Jump to content

Gloria Ojulari Sule

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Gloria Ojulari Sule
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyereGloria Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1950 Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà Dezie

Gloria FY Ojulari Sule (amụrụ 1950) bụ onye omenkà na onye nkuzi nke Britain dabere na Bristol . Ọrụ ya na-enyocha njirimara omenala, ọkachasị njirimara ndị agbụrụ agwakọtara na United Kingdom . [1]

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Gloria Ojulari Sule mụrụ na London, England, nye nne onye Britain na nna Nigeria, ma nọrọ ọtụtụ oge ndụ ya n'ụlọ ụmụaka. Na 1996, dị ka nwa akwụkwọ tozuru okè, ọ nwetara BA (Hons) na Fine Art Painting si Norwich School of Art and Design . O nwekwara Asambodo Obodo na Guilds nke nkuzi nkuzi ndi okenye.

Iji kwalite nka n'ime obodo ya, Sule esonyela na nka obodo, agụmakwụkwọ ndị okenye na agụmakwụkwọ nwata . Dịka akụkụ nke atụmatụ mmeghari ohuru nke St Paul, Bristol, ọ na-ese ihe osise a ma ama, na-ekpuchi mita asaa n'akụkụ ụlọ dị na St Paul. Ọ na-esekwa akara ngosi ụlọ ahịa maka atụmatụ ọhụrụ, murals na Brighton Street na fascia na St Agnes, Bristol . [1] Na 2002 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-eme nchọpụta nka na-adụ ọdụ atụmatụ na mmepe nke St Paul's Learning and Family Center, otu obodo dị na St Pauls, Bristol . [2]

Ihe osise textile bụ Gịnị bụ Akụkọ anyị (2010) bụ nke Brent Museum nyere ọrụ na nzaghachi na ihe ngosi nlegharị anya nke British Museum Fabric of a Nation . Ejiji mmekọ ọnụ nke e mere maka ụmụaka abụọ na-eyi otu oge, sitere n'ike mmụọ nsọ Egungun masquerade ekike ndị a na-eyi n'ememme ndị Yoruba, kente na akwa adinkra nke Ghana, na ihe osise Africa nke oge a. [3]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

oge ndụ ya n'ụlọ ụmụaka. Na 1996, dị ka nwa akwụkwọ tozuru okè, ọ nwetara BA (Hons

  1. 1.0 1.1 Yinka Sunmonu (2002). "Sule, Gloria Ojulari", in Alison Donnell: Companion to Contemporary Black British Culture. Routledge, 289–290. ISBN 978-1-134-70025-7. 
  2. Alastair Snow (2005). "Monuments and Monkey Puzzles: Public Art in Bristol", in Malcolm Miles: Interventions. Intellect Books. ISBN 978-1-84150-118-5. 
  3. Christopher Spring (2012). African Textiles Today. Smithsonian Institution. ISBN 978-1-58834-380-2. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]