Giulia Sissa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Giulia Sissa
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịItaly Dezie
Aha enyereGiulia Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya16 Jụn 1954 Dezie
Ebe ọmụmụMantua Dezie
Dị/nwunyeAnthony Pagden Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaAsụsụ mba Italy, Bekee, French language Dezie
Ọrụ ọ na-arụuniversity teacher, hellenist, social anthropologist Dezie
ụdị ọrụ yasocial anthropology, history of biology, modern Greek philosophy, mythology, history of sex Dezie
onye were ọrụJohns Hopkins University, University of California, Los Angeles, National Center for Scientific Research, France Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Pavia, School for Advanced Studies in the Social Sciences Dezie
ogo mmụtadoctorate in France Dezie
Ebe ọrụBaltimore, Los Angeles Dezie

Giulia Sissa (amụrụ na 16 June 1954) bụ onye ọkà mmụta oge ochie nke Ịtali na ọkọ akụkọ ihe mere eme nke nkà ihe ọmụma. Ọ bụ Prọfesọ a ma ama nke sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Classics na UCLA. Ọtụtụ n'ime ọrụ ya na-ekwu maka ọrụ ụmụ nwanyị na Mediterenian oge ochie.

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Mantua, Ịtali, Giulia Sissa gụsịrị akwụkwọ na Classics na Mahadum Pavia na 1977 tupu ọ gụọ akwụkwọ na School for Advanced Studies in the Social Sciences na Paris, nweta Diplôme d'Etudes Approfondies na 1979 na Doctorat de IIIe cycle na 1983. Ọ bụ onye nchọpụta na Laboratoire d'anthropologie sociale nke Collège de France, na Centre National de la Recherche Scientifique na Paris. Ọ bụkwa Prọfesọ nke Classics na onye isi ngalaba na Mahadum Johns Hopkins . [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • 'Il corpo della donna' [ahụ nwanyị ahụ], na Silvia Campese, Paola Manuli na Giluia Sissa (ed.) Madre materia: sociologia e biologia della donna greca. Turin: Boringhieri, 1983
  • (ya na Marcel Detienne) Ndụ kwa ụbọchị nke chi ndị Gris Stanford: Stanford University Press, 1989. Nke Janet Lloyd sụgharịrị site na French La vie quotidienne des dieux grecs (1987).
  • Ịdị nwa agbọghọ na-amaghị nwoke nke Gris. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nke Arthur Goldhammer sụgharịrị site na French "Le corps virginal: la virginité féminine en Grèce ancienne (1987).
  • Obi ụtọ na ihe ọjọọ: nkà ihe ọmụma nke ọgwụ ọjọọ [Obi ụtọ na ihe Ọjọọ: nkà ihe ike nke ọgwụ ọjọọ]. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • L'âme est un corps de femme [Mkpụrụ obi bụ ahụ nwanyị], 1999
  • Mmekọahụ na agụụ mmekọahụ n'ụwa oge ochie. New Haven na London: Yale University Press, 2008. Ọ bụ George Staunton sụgharịrị ya site na Italian Eros tiranno: sessualità e sensualità nel mondo antico (2003).
  • Ekworo: agụụ mmekọahụ a machibidoro iwu. Cambridge: Polity Press, 2015
  • (ed. ya na Han van Ruler) Utopia 1516-2016: edemede More na-enweghị isi na ihe si na ya pụta. Amsterdam: Amsterdam University Press, 2017.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Two lectures by Giulia Sissa (UCLA), Institute for Philosophy and Social Theory, University of Belgrade

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]