Harriet Green

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Harriet Green
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha enyereHarriet Dezie
aha ezinụlọ yaGreen Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya12 Disemba 1961 Dezie
Ebe ọmụmụOxford Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọchụ̀nta ego Dezie
onye were ọrụIBM Dezie
ebe agụmakwụkwọKing's College London Dezie
Ebe obibiSummertown Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)1985 Dezie
Ihe nriteOnye isi nke Order nke Alaeze Ukwu Britain, Ụmụ nwanyị nọ n'Ụlọ Nzukọ nke Teknụzụ Dezie

Harriet Green OBE (amụrụ ya na abalị iri na abuo na onwa nke iri na abuo na afo 1961) bụ nwanyị ọchụnta ego Britain, onye bụ onye isi oche na onye isi oche nke IBM Asia Pacific, ma buru ụzọ duru ngalaba azụmaahịa IBM atọ: ịntanetị nke ihe, ntinye aka ndị ahịa na azụmaahịa agụmakwụkwọ.

Ọ bụ onye isi oche nke Thomas Cook Group site na Julaị 2012 ruo Nọvemba 2014. [1]

Mbido Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Harriet Green mụrụ na 12 Disemba 1961 na Cheltenham, England nye Dermot Green na Nerys Allen. [2] Ọ tolitere na Shipton, Gloucestershire, n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Cheltenham, na Cotswolds . Ọ gụrụ akwụkwọ na Westwood's Grammar School na Northleach . [3]

Ọ gụrụ akụkọ ihe mere eme ochie na King's College London, wee gụchaa nzere bachelọ na 1983. [4] Ọ gụrụ akwụkwọ gbasara Business Psychology na London School of Economics, [4] gụsịrị akwụkwọ na 1985. [2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Green rụrụ ọrụ mmalite ya na ụlọ ọrụ akụrụngwa eletrọnịkị, na-arụ ọrụ na Europe, United States na Eshia. Ọ bụ onye isi njikwa nke Macro Group, wee họpụta ya onye isi oche nke mpaghara Asia/Pacific nke Arrow Electronics site na afo 2002 ruo na afọ 2006. Ọ bụ onye isi nchịkwa nke Premier Farnell, azụmahịa nkesa ngwá electronic zuru ụwa ọnụ, site na 2006 ruo 2012. [2]

Ọ ghọrọ CEO nke Thomas Cook Group na abalị iri atọ na ọnwa asaá na afọ 2012, nọchiri Manny Fontenla-Novoa onye bụ onye isi ala site na 2003. O nwetara ọnọdụ a site na oyi na-atụ onye isi oche Frank Meysman . [5] N'oge ya dị ka CEO, Green nyere aka itolite ahịa Thomas Cook Group nke sitere na £ 148m ruo ihe karịrị £ 2bn wee nyere aka ịbawanye ọnụ ahịa ụlọ ọrụ 829pc. [6] [7]

Na Onwa Nọvemba na afọ 2014, a mara ọkwa na Green na-ahapụ ozugbo, na Peter Fankhauser, COO ga-eweghara dị ka CEO. [8] [9] N'ịgbasa ọkwa ọpụpụ Green, ọnụ ahịa ụlọ ọrụ ahụ gbadara karịa £350m. [6] N'agbanyeghị ọnwụ nke Christianne na Robert Shepherd mere na 2006 tupu a họpụta ya, Green kwupụtara na June 2015 na ọ na-enye otu ụzọ n'ụzọ atọ nke £ 5.7m Thomas Cook bonus, £ 1.9m, na ọrụ ebere nke nne na nna ụmụ abụọ họpụtara. onye nwuru mgbe o na ezumike. Ndị na-ahụ maka nyocha katọrọ otu a nke ukwuu na nyocha 2015 - nke kpebiri na egburu di na nwunye ahụ n'ụzọ iwu na-akwadoghị site na nsi carbon monoxide na Corfu na 2006 - maka ọgwụgwọ ya na ezinụlọ, nke gụnyere oge nke Green. [10]

N'ọnwa Ọktoba na afo 2019, ndị omeiwu na-ege ntị na mkpesa ndị omeiwu enweghị ntinye na-adịghị mma na oge ya dị ka CEO wee kwuo na mgbake Thomas Cook nwere ike ịga n'ihu ma ọ bụrụ na ekwere ya ka ọ mechaa mgbanwe ọ malitere. [11]

IBM họpụtara Green ka ọ bụrụ onye isi nke ngalaba azụmahịa 'IBM Watson Internet of Things' na onwa Disemba 2015. [12] [13] [14] Ụlọ ọrụ ahụ dabeere na Armonk, NY. [15] Dị ka onye isi njikwa nke Njikọ Ndị Ahịa Watson, Watson 'Internet of Things and Education' na IBM, Green bụ onye na-ahụ maka ịkwọ ụgbọala na-eduga ọganihu ọhụrụ, dị ka IBM si kwuo. [16]

Green mezuru afọ itoolu ya na-abụghị onye isi nchịkwa nke BAE Systems . [17] Edepụtara ya afọ atọ n'usoro kemgbe 2017 na "Heroes Women Role List List - Champions of Women in Business". [18]

Na 2016, Green meriri nturu ugo Women in Technology Institute, ma webata ya na Women in Technology Hall of Fame. [19]

