Henry Fajemirokun

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Henry Fajemirokun
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereHenry Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya26 Julaị 1926 Dezie
Ebe ọmụmụIle Oluji/Okeigbo Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya15 Febụwarị 1978 Dezie
Ọrụ ọ na-arụship-owner Dezie
ebe agụmakwụkwọCMS Grammar School, Lagos Dezie

  Henry Oloyede Fajemirokun, CON (July 26, 1926 - February 15, 1978) bụ onye otu ọrụ nke mesịrị ghọọ onye na-emepụta ihe na onye ọchụnta ego Naijiria a ma ama na otu n'ime ndị ọchụsaụnta ego na-arụsi ọrụ ike nke mba ahụ guzobere ma wuo otu n'etiti ndị isi na-ahụ maka azụmahịa n'oge ya. Henry Oloyede Fajemirokun CON Ọ bụ onye kwere ekwe siri ike, ma kwalite njikọta akụ na ụba nke West Africa n'akụkụ Adebayo Adedeji nke mechara duga n'ịmepụta Economic Community of West African States (ECOWAS). Njikọ akụ na ụba nke West Africa Adebayo Adedeji ECOWAS[1][2]

Ọ hụrụ mkpa maka ụlọ ọrụ onwe onye a haziri nke ọma ma tinye onwe ya n'ịmepe na iwusi ngalaba onwe onye ike, o wepụtara nnukwu ihe onwunwe iji kwalite ọrụ nke Chamber of Commerce and Industry Movement n'ime Nigeria, West Africa na Commonwealth.

O nwere ọkwa dị iche iche na Chamber of Commerce and Industry Movement. Ọ bụ onye isi oche nke anọ nke Nigerian Association of Chambers of Commerce, Industry, Mines and Agriculture (NACCIMA), onye isi oche ya nke isii nke Lagos Chamber of Commerce and Industry, onye isi oche mbụ nke Federation of West African Chambers of Chmerce (1972-1978) na onye guzobere na onye isi oche guzobere Nigerian-British Chamber of Com commerce (NBCC) n'akụkụ Sir Adam Thomson, onye isi nke British Caledonian Airways ugbu a bụ akụkụ nke British Airways). Onye isi ala nke anọ Nigerian Association of Chambers of Commerce, Industry, Mines and Agriculture (NACCIMA) Onye isi ala Lagos Chamber of Commerce and Industry Federation of West African Chambers of azụmahịa Nigerian-British Chamber of Com commerce Sir Adam Thomson British Caledonian Airways[3][4] Ọ bụ onye otu Board of Governors nke na onye bụbu onye isi oche nke Nigerian-American Chamber of Commerce (NACC). Ụlọ Ahịa Naịjirịa na America Ọ bụkwa osote onye isi oche, Federation of Commonwealth Chambers of Commerce. Njikọ nke Ụlọ Ahịa Commonwealth

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Henry na Ile Oluji, Ondo State n'ezinụlọ Daniel Famakinwa Fajemirokun na Felicia Adebumi Fajemiroku (née Akinsuroju) (b.1891), nwa nwanyị nke High Chief Odofin Oganbule Akinsuroja na Madam Adesemi Akinsurojo, na nwa nwa Omoba Adebamigbei (onye nna ya bụ Jegun nke Ile Oluji). Àgwàetiti Oluji Ondo Omoba

Ọ gụrụ akwụkwọ na St.Peter's School, Ile-Oluji na St Luke's School. Maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya, ọ gụrụ akwụkwọ na CMS Grammar School, Lagos na mgbe ahụ na Ondo Boys High School (1942-1944). CMS Grammar School, Lagos Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Ondo Boys, ọ sonyeere Royal West African Frontier Force mgbe ọ dị afọ 18 wee jee ozi na India n'oge Agha Ụwa nke Abụọ. Royal West African Frontier Force Agha Ụwa nke Abụọ Mgbe agha ahụ gasịrị, ọ sonyeere Ngalaba Post na Telegraph dị ka onye odeakwụkwọ ma mụọ ihe n'onwe ya maka asambodo ụlọ akwụkwọ Cambridge.[5][6]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ rụchara ọrụ n'oge Agha Ụwa nke Abụọ, ọ malitere ọrụ ya na Ngalaba Post na Telegraph. Ọ bụ onye otu ndị ọrụ na ngalaba ahụ wee bụrụ onye isi oche nke Union nke ndị ọrụ na 1948. N'afọ 1952, ọ ghọrọ onye isi oche nke Post and Telegraph's Clerical and Workers Allied Union.[6]

Ọ malitere azụmahịa onwe ya na 1955 site na mgbazinye ego ọ natara n'aka onye ikwu nne. Ọ banyere na ngalaba mbupụ ugbo, na-ebupụ ọkpụkpụ ehi na mbụ wee buru akpụkpọ anụ, koko, rọba, kọfị na ụgbụgbọ mmiri ma na-ebubata simenti. na-ekpuchi kọfị rọba O nwetara ntụkwasị obi nke ndị na-azụ ahịa bụ ndị nyere akwụkwọ ozi akwụmụgwọ iji kwado azụmahịa ya. Ọ gbakwunyere ọrụ ndị ọzọ n'ime ọrụ azụmahịa ya, na 1962, ọ malitere ụlọ ọrụ na-ahụ maka ọrụ ụgbọ mmiri. Ka ọ na-erule afọ 1960, ọ ghọrọ otu n'ime ndị na-ebubata simenti kachasị ukwuu site na Ijipt na Poland. simenti Ijipt Poland Ọ natara ego maka ọrụ a site na ụlọ ọrụ akwụmụgwọ nke ụlọ akụ Britain nyere ya na London. British London

