iri abụọ na asaa . Na agba nke anọ nke ịtụ vootu, ndị abụọ ahụ jikọtara na votu iri abụọ na itoolunke ọ bụla. Hosny kwuru na mmeri ya sitere na nrụgide ndị Zionist na otu ndị Juu nwere mmetụta, nke nwere ike na-ezo aka na Lévy, Lanzmann, na Wiesel bụ ndị na-emegide ya.[11][12] Ọ katọrọ onye nnọchi anya US na UNESCO, David Killion, maka imebi nhọpụta ya wee kwuo, "Ebe ugwu ga-achịkwa ndịda mgbe niile".[11]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 1.11 1.12 1.13 1.14 1.15 1.16 1.17 1.18 Official Biography. Archived from the original on 2009-08-25. Retrieved on 2009-09-23.
  2. 2.0 2.1 2.2 Farouk Hosni: Politics of temperament. Al Ahram (22–28 September 2005). Archived from the original on 17 September 2009. Retrieved on 23 September 2009.
  3. Clearing the debris. Al Ahram (27 August – 2 September 2009). Archived from the original on 11 October 2009. Retrieved on 24 September 2009.
  4. Religious scholars slam Farouk Hosny for anti veil remarks. Daily News Egypt (19 November 2006). Archived from the original on 14 March 2010. Retrieved on 23 September 2009.
  5. Slackman. "In Egypt, a New Battle Begins Over the Veil", The New York Times, 28 January 2007. Retrieved on 23 September 2009.
  6. 6.0 6.1 Bremner. "'Hebrew book-burning' minister Farouk Hosni is front-runner to head Unesco", The Times, 30 May 2009. Retrieved on 23 September 2009.
  7. Burning issue. Al Ahram (29 May – 4 June 2008). Archived from the original on 4 October 2009. Retrieved on 23 September 2009.
  8. "Egypt starts campaign for culture minister's UNESCO post nomination", People's Daily Online, Xinhua, 6 August 2007. Retrieved on 26 September 2009.
  9. 9.0 9.1 Cody. "Wrong Man For Top Job At UNESCO?", Washington Post, 9 September 2009. Retrieved on 26 September 2009.
  10. Lévy. "UNESCO: The Shame of a Disaster Foretold", Huffington Post, 21 May 2009. Retrieved on 26 September 2009.
  11. 11.0 11.1 UNESCO row as defeated Egypt candidate blames 'Zionist' lobby. AFP (23 September 2009). Retrieved on 24 September 2009.
  12. Egyptian minister blames Jews for UNESCO loss. Associated Press (23 September 2009). Retrieved on 26 September 2009.