Femi Ojo Ade

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Femi Ojo Ade
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20. century Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeFrench language Dezie
Ọrụ ọ na-arụliterary critic, odee uri, academic Dezie
ebe agụmakwụkwọQueen's University, University of Toronto, McMaster University Dezie

Femi Ojo Ade bụ onye edemede Naijiria, onye edemede, onye na-ede uri, onye nkatọ na Prọfesọ Emeritus nke French Studies na Black History. Ọkara Anya Ade[1][2]

Oge ọ malitere ndu ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Femi na Lagos, ndịda ọdịda anyanwụ Naijiria.[1]  Ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị ya na Model Primary School dị na Yaba, Lagos State, na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Gọọmenti College dị n'Ibadan, bụ ebe ọ nwetara nzere Higher School Certificate na 1961.[2].  O mechara gaa na Mahadum McMaster, ebe ọ nwetara nzere bachelọ nke Arts na French na Spanish na 1967, yana nzere Master of Arts na French na Mahadum Queen na 1969.[3]  Na 1975, ọ nwetara akara ugo mmụta doctorate (Ph.D) na French na Mahadum Toronto.[4]  N'afọ 1975, ọ sonyere na ọrụ Barber–Scotia College ebe ọ kụziri obere oge tupu ọ laghachi na mahadum Obafemi Awolowo ebe a họpụtara ya ịbụ onye prọfesọ nke asụsụ French na 1980.[5]  Ọ jere ozi n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ nwere nnukwu onyinye maka akwụkwọ na omenala ojii.[3]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ojo-Ade, Ezeigbo make case for quality poetry. The Punch. Archived from the original on 28 February 2015. Retrieved on 25 February 2015.
  2. Ojo-Ade (1999). Ken Saro-Wiwa. Africana Legacy Press, Incorporated. ISBN 9780966383713. Retrieved on 25 February 2015. 
  3. African Books Collective. africanbookscollective.com. Retrieved on 25 February 2015.