Grace Gbotosho
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Naijiria |
| Aha enyere | Grace |
| Ọrụ ọ na-arụ | pharmacologist, researcher |
| Onye were ọrụ | Obafemi Awolowo University |
| Onye òtù nke | Nigerian Academy of Science |
| Ihe nrite | Fellow of the African Academy of Sciences, Fellow of the Nigerian Academy of Science |
Grace Olusola Gbotosho (née Omitowo) bụ onye Naijiria na-ahụ maka ọgwụ na-ahụkarị na pharmacodynamics na pharmacokinetics nke Ọgwụ mgbochi ịba. Ọ bụ onye nkuzi dị elu na Mahadum nke Ibadan College of Medicine's Department of Pharmacology and Therapeutics.
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]U[1][2] Olusola Gbotosho, onye amụrụ na aha nna Omitowo, gụrụ akwụkwọ na Mahadum Ife (ebe o nwetara nzere bachelọ na pharmacology na nsọpụrụ na 1985) na Mahadim Ibadan (ebe o nwere MSc na Pharmacology na 1991 na PhD na Pharmacologie na Therapeutics na 2000) na UCL School of Pharmacy . [2]'ọnwa Eprel afọ 1995, ọ sonyeere ndị ọrụ agụmakwụkwọ nke Mahadum Ibadan dị ka onye nkuzi, tupu e bulie ya n'ọkwa onye nkuzi dị elu n'ọnwa Ọktoba afọ 1999. [2] na-arụ ọrụ ugbu a na Ngalaba Pharmacology na Therapeutics nke Mahadum.
Dị ka onye nchọpụta, ọ bụ ọkachamara na pharmacodynamics na pharmacokinetics nke Ọgwụ mgbochi ịba. [2] [2] bụ onye otu nchịkọta akụkọ na African Journal of Biomedical Sciences, African Journal of Medicine and Medical Sciences, na Journal of Public Health and Epidemiology . Ọ bụ onye otu Pharmaceutical Society of Nigeria na American Society of Tropical Medicine and Hygiene . [2] [2] nweela ọtụtụ nhọpụta ndị ndụmọdụ nwa oge na World Health Organization.
[3]'ọnwa Febụwarị afọ 2023, n'oge ọ na-ekwu okwu na Mahadum nke Ibadan, Gbotosho dọrọ aka ná ntị na ịdị irè nke ọgwụgwọ artemisinin na-emebi n'ime ụmụaka na-arịa ọrịa ịba, ọkachasị artemether / lumefantrine, ma kwupụta nkwado maka mmelite na ọgwụgwọ ịba, karịsịa ịmepụta "African Malaria School" na iwepụ chloroquine site na ntụgharị ọgwụ ịba.
[4] họpụtara ya dị ka Fellow nke African Academy of Sciences na 2019 na dị ka Fello nke Nigerian Academy of Science na 2020. [1]
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 "Grace Gbotosho", African Academy of Sciences. Retrieved on 2023-10-22.
- 1 2 3 4 5 6 7 Prof. Grace O. GBOTOSHO. University of Ibadan College of Medicine. Archived from the original on 2023-11-04. Retrieved on 2023-10-22.
- ↑ Oguntola. "Children’s response to ACT, common antimalarial, declining, expert warns", Nigerian Tribune, 2023-02-16. Retrieved on 2023-10-22. (in en-GB)
- ↑ Fellows of the Academy (en-US). Nigerian Academy of Science (2022-06-02). Archived from the original on 2024-03-02. Retrieved on 2023-10-22.