Jump to content

Faustin-Archangel Touadéra

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Faustin-Archangel Touadéra (frfr [fostɛ̃ aʁkɑ̃ʒ twadeʁa]; amụrụ na 21 Eprel 1957) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Central African na agụmakwụkwọ bụ onye bụbu President nke Central African Republic kemgbe March 2016. Ọ bụbu Prime Minister nke Central African Republic site na Jenụwarị 2008 ruo Jenụwarị 2013. Na December 2015 - February 2016 ntuli aka onye isi ala, a họpụtara ya. ruo n'ọchịchị na agba nke abụọ nke ịtụ vootu megide onye bụbu praịm minista Anicet Georges Dologuélé. A họpụtara ya ọzọ maka oge nke abụọ na 27 Disemba 2020.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Touadéra na Bangui; nwa onye ọkwọ ụgbọala na onye ọrụ ugbo, [1] ezinụlọ ya sitere na Damara, n'ebe ugwu Bangui. Ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Barthelemy Boganda College na Bangui wee nweta nzere bachelọ na 1976, tupu ọ gaa Mahadum Bangui na Mahadum Abidjan .[1] O nwetara nzere doctorate na mgbakọ na mwepụ na 1986, nke Daniel Gourdin lekọtara na Mahadum sayensị na teknụzụ nke Lille (Lille I) na France na nzere doctorate ọzọ, kwa na mgbakọ napụ, nke Marcel Dossa lekọtara na Маhadum Yaoundé I na Cameroon na 2004.[2][3][4]

Ọrụ agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1987, ọ ghọrọ osote onye nkuzi nke mgbakọ na mwepụ na Mahadum nke Bangui ma bụrụ osote dean nke Faculty of Science nke mahadum site na 1989 ruo 1992. [4] N'afọ ikpeazụ ọ ghọrọ onye nduzi nke kọleji ọzụzụ ndị nkuzi. O sonyeere Kọmitii Inter-State for Standardization of Mathematics Programs na mba ndị na-asụ French na Indian Ocean (CIEHPM) na 1999, na-eje ozi dị ka onye isi oche nke Kọmitii site na 2001 ruo 2003. Ọ ghọrọ osote onyeisi oche nke Mahadum Bangui. na Mee 2004.[1] Touadéra mechara jee ozi dị ka onye isi ụlọ akwụkwọ mahadum site na 2005 ruo 2008, n'oge nke ọ malitere ọtụtụ atụmatụ dị mkpa, dị ka mmemme ọzụzụ azụmaahịa na imepụta Euclid Consortium.[5]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị

[dezie | dezie ebe o si]

Praịm Minista

[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi ala François Bozizé họpụtara Touadéra ka ọ bụrụ praịm minista na 22 Jenụwarị 2008, mgbe Élie Doté gbara arụkwaghịm. A họpụtara gọọmentị ya, nke nwere ndị otu iri abụọ na itoolu - ndị minista anọ, ndị minista iri na asaa, na ndị minista asaa, tinyere onwe ya - na Jenụwarị iri abụọ na asatọ. [6]

E nwere mkparịta ụka mba na Disemba 2008, Bozizé wee gbasaa gọọmentị Touadéra na 18 Jenụwarị 2009 iji kwadebe maka ịmepụta gọọmentị nke ịdị n'otu mba.[7]A họpụtara ouadéra onye isi ala na 19 Jenụwarị. Mgbe e mesịrị n'otu ụbọchị ahụ, a họpụtara ọchịchị ọhụrụ 31 ya, na-enwe nanị ndị ozi iri na-ejigide ọrụ ha; Ọtụtụ ndị bụbu ndị nnupụisi esonye n'ahịrị ọhụrụ ahụ iji kwadebe obodo ahụ maka ntuli aka ime obodo 2009 na ntuli aka onye isi ala na nke ndị omeiwu 2010.[8]

N'ịgbaso nkwekọrịta udo n'etiti gọọmentị Bozizé na ndị nnupụisi Seleka na Jenụwarị 2013, Bozizé chụpụrụ Touadéra na 12 Jenụwarụ 2013, dịka usoro nkwekọrịta ahụ si dị, nke chọrọ ka a họpụta praịm minista ọhụrụ site na ndị mmegide ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[9]

Mgbe e mesịrị, Touadéra kwupụtara ebumnuche ya iguzo dị ka onye na-azọ onwe ya na ntuli aka onye isi ala nke Ọktoba 2015. [10]

Mmekọrịta EUCLID na High Steward

[dezie | dezie ebe o si]

Na 2008, atụmatụ Euclid Consortium nke Mahadum Bangui kwadoro mere ka e guzobe mahadum n'etiti gọọmentị aha ya bụ EUCLID (Mahadum Euclid) (French: Pôle Universitaire Euclide). N'ọrụ ya dị ka praịm minista, Touadera bịanyere aka n'akwụkwọ nkwado maka Central African Republic na Mee 2010. Onye isi ụlọ ọrụ ya, Simplice Sarandji bịanyekwara aka na nkwekọrịta isi ụlọ ọrụ maka EUCLID na March 2011.