Na 2017, Ụlọ ọrụ ngwa ngwa aha ya bụ Green otu n'ime 100 Ọtụtụ ndị na-emepụta ihe na azụmahịa maka ọrụ ya na-eme ka azụmahịa mara ike na ikike nke IBM Watson . [20]

Na February 2019, a họpụtara Green ka ọ bụrụ onye otu bọọdụ na Singapore Economic Development Board (EDB) wee mezue oge ya na Jenụwarị 2021. [21]

Na Septemba 2019, edepụtara ya #30 na ndepụta mba ụwa kachasị ike nke Fortune. [22] Na 2019, LinkedIn ghọtara ya dị ka onye na-emetụta LinkedIn, na 2020 ekwuputara ya dị ka LinkedIn Top Voice. [23]

Kemgbe 2015, Green nọ ọdụ na Kings Business School Advisory Board, [24] na 2020 ka akpọrọ onye isi oche nke Mission Beyond. [25]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bi na Summertown, Oxford . [26] Ọ lụrụ Graham Clarkson na afọ 2004 na Oxfordshire, [27] ha mutakwara ụmụ abụọ toro eto. [26]

Green nwetara OBE na nkwanye ugwu ụbọchị ọmụmụ 2010 . Ọ bụ onye na-efe hatha yoga ma na-agụ ọtụtụ akwụkwọ kwa izu, na-ekwu na itinye akwụkwọ n'akwụkwọ na-enye ụzọ mgbapụ na ntụrụndụ pụọ na azụmahịa. Green ekwuola na mbụ na ọ na-ehi ụra naanị ihe dị ka awa anọ kwa ụbọchị. Na ọnwa February na afọ 2013, a hụrụ ya dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị ohu kachasị ike na United Kingdom site na awa nwanyị na BBC Radio 4 . [28]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Harriet Green OBE. BBC Radio 4.
  2. 2.0 2.1 2.2 GREEN, Harriet. Who's Who 2015. A & C Black (October 2014). Retrieved on 12 December 2014.
  3. "Thomas Cook CEO Harriet Green from Cheltenham named Business Woman of the Year", Gloucester News Centre, 13 May 2014. Retrieved on 12 December 2014.
  4. 4.0 4.1 "Harriet Green | Thomas Cook". Retrieved on 2018-01-22. (in en-US)
  5. Armitstead (25 June 2013). Thomas Cook boss Harriet Green got job by cold-calling chairman. The Telegraph. Retrieved on 30 July 2013.
  6. 6.0 6.1 "Executive interview: Harriet Green, IBM's internet of things chief", Computer Weekly. Retrieved on 23 January 2017. (in en-GB)
  7. "More than £350m wiped off Thomas Cook after chief Harriet Green steps down", The Daily Telegraph. Retrieved on 23 January 2017. (in en)
  8. Farrell. "Thomas Cook shares crash amid shock departure of Harriet Green", The Guardian, 26 November 2014. Retrieved on 26 November 2014.
  9. Thomas Cook chief resigns saying her work 'is complete'. BBC. Retrieved on 26 November 2014.
  10. Ex-Thomas Cook boss confirms bonus donation over Corfu deaths – BBC News. BBC. Retrieved on 4 February 2016.
  11. Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified.
  12. IBM Launches New Internet of Things and Education Business Units - Harriet Green Joins IBM as Vice President and General Manager. IBM. Retrieved on 25 September 2019.
  13. New IBM Watson Chief David Kenny Talks His Plans For 'AI As A Service' And The Weather Company Sale. Forbes. Retrieved on 4 February 2016.
  14. Ex-Thomas Cook boss Harriet Green received £6.3m in 2015 despite only working two months. The Daily Telegraph (15 January 2016). Retrieved on 4 February 2016.
  15. Ghosh. Everyone in IBM understands their part in a cognitive future: Harriet Green. Forbes India. Archived from the original on 17 July 2016. Retrieved on 19 July 2016.
  16. Harriet Green. IBM. Retrieved on 2 July 2020.
  17. IBM News room - Harriet Green - General Manager, Watson Internet of Things, Customer Engagement & Education, IBM - United States. www-03.ibm.com (3 March 2017). Retrieved on 21 January 2018.
  18. How this IBM boss is encouraging staff to bring '150% of themselves' to work. in.finance.yahoo.com.
  19. Kohli. "How to be an alpha woman in technology", LiveMint, 2018-03-09. Retrieved on 2018-03-26.
  20. "Harriet Green, Most Creative People 2017 | Fast Company", Fast Company. Retrieved on 2018-03-26. (in en-US)
  21. IBM Asia Pacific CEO appointed to EDB board, among changes announced. www.straitstimes.com. Retrieved on 29 January 2019.
  22. Most Powerful Women International. Fortune.
  23. LinkedIn Top Voices 2020: UK Influencers. www.linkedin.com.
  24. Harriet Green OBE | King's Business School | King's College London. www.kcl.ac.uk.
  25. Leadership. Mission Beyond.
  26. 26.0 26.1 "Thomas Cook's Harriet Green: 'Sleep is overrated'". Retrieved on 2018-01-19.
  27. Barkas (8 August 2006). Sitting comfortably in the boss's chair. Yorkshire Post. Retrieved on 30 July 2013.
  28. BBC Radio 4 – Woman's Hour – The Power List 2013. BBC (1 January 1970). Retrieved on 4 February 2016.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:S-start Àtụ:S-bus Àtụ:S-bef Àtụ:S-ttl Àtụ:S-aft Àtụ:S-end