Jump to content

Helen G. Edmonds

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Helen G. Edmonds
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereHelen Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya3 Disemba 1911 Dezie
Ebe ọmụmụLawrenceville Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya9 Mee 1995, 9 Mee 1955 Dezie
Ebe ọ nwụrụDuke University Hospital Dezie
Ọrụ ọ na-arụhistorian, academic Dezie
ụdị ọrụ yaákíkó mbu Dezie
onye were ọrụNorth Carolina Central University, Virginia Theological Seminary Dezie
ebe agụmakwụkwọMorgan State University, Ohio State University Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
Onye òtù nkeUnited Negro College Fund, NAACP Dezie
political alignmentRepublican Party (United States) Dezie
ihe omume dị ịrịba amaretirement Dezie
Ihe nriteCandace Award Dezie

Helen Gray Edmonds (December 3, 1911 - Mee 9, 1995) bụ onye ọkọ akụkọ ihe mere eme America, ọkà mmụta na onye ndu obodo. Ọ bụ nwanyị mbụ onye America America nwetara akara ugo mmụta doctorate na Mahadum Ohio State, [1] [2] ka ọ bụrụ onye isi ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ [2] [3] na onye mbụ na nke abụọ nhọpụta onye ndoro-ndoro ochichi United States. [1]

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Edmonds na Disemba 3, 1911, na Lawrenceville, Virginia, nye John Edward na Ann Williams Edmonds. [2] [4] O nwere nwanne nwanyị, Lucille, na nwanne, Harry. Edmonds gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Saint Paul na Junior College na Lawrenceville. [2]

Edmonds gara Morgan State College na Baltimore, gụsịrị akwụkwọ na 1933 na BA na History. [2] Ọ gara n'ihu nata MA na History na Ohio State University na 1938, sochiri Ph.D. n'afọ 1946. Ọ bụ nwanyị ojii mbụ nwetara Ph.D. n'ụlọ ọrụ ahụ. [2] Akwụkwọ edemede ya, The Negro and Fusion Politics na North Carolina, 1894-1901, ka ebipụtara dị ka akwụkwọ mbụ ya na 1951. [1] Site na 1954 ruo 1955, Edmonds mere nyocha postdoctoral na Mahadum Heidelberg na West Germany . [2] [4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1934 ruo 1935, Edmonds kụziri akụkọ ihe mere eme, Latin, na Greek na Virginia Theological Seminary and College na Lynchburg, Virginia . [1] [2] Edmonds sonyeere ngalaba nke North Carolina College (ugbu a North Carolina Central University ) na 1941, na-akụzi ebe ahụ ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1977. [1] [2] Ọ jere ozi n'ọtụtụ ọkwa na ụlọ ọrụ ahụ, gụnyere prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme (1941-77), onye isi oche nke Ngalaba History (1963-64), na Dean nke Ụlọ Akwụkwọ Gụsịrị Akwụkwọ na Arts na Sayensị (1964-71). [2] [5] N'afọ 1989, a kpọrọ aha ụlọ klaasị n'ụlọ akwụkwọ ahụ maka nsọpụrụ ya. [5] [6]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Edmonds nwụrụ na Ụlọ Ọgwụ Mahadum Duke na Durham, North Carolina, na Mee 9, 1995, mgbe ọ dị afọ 83. [1]

Akwụkwọ ndị ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

Ihe nrite na nnabata ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

gara n'ihu nata MA na History na Ohio State University na 1938, sochiri Ph.D. n'afọ 1946 ebe ahụ ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1977. Ọ jere ozi n'ọtụtụ ọkwa na ụlọ ọrụ ahụ, gụnyere prọfesọ nke akụkọ ihe mere

  • Prọfesọ mara mma nke Mahadum, North Carolina Central University [1]
  • Ogo nkwanye ugwu asatọ [2]
  • Ihe nrite nke Ọkachamara Ọkachamara, American Historical Association [4]
  • Nwanyị a ma ama nke North Carolina [4]
  • 1975 – O. Max Gardner Award maka “oke onyinye maka ọdịmma nke agbụrụ mmadụ” [7]
  • 1977 – Helen G. Edmonds Graduate Colloquium of History – ọgbakọ kwa afọ nke ụmụ akwụkwọ mbụ ya hiwere [7]
  • 1982 - Candace Award, History [8]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 Leslie Hurt (September 24, 2010). Edmonds, Helen Grey (1911-1995). Black Past. Retrieved on February 4, 2017.Leslie Hurt (September 24, 2010). "Edmonds, Helen Grey (1911-1995)". Black Past. Retrieved February 4, 2017. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "blackpast-bio" defined multiple times with different content
  2. 2.00 2.01 2.02 2.03 2.04 2.05 2.06 2.07 2.08 2.09 2.10 Helen G. Edmonds Papers, 1936-1995. The James E. Shepard Memorial Library. North Carolina Central University. Retrieved on February 4, 2017."Helen G. Edmonds Papers, 1936-1995". The James E. Shepard Memorial Library. North Carolina Central University. Retrieved February 4, 2017. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "unc-papers" defined multiple times with different content
  3. Mike Millner (April 18, 2013). CCC Progress Update: Helen Grey Edmonds Papers completed. Publishing the Long Civil Rights Movement. University of North Carolina. Archived from the original on February 5, 2017. Retrieved on February 4, 2017.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 Jennifer Scanlon (1996). American Women Historians, 1700s-1990s: A Biographical Dictionary. Greenwood Publishing Group, 69–70. ISBN 9780313296642. Jennifer Scanlon; Shaaron Cosner (1996). American Women Historians, 1700s-1990s: A Biographical Dictionary. Greenwood Publishing Group. pp. 69–70. ISBN 9780313296642. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "scanlon-1996" defined multiple times with different content
  5. 5.0 5.1 Faustine Childress Jones-Wilson (1996). Encyclopedia of African-American Education. Greenwood Publishing Group, 152–153. ISBN 9780313289316. 
  6. Helen Gray Edmonds Classroom Building. A Digital Collection Celebrating the Founding of the Historically Black College and University. HBCU Library Alliance. Retrieved on February 4, 2017.
  7. Candace Award Recipients 1982-1990. National Coalition of 100 Black Women. Archived from the original on March 14, 2003. Retrieved on February 4, 2017.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Helen Gray Edmonds at Find a Grave