CMS Grammar School, Lagos

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Àtụ:Infobox school CMS Grammar School dị na Bariga, nke dịpụrụ adịpụ na Lagos na Lagos Steeti, bụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị kachasị ochie na Naịjirịa, nke Church Missionary Society guzobere na 6 June 1859. Ruo ọtụtụ iri afọ ọ bụ isi iyi nke ndị ụkọchukwu na ndị nchịkwa Africa na Lagos Colony.

CMS Grammar School, Lagos

Ntọala Ụlọ akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

James Pinson Labulo Davies mere ka ego maka CMS Grammar School, Lagos nwee ike, onye nyere Babington Macaulay £ 50 (nke ya na nde 1.34 dị ka nke 2014) iji zụta akwụkwọ na ngwá ọrụ maka ụlọ akwụkwọ ahụ. Site na ego mkpụrụ, Macaulay meghere CMS Grammar School na 6 June 1859, nke mere ka ọ bụrụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị mbụ na Naịjirịa.[1] N'afọ 1867, Davies nyere £100 ọzọ (nke ruru nde 2.68 ka ọ na-erule n'afọ 2014) maka ego ụlọ akwụkwọ CMS Grammar School Building Fund.[2] Ndị ọzọ