Godfried Donkor

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Godfried
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịGhana Dezie
Aha enyereGodfried Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1964 Dezie
Ebe ọmụmụGhana Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụcollagist, onye ese, osee foto Dezie
ebe agụmakwụkwọCentral Saint Martins Dezie
nọchitere anya yaPascal Polar Gallery Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaStedelijk Museum Amsterdam, Studio Museum in Harlem Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Godfried Donkor (a mụrụ n'afọ 1964) bụ onye Ghana na-ese ihe, biri ma na-arụ ọrụ na London, onye gosipụtara na Kuba, Mexiko, US, Yuropu na Afrịka.[1] A maara ya karịsịa maka ọrụ ya na collage, a kọwakwara ya dị ka Keith Piper na Isaac Julien na mmepụta ya. Ụfọdụ n'ime ihe ọrụ ya na-egosi ndị ọkpọ, dị ka Jack Johnson na Mohammad Ali. Donkor abụrụla isiokwu nke ọtụtụ ihe ngosi naanị ya, ma na United States ma na Yuropu, ma bụrụ onye nnọchi anya Ghana na 2001 Venice Biennale . Ọrụ ya dị na nchịkọta nke National Museum of African Art na Smithsonian Institution.

Okwu Mmalite[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Godfried Donkor na Ghana na afo 1964, wee kwaga London, England, na afọ 1973 mgbe ọ dị afọ asatọ. Ọ bụ ezie na a maara ya maka eserese ya na ọrụ collage, ebumnuche mbụ Donkor dị ka onye na-ese ihe, site na afọ iri na anọ, bụ ịbụ onye na-emepụta ejiji. Ọ bụ naanị site na agbamume nke ndị nkụzi ya ka ha nwalee usoro dị iche ka ọ zụtara ụfọdụ agba na brushes wee malite eserese.[2] N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gbanwere uche ya niile na eserese ma site na ya bụrụ onye na-ese ihe, mana ọ ka nwere mmasị maka imewe ejiji, ma chọọ ụzọ iji dozie ha abụọ n'oge ọrụ ya niile. Mgbe ọ chọtara usoro ọhụrụ ya, Donkor malitere ịmụ nka na akụkọ ihe mere eme na Saint Martin's College of Art. Mgbe ọ natara BA ya na Fine Art, ọ gara n'ihu ịga ọmụmụ Postgraduate na Fine Arts na Escola Massana na Barcelona, Spain, tupu ọ gụchaa MA na African Art History na School of Oriental and African Studies na Mahadum London, na 1995.[3] N'iji ụzọ dịgasị iche iche, Donkor na-arụ ọrụ na ngwakọta mgbasa ozi na-emepụta eserese, collage, na mbipụta yana vidiyo, foto na ọrụ obibi akwụkwọ. Ọrụ Donkor sitere na akụkọ ihe mere eme na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na akụkọ ihe mere eme nke ndị Africa na ndị Europe.[3]

  1. Holland Cotter, "Art In Review; Godfried Donkor", The New York Times, 16 May 2003.
  2. "Exploring Exploitation: Interview with Godfried Donkor", Art/ctualité, 2015-02-08. Retrieved on 2016-12-08. (in fr-FR)
  3. 3.0 3.1 EVA International. www.eva.ie. Archived from the original on 2016-12-18. Retrieved on 2016-12-08.