Jump to content

H. B. Thom

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Hendrik Bernardus Thom
Usòrò:HBThom .jpg
Rector of the Stellenbosch University
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byWilcocks, R.W.
Succeeded byde Villiers, J.N.
Chairman of the Afrikaner Broederbond
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byvan Rooy, J.C.
Succeeded byMeyer, P.J.
Chancellor of the Stellenbosch University
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byVorster, B.J.
Succeeded byBotha, P.W.
Personal details
Born(1905-12-13) 13 Disemba 1905
Jamestown, Cape Province, South Africa
Died4 Novemba 1983(1983-11-04) (aged 77)
Stellenbosch
NationalitySouth African
Spouse(s)Maria du Toit
Childrennone
Alma materStellenbosch University, Friedrich Wilhelms Universität, Sorbonne

Hendrik Bernardus Thom (13 Disemba 1905 - 4 Nọvemba 1983) bụ onye prọfesọ Afrikaner na onye bụbu Rector nke Mahadum Stellenbosch.

Ndụ na ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Thom na Jamestown, Cape Colony, ma too na Burgersdorp, South Africa. N'ihi na ọ bụ nwa nwa nke ise nke nna nna ya na aha mbụ ya bụ Hendrik Bernardus, ndị mụrụ ya kpebiri ịkpọ ya aha Quintus ("Nke ise") iji mee ka ọ dị iche na ụmụ nwanne ya; a maara ya dị ka Quintie Thom n'oge ndụ ya niile.Ọ gụrụ akwụkwọ na Burgersdorp High School ma gụọ akwụkwọ na Mahadum Stellenbosch (BA History and Dutch, cum laudecum laude MA History, cum laud, 1928). Ọ gara n'ihu na ọmụmụ ihe ya na akụkọ ihe mere eme na Germany na Friedrich Wilhelms Universität na Berlin (1928-1929), na Sorbonne na Paris (1930) na Amsterdam, na-eme nchọpụta na thesis doctoral ya, nke ọ dechara mgbe ọ laghachiri Stellenbosch. Isi okwu nke thesis doctoral ya (PhD, 1930) bụ: Die__ilo____ilo____ilo__ van die skaapboerdery in Suid-Afrika (Akụkọ ihe mere eme nke ịzụ atụrụ na South Africa).

N'ime afọ sochirinụ, a họpụtara ya dị ka onye nkuzi akụkọ ihe mere eme na Mahadum Stellenbosch, ma bulie ya n'ọkwa onye nkuzi dị elu na 1935. N'afọ 1937, a họpụtara ya dịka prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme n'otu ụlọ ọrụ ahụ.Site na 1954 H.B. Thom bụ Rector nke Mahadum Stellenbosch ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1969. N'afọ 1983, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Chancellor, mana ọ nwụrụ na ngwụcha otu afọ ahụ ebe ọ jere ozi dị ka Chancellor nke mahadum naanị ọnwa itoolu. A gụrụ ụlọ ihe nkiri HB Thom na mahadum ahụ aha iji sọpụrụ ya. N'afọ 2018, a gbanwere aha ụlọ ihe nkiri a ka ọ bụrụ Adam Small Theatre Complex n'ime mmụọ nke mmata, idozi na ime udo.

H.B. Thom nwere mmasị na tennis, ịkụ azụ na foto wee lụọ Maria du Toit na 1934; alụmdi na nwunye ahụ amụghị nwa.

O kere òkè dị ukwuu na ndụ omenala ndị Afrikaner, ma dee ọtụtụ akwụkwọ akụkọ ihe mere eme dị mkpa.

Ọ rụrụ ọrụ na Archives Commission (Argiefkommissie) ma rụọ ọrụ dị ka onyeisi oche site na 1950 ruo 1955. Ọ bụ onye otu Historical Monuments Commission (Historiese Monumentekommissie, mgbe e mesịrị Raad vir Nasionale Gedenkwaardighede), 1948-1954; Van Riebeeck-Vereniging; Simon van der Stel Foundation; Stellenbosch Museum na onyeisi oche nke Board of Trustees, 1962-1968.

Ọ nwetara nkwanye ugwu nke otu ndị a:
  • Nederlandse Koninklijke Akademie voor Wetenschappen 1952
  • Maatschappij der Nederlandse Letterkunde te Leiden
  • Linschoten Vereniging
  • Òtù Hakluyt
  • Suid-Afrikaanse Akademie vir Wetenskap na Kuns 1981
  • Suid-Afrikaanse Akụkọ ihe mere eme Vereniging

Ruo afọ iri na asatọ ọ bụ onye isi oche nke FAK (Federasie van Afrikaanse Kultuurvereniginge) ma bụrụkwa onye ọkà okwu a na-achọsi ike.Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkwa nke Woordeboek van die Afrikaanse Taal (WAT).

Ihe nrite na nkwanye ugwu

[dezie | dezie ebe o si]

SA Academy for Arts and Science' Award for History 1952 Ihe nrite nsọpụrụ pụrụ iche maka ịkwalite akwụkwọ na ọdịbendị Afrikaans 1959 Ihe nrite asọpụrụ pụrụ iche Maka ọrụ enyere maka agụmakwụkwọ mahadum 1969 D.F. Malan Medal 1975 Academy for Arts na Science Award (vir volksdiens) 1980 Doctor honoris causa nke Stellenbosch na Orange Free State mahadum

Akwụkwọ ndị e dere

[dezie | dezie ebe o si]
  • Die Boodskap van 'n Honderd Jaar (Feesrede), 1947
  • Die Lewe van Gerrit Maritz, 1947 (Mbipụta nke Abụọ 1965)
  • Die Geloftekerk na Other Studies oor die Groot Trek, 1949
  • Jannie Marais, 1950
  • Daghregister van Jan Antonisz van Riebeeck, 1952 (nke HB na Maria Thom sụgharịrị)
  • Die Nuwe Beeld van ons Weermag, (onye nchịkọta akụkọ), 1963
  • Die Uitdaging van die Toekoms, (onye nchịkọta akụkọ), 1965
  • Stellenbosch, 1866-1966 (onye edemede) , 1966
  • D.F. Malan, 1980 (ezughị ezu)

Enyere aka na: History of South Africa (ndị ndezi: Van der Walt, Wiid na Geyer), South Africa Bibliographic Dictionary and Archive Year Book.

Otu onye ọrụ nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ Dutch Bijdragen voor de Geschiedenis der Nederlanden.

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

Prọfesọ HB Thom (Ndị nchịkọta akụkọ: DJ Kotze, Bun Booyens, JJ Oosthuysen na GPJ Trumpelmann), Mahadum Stellenbosch, 1969.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]