N'April 2012, Touadera n'onwe ya chịkwaa emume ngụsị akwụkwọ na New York, na Permanent Mission nke Central African Republic na United Nations, maka onye nnọchi anya mba Burundi na-agụsị akwụkwọ. Mgbe ọ rụchara ọrụ dịka praịm minista, Touadera ghọrọ onye isi oche nke EUCLID, ọrụ nkwanye ugwu.[11]

Onye isi ala

[dezie | dezie ebe o si]
Touadéra na odeakwụkwọ nke steeti US Mike Pompeo, 11 Eprel 2019
Touadéra na onye isi ala Russia Vladimir Putin na Nzukọ Russia-Africa na Sochi na 23 Ọktoba 2019

Touadéra guzoro dị ka onye ndoro-ndoro na ntuli aka onye isi ala nke Disemba 2015-February 2016. Mgbe ọ gụchara nke abụọ na ntuli aka mbụ nke ịtụ vootu, ọ nwetara nkwado nke ọtụtụ ndị meriri na agba nke abụọ, bụ nke o jiri 62% merie. A ṅụrụ iyi na 30 Maachị 2016. N'ikwu okwu n'oge ahụ, o kwere nkwa ịchụso ngwa agha na "mee ka CAR bụrụ obodo jikọrọ ọnụ, obodo udo, obodo na-eche ihu mmepe".[12] Ọ họpụtara Simplice Sarandji dị ka praịm minista n'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Eprel afọ 2016. Sarandji bụ onye njikwa mkpọsa Touadéra n'oge ntuli aka na onye isi ndị ọrụ Touadéra na oge ya dị ka praịm minista.[13][14]

Mgbe a ṅụrụ ya iyi n'ọkwa, France kwupụtara na ọ ga-akwụsị itinye aka agha ya na Central African Republic. France nwere ihe dị ka ndị agha 2,500 e zigara na mba ahụ dị ka akụkụ nke Operation Sangaris, na-akwado ihe dị ka 10,000 ndị na-eme udo nke United Nations.[15] Na-enweghị nkwado nke France, Touadéra chere ihe ịma aka ozugbo nke ịnọgide na-enwe nchebe n'obodo ukwu.[15]

Central African Republic hụrụ mbelata pasent 36 na nnukwu ụlọ ya na 2013. Akụ na ụba ji nwayọọ nwayọọ na-eto kemgbe ahụ, mana ngalaba ọrụ ugbo - isi ihe na-enye GDP - ka na-agbasi mbọ ike na gọọmentị na-agbasi mbọ ike ịkwalite ego.[15]

N'ọnwa Disemba afọ 2022, ọ gara nzukọ ndị isi United States-Africa 2022 wee zute onye isi ala US Joe Biden.[16]

A na-akọ na ndị otu Russian Wagner Group mejupụtara ndị ọrụ nchekwa nke Touadéra. N'ọnwa Julaị 2023, Touadéra gara nzukọ Russia-Africa nke 2023 na Saint Petersburg wee zute onye isi ala Russia Vladimir Putin. Touadéra kwupụtara nkwado maka Russia, na-ekwu na Russia "nyere aka chekwaa ọchịchị onye kwuo uche ya ma gbochie agha obodo".[17] Nakwa n'ime ọnwa, Touadéra kpọrọ oku ka a referendum iji kagbuo oke okwu (n'oge etinyere na usoro afọ abụọ nke afọ ise), ebe ọ na-abawanye ogologo okwu ahụ ruo afọ asaa. Na-enweghị mgbanwe ahụ, Touadéra gaara abụ onye nwere oke na enweghị ike iguzo na ntuli aka onye isi ala na-esote. Iji mee ntuli aka ahụ, Touadéra chụrụ onye isi ụlọ ikpe iwu n'ọnwa Ọktoba 2022, bụ nke kwuburu na referendum ezighi ezi.[18][19] Ndị mmegide kwụsịrị ntuli aka ahụ.

