Gillian Clark (onye na-akọ akụkọ ihe mere eme)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Gillian Clark (onye na-akọ akụkọ ihe mere eme)
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyereGillian Dezie
aha ezinụlọ yaClark Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1946 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụclassical scholar, university teacher Dezie
ebe agụmakwụkwọSomerville College Dezie
Ihe nriteFellow of the British Academy Dezie

  Edith Gillian Clark FBA bụ onye Britain na-akọ akụkọ ihe mere eme, onye bụ Prọfesọ Emerita nke akụkọ ihe mere mere eme oge ochie na Mahadum Bristol . [1] Ọ lara ezumike nká na Mahadum Bristol na 2010. A maara Clark maka ọrụ ya na akụkọ ihe mere eme, akwụkwọ, na okpukpe nke Oge ochie.

Agụmakwụkwọ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Clark gụrụ asụsụ na akwụkwọ Grik na Latịn, akụkọ ihe mere eme oge ochie, na nkà ihe ọmụma na Somerville College, Oxford. Ọ natara nzere Master of Arts na Doctor of Philosophy na Mahadum Oxford. [2] kụziri na mahadum Glasgow, St Andrews, Manchester, Liverpool na Bristol.

Clark na-arụ ọrụ ugbu a na nkọwa nke Augustine nke Hippo's City of God, n'okpuru nkwekọrịta ya na Oxford University Press. [3] bụ Fellow nke British Academy na onye nchịkọta akụkọ maka usoro Translated Texts for Historians 300-800, nke Liverpool University Press bipụtara. Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke usoro akwụkwọ Oxford Early Christian Texts, nke Oxford University Press bipụtara. [4] mere ihe omume, "Christianity and Roman Society: A Colloquium for Professor Gillian Clark", iji sọpụrụ ya na 2011 na Mahadum Bristol ma bipụta Festschrift na 2014 n'ihi ya. [1]

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Monica: Onye Nsọ nkịtị (New York: Oxford University Press, 2015)
  • Ịbụ Onye Kraịst na Late Antiquity: A Festschrift for Gillian Clark, nke Carol Harrison, Caroline Humfress, na Isabella Sandwell dezigharịrị (Oxford: Oxford University Press, 2014)
  • On Abstinence from Killing Animals (London: Bloomsbury, 2014)
  • Late Antiquity: A Very Short Introduction (Oxford: Oxford University Press, 2011)
  • Ahụ na Mmekọahụ, Mkpụrụ Obi na Ezi Uche na Late Antiquity (Farnham: Ashgate, 2011)
  • Iso Ụzọ Kraịst na Roman Society (Cambridge: Cambridge University Press, 2004)
  • Nkà ihe ọmụma na ike na ụwa Graeco-Roman: Essays in Honour of Miriam Griffin, nke Gillian Clark na Tessa Rajak dezigharịrị (Oxford: Oxford University Press, 2002)
  • Nkwupụta. Akwụkwọ I-IV (Cambridge: Cambridge University Press, 1995)
  • Augustine: The Confessions (Cambridge: Cambridge University Press, 1993)
  • Ụmụ nwanyị n'ụwa oge ochie (Oxford: Oxford University Press, 1989)

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Professor Gillian Clark FBA (en). The British Academy. Retrieved on 2023-03-13.
  2. Professor Gillian Clark. British Academy. Retrieved on 3 July 2016.
  3. series-Translated-Texts-For-Historians. Liverpool University Press. Retrieved on 3 July 2016.
  4. Christianity and Roman Society: A colloquium for Professor Gillian Clark, Bristol University. Archived from the original on 2018-06-24.