Grace Chibiko Offorma

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Grace Chibiko Offorma
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyereGrace Dezie

Grace Chibiko Offorma // ⓘ bụ onye ọkà mmụta Naijiria, onye nchọpụta, na prọfesọ nke Mmụta Arts na ngalaba agụmakwụkwọ,Mahadum Naijiria.  [1] Ọ si Anambra Steeti. [<span title="The material near this tag failed verification of its source citation(s). (May 2019)">failed verification</span>]Ọ bụ ọkachamara na ngalaba agụmakwụkwọ, French, na ọmụmụ ihe. [1][2]Enyemaka ya na mpaghara agụmakwụkwọ na-elekwasị anya n'ịhụ nkwado na mmepe nke ngalaba agụmakwụkwọ.

Ndụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Offorma ekwuola okwu gbasara ọmụmụ ihe, mmepe mmemme na nyocha, ọmụmụ nwoke na nwanyị, agụmakwụkwọ asụsụ na French. [2]N'ihe gbasara usoro agụmakwụkwọ, ụfọdụ n'ime mbipụta ndị Offorma rụrụ ọrụ na ha gụnyere usoro agụmakọta na atụmatụ, mmejuputa usoro agụmakpọ na ntụziaka, usoro agụmakghọ maka ịmepụta akụ na ụba, usoro agụkọwa gafee asụsụ na usoro agụmakọrịta na narị afọ nke iri abụọ na otu. Nnyocha ya na okike na agụmakwụkwọ na-ekpuchi, n'etiti ndị ọzọ, agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke na Afrịka, na agụmakmakwụkwọ ụmụ nwoke na steeti ndịda ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa. Mmasị ya n'ịmepụta akụ na ụba, enweghị ọrụ ndị ntorobịa emeela ka ọ dịrị ya mfe ịnye akwụkwọ ndu na Pope John Paul II memorial Lecture na Awka, Nigeria na oku maka ịkwalite agụmakwụkwọ ọrụ aka.[3]

Ndị otu ndị ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

Offorma bụ onye otu ọtụtụ ndị ọkachamara a ma ama. Ọ bụ onye otu Academic Publications Association of Nigeria (APAN), Nigeria Association of French Teachers, World Council for Curriculum and Instruction (WCCI) Nigerian Chapter and International Body. Ọ bụkwa onye Association of Language Learning, Britain ma bụrụkwa onye otu Nigerian Academy of Education.[1]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Offormah dị ka ihe karịrị mbipụta out nari, gụnyere akwụkwọ ọgụgụ, isiokwu, na akwụkwọ akụkọ sitere na akwụkwọ akụkọ mba ụwa na nke obodo. O nwere akwụkwọ nkuzi isii na isiakwụkwọ n'akwụkwọ ndị isi nke ihe karịrị iri na itoolu. Ọ na-etinye aka na nchịkọta akwụkwọ nke akwụkwọ ise dị iche iche na nchịkọta nke akwụkwọ akụkọ isii dị iche iche. Ọ bụ onye nchọpụta nwere ahụmahụ nke nwere ihe karịrị isiokwu iri ise na akụkọ akwụkwọ akụkọ mba na nke mba ụwa. [4]Offorma ebipụtakwala ihe karịrị iri abụọ na otu isiokwu na akwụkwọ nzukọ mba na nke mba ụwa. Offorma nwere akụkọ teknụzụ banyere Education of Women and Girls nke UNESCO kwadoro.[1]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Prof. Mrs. Offorma Grace. University Of Nigeria Nsukka. Retrieved on 2019-05-10.
  2. 2.0 2.1 Grace Chibiko Offorma. Google Scholar. Retrieved on 2019-05-10.
  3. Okpokwasili (2017-05-12). Scholars Call For Promotion Of Vocational Education (en-US). Heartbeat Of The East. Anambra Broadcasting Service. Retrieved on 2019-05-10.
  4. Grace Chibiko Offorma. scholar.google.com. Retrieved on 2021-01-15.