Grace Oladunni Taylor

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Grace Oladunni Taylor
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereGrace Dezie
aha ezinụlọ yaTaylor Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Eprel 1937 Dezie
Ebe ọmụmụAfghanistan Dezie
Ọrụ ọ na-arụbiochemist, academic, university teacher Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọQueen's School, Ibadan‎ Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)1970 Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteL'Oréal-UNESCO Award For Women in Science, Fellow of the Nigerian Academy of Science Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

Grace Oladunni Taylor (nke a makwaara dị ka Grace Oladunni Lucia Olaniyan-Taylor; amụrụ 24 Eprel n'afọ 1937) [1] bụ ọkà mmụta biochemist, na mbụ na Mahadum Ibadan, Niijiria. Ọ bụ nwanyị nke abụọ a kpọbatara n'ime ụlọ akwụkwọ sayensị nke Naijiria na onye Afrika mbụ nyere onyinye L'Oréal-UNESCO maka ụmụ nwanyị na sayensị .

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Grace Oladunni Lucia Olaniyan na Efon-Alaiye, Ekiti State, Nigeria, nye Elizabeth (née Olatoun) na RAW Olaniyan. N'agbata n'afọ 1952 na 1956, ọ bụ nwa akwụkwọ nke Queen's School dị na Ede na steeti Osun . Ọ debara aha ya n'akwụkwọ n'afọ 1957 na Nigerian College of Arts and Sayensị dị n'Enugwu wee banye n'afọ 1959 na mahadum mahadum nke Ibadan (nke bụzi mahadum Ibadan). Olaniyan gụsịrị akwụkwọ na nsọpụrụ n'afọ 1962 site na nzere kemistri. [2]

Ọrụ na nyocha[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ gụsịrị akara ugo mmụta ya, ọ gara ọrụ ozugbo n'ọdụ ọrụ nyocha mpaghara mpaghara [2] (nke bụzi National Root Crops Research Institute ) [3] na Moor Plantation nke no na obodo Ibadan . [2]

N'afọ 1963, e goro ya dị ka onye enyemaka nyocha na ngalaba nke Chemical Pathology na Mahadum Ibadan wee nweta akara mmụta doctorate na Chemical Pathology N'afọ 1969. N'afọ 1970, mahadum goro ya dị ka onye nkuzi wee n'afọ 1975, ọ jere ozi dị ka onye nyocha nleta nleta na Northwest Lipid Research Laboratory na Seattle, Washington . Ọ laghachiri na mahadum Ibadan wee kwalite ya na Senior Lecturer N'afọ 1975 ma N'afọ 1979 kwalitere ịbụ Reader . N'afọ 1979, mgbe ọ malitere ibipụta, ọ lụrụ Prọfesọ Ajibola Taylor. N'afọ 1980, ọ jere ozi dị ka onye ọkà mmụta sayensị bịara na ngalaba nyocha Metabolic nke Mahadum West Indies dị na Kingston, Jamaica n'afọ 1984, e kwalitere Taylor ka ọ bụrụ onye prọfesọ zuru oke nke Chemical Pathology na Mahadum Ibadan. N'otu afọ ahụ, ọ laghachiri maka mkpakọrịta nyocha nke abụọ na Northwest Lipid Research Laboratory na Seattle ma mechaa biputere dị ka onye ọkà mmụta sayensị nleta na Port of Spain, Trinidad na Department of Chemical Pathology. N'afọ 1990, e goro Taylor n'ọrụ ka ọ bụrụ onye osote prọfesọ na Mahadum Zimbabwe School of Medicine na Harare wee kuziere ya na Ngalaba Pathology. N'afọ 1991, ọ laghachiri na mahadum Ibadan ebe site N'afọ 1991 ruo 1994 ọ bụ onye isi ngalaba nke Chemical Pathology wee jee ozi dịka onye ndụmọdụ nsọpụrụ n'ụlọọgwụ mahadum mahadum, Ibadan. Ọ lara ezumike nká n'afọ 2004 [2] mana ọ gara n'ihu na-agụ akwụkwọ na Ibadan na Ngalaba Na-ahụ Maka Ọgwụ Kemịkalụ. [4]