Henry Stephens[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka onye guzobere, Onye isi oche na onye kachasị nwee òkè nke ụlọ ọrụ Henry Stephens Group, n'okpuru nduzi ya, ụlọ ọrụ ahụ toro ngwa ngwa ma gbasaa n'ọtụtụ ebe dị ka simenti na ihe owuwu, injinia, ụlọ akụ, mkpuchi, mbupu, ụgbọ mmiri na nchọpụta mmanụ. Ọ bụ onye isi olu na ụlọ ọrụ ma kwado ntinye aka ka ukwuu nke ndị Naijiria na akụ na ụba nke nchegbu ndị mba ọzọ ka na-achịkwa karịsịa na ụlọ ọrụ. N'ịgbaso mkpebi na 1972, gọọmentị etiti nyere iwu ka ụmụ amaala sonye na ngalaba dị iche iche nke akụ na ụba. Ọ bụ ezie na ọ bụ onye na-akwado ka ụmụ amaala sonyeere, Fajemirokun makwaara mkpa ọ dị ịnọgide na-etinye ego na mba ọzọ na mba ahụ ma na-ekwu okwu n'ịnọgide na-enwe nguzozi nke ha abụọ. Ewezuga mgbalị ya na-akụ afọ n'ala ịzụta nnukwu òkè na Daily Times. Fajemirokun esonyeghị n'ịchịkwa nchegbu ọ bụla nke mba ọzọ n'ihi iwu ụmụ amaala na 1972 na 1977. Tupu afọ 1972, ọ bụ onye ọsụ ụzọ n'ụlọ ọrụ ma gbasaa mmasị azụmaahịa ya ma nwee ike ịmepụta mmekọrịta na njikọ aka na ụlọ ọrụ mba ọzọ. Ọrụ siri ike nke Fajemirokun na oge dị mma nyeere ya aka nke ọma ma mee ka ọ gbasaa n'ime ụlọ ọrụ ndị ọzọ. Ruo ihe karịrị afọ iri, Henry Stephens Group jisiri ike wulite netwọk azụmahịa siri ike na ụlọ ọrụ ndị dị na mba ndị ọzọ dị ka United Kingdom, United States of America, Poland, Japan, Belgium, Egypt, Germany na Brazil; ma wulite mmekọrịta siri ike na mmekọrịta azụmahịa, na-anọchite anya ma ọ bụ na-enweta òkè na ụlọ ọrụ mba ọzọ na Naịjirịa tupu obi ụtọ nke ịhụ mba n'anya n'anya nke oge ahụ n'ụdị iwu obodo nke gọọmentị. United Kingdom United States of America Poland Japan Belgium Egypt Brazil

Ọrụ ebere na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ onye ọrụ ebere na-arụsi ọrụ ike na obodo na ụka, na-enye ọrụ ebere na Naịjirịa na mba ofesi, ọkachasị South Africa. N'oge agha obodo Naijiria, ọ na-arụsi ọrụ ike n'ịkwado Red Cross ma na-eduga atụmatụ ndị ọzọ iji nyere ndị nọ ná mkpa aka. Red Cross O nyere ọtụtụ onyinye na ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ na obodo. O nyere ma nye onyinye n'ụzọ mmesapụ aka nye ndị mmadụ n'otu n'otu, obodo, Red Cross Movement, Religious Organizations, Universities, State Development Funds, Students' Clubs, Youth Organizations na Southern African Relief Fund nke o nyere onyinye 110,000 (One Hundred and Ten Thousand Naira) na Jenụwarị 1977.

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

N'abalị iri na ise n'ọnwa Febụwarị n'afọ 1978, mgbe ọ na-eduzi ọrụ azụmahịa, ọ nwụrụ na Abidjan, Cote d'Ivoire. Abidjan Cote d'Ivoire

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Adebajo (2004). West Africa's Security Challenges: Building Peace in a Troubled Region. Lynne Rienner Publishers. ISBN 978-1-58826-284-4. 
  2. Akinyeye (2010). Nation-states and the Challenges of Regional Integration in West Africa: The Case of Nigeria. KARTHALA Editions. ISBN 978-2-8111-0338-5. 
  3. Cowe. "Sir Adam Thomson", The Guardian, 2000-05-31. Retrieved on 2017-07-29. (in en-GB)
  4. Sir Adam Thomson, b. 1926. Founder and chairman of British Caledonian Airways (en). www.nationalgalleries.org. Retrieved on 2017-07-29.
  5. Forrest (1994). The Advance of African Capital: The Growth of Nigerian Private Enterprise. University of Virginia Press. ISBN 978-0-8139-1562-3. 
  6. 6.0 6.1 Odunfa. "Kng Henry", Spear Magazine, October 1975.