Ọ bụ dikọn na ụka Baptist nke Fraternal Union of Baptist Churches, ma ka bụ onye otu a.[20][21]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Touadéra lụrụ ụmụ nwanyị abụọ, Brigitte Touadéra na Marguerite "Tina" Touadéra.[22]A kọrọ na ndị nwunye abụọ a nọ na-azọ ọkwa nke First Lady nke Central African Republic n'azụ ihe nkiri.[22] Touadéra nwere ụmụ atọ.[1]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 Ngoulou, Fridolin (22 February 2016). Qui est le nouveau président centrafricain Faustin Archange Touadera ? (fr). RJDH. Archived from the original on 1 March 2019. Retrieved on 27 September 2017.
  2. Touadera (1986). Problème de Cauchy matriciels C∞ et dans les espaces de Sobolev à caractéristiques multiples [Matrix Cauchy problems with multiple characteristics in C∞ and Sobolev spaces]. Université Lille I. 
  3. jaming. IMHOTEP. Archived from the original on 21 September 2013. Retrieved on 3 May 2012.
  4. 4.0 4.1 Central African Republic swears in new president (en). www.aljazeera.com. Retrieved on 2021-01-22."Central African Republic swears in new president". www.aljazeera.com. Retrieved 22 January 2021.
  5. Erisman (2007-10-01). Update: Return to the Central African Republic (en-US). Ethix.org. Retrieved on 2021-01-21.
  6. Bozize. "Décret 08.025 du 28 Janvier 2008, portant nomination des Members du Gouvernement et ses modificatifs subséquents", Journal Official de la Republique Centrafricaine, 2008-01-28. (in fr)
  7. "Central African Republic president dissolves government", ABC News, 18 January 2009. Retrieved on 21 January 2021. (in en-AU)
  8. Bozize. "Décret n°09.018 du 19 janvier 2009, portant nomination des membres du Gouvernement", Journal Official de la Republique Centrafricaine, 2009-01-19.
  9. "Central African opposition names Tiangaye as new PM", Modern Ghana. Retrieved on 21 January 2021. (in en)
  10. "Exiled Central African leader Bozize to stand at election", Reuters, 11 August 2015. Retrieved on 21 January 2021. (in en)
  11. University. EUCLID News and Events.
  12. "Central African Republic's president vows peace, reforms at inauguration", Reuters, 30 March 2016.
  13. "Central African president names PM in decree: radio", Reuters, 2 April 2016. Retrieved on 21 January 2021. (in en)
  14. Centrafrique : Sarandji nommé Premier ministre (fr). BBC News Afrique (2 April 2016). Retrieved on 21 January 2021.
  15. 15.0 15.1 15.2 Winsor. "Central African Republic's New President Touadera In Uphill Battle Against Warring Muslim, Christian Militias", International Business Times, 30 March 2016. Retrieved on 21 January 2021.
  16. Africa: Heads of Delegation for U.S–Africa Leaders Summit – White House (en). AllAfrica (2022-12-13). Retrieved on 2022-12-16.
  17. African leaders tell Putin: 'We have a right to call for peace'. Reuters (2023-07-29).
  18. In Central African Republic, government removes two constitutional court judges after judgment seen as blocking president's plans to bypass term limits (en). Reuters (2022-10-31). Retrieved on 2023-06-01.
  19. République centrafricaine : Le référendum présente des risques (fr). Human Rights Watch (2023-06-05). Retrieved on 2023-08-02.
  20. Vincent Hugeux, Faustin-Archange Touadéra: "Réconcilier les Centrafricains", lexpress.fr, France, May 29, 2016
  21. Ornella K., Centrafrique : S.E TOUADERA, impliqué dans la promotion de la culture religieuse, lavoixdafrique.info, August 23, 2022
  22. 22.0 22.1 "Centrafrique: Brigitte et Tina Touadéra, la bataille de l'ombre pour la place de première dame", Koaci.com, 20 March 2017. Retrieved on 29 October 2017.

Àtụ:S-start

Àtụ:S-off Àtụ:S-bef Àtụ:S-ttl Àtụ:S-aft |- Àtụ:S-bef Àtụ:S-ttl Àtụ:S-inc

Àtụ:S-endÀtụ:Presidents of the Central African RepublicÀtụ:Prime ministers of the Central African RepublicÀtụ:Heads of state of republics