Ọpụrụiche ya bụ nyocha nke lipids na ọrịa obi yana ntụnyere metabolism mmiri ya gosipụtara na ọkwa abụba abụghị ihe sitere na agbụrụ, kama ọ bụ nri na mmega ahụ. [5] Enyere ya ọtụtụ nsọpụrụ maka nyocha ya, gụnyere Shell-BP Scholarship na Chemistry, Òtù Ahụ Ike Ụwa, Mmekọrịta Fulbright-Hays, Mmekọrịta Ciba-Geigy, na Òtù Na-ahụ Maka Ụlọ Akwụkwọ University nke Africa. [2] A kpọbatara Taylor n'ime ụlọ akwụkwọ sayensị nke Naijiria N'afọ 1997, [6] dị ka nwanyị nke abụọ a na-asọpụrụ dị ka onye inductee. [2] N'afọ 1998, ewepụtara ihe nrite L'Oréal-UNESCO iji nye otu nwanyị sitere na mpaghara ise ọ bụla—Afrika na steeti Arab, Asia-Pacific, Europe, Latin America, North America—maka mmezu sayensị ha na ntinye aka n'ịkwalite mmadụ. Taylor bụ onye nnata Afrịka na nkwanye ugwu mmalite nke onyinye L'Oréal-UNESCO maka ụmụ nwanyị na sayensị, [7] ghọrọ onye Africa mbụ nwetara ihe nrite ahụ. [7] [8] N'afọ 2012, na Gọọmenti Ekiti steeti kwanyere ya ugwu maka ntinye aka ya n'ịnye ndụmọdụ na ịkụziri ụmụ akwụkwọ ahụike. [8] [9]

Ọrụ ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Taylor, GO (1971). Serum triglycerides na fatty acids na kwashiorkor. Akwụkwọ akụkọ American Journal of Clinical nutrition, 24 (10), 1212-1215. [10]
  • Taylor, J. Obodo omume: Ụzọ isi. Nkuzi na mmụta, 40.
  • Cheraskin, E. "Ọ bụrụ na Cholesterol dị elu dị njọ - ọ dị ala dị mma? " Akwụkwọ nke ọgwụ orthomolecular 1.3 (1986): 176-183.
  • Bock, U. (2000). Institutionalization of Women's Studies na German Universities na njedebe nke narị afọ. Mmụta Europe, 32 (4), 14–32. [11]

Edensibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. Adetunji Akinyotu (1989). Who's who in Science and Technology in Nigeria. Federal University of Technology. ISBN 978-978-2475-00-8. 
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 Emeritus Professor G. Oladunni Olaniyan-Taylor, FAS. Association of Clinical Chemists of Nigeria. Retrieved on 5 November 2015.
  3. History. The National Root Crops Research Institute. Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved on 5 November 2015.
  4. "Biography of Grace Oladuni Taylor", African Success, 18 October 2008. Retrieved on 5 November 2015.
  5. L'Oréal-UNESCO Awards 1998–2008. L’Oréal-UNESCO Awards (2010). Retrieved on 5 November 2015.
  6. 2014 Annual Report/ Year Book. The Nigerian Academy of Science (January 2015). Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved on 5 November 2015.
  7. 7.0 7.1 "News in Brief", 8 January 1998. Retrieved on 5 November 2015.
  8. 8.0 8.1 Govt. of Ekiti State. Twitpic. Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved on 5 November 2015.
  9. Ndujihe. "Ekiti goes tough over unapproved houses", Vanguard, 26 March 2012. Retrieved on 5 November 2015.
  10. Taylor (1971-10-01). "Serum triglycerides and fatty acids in kwashiorkor". The American Journal of Clinical Nutrition 24 (10): 1212–1215. DOI:10.1093/ajcn/24.10.1212. ISSN 0002-9165. PMID 5110540. 
  11. Bock (December 2000). "The Institutionalization of Women's Studies at German Universities at the End of the Century". European Education 32 (4): 14–32. DOI:10.2753/eue1056-4934320414. ISSN 1056-4934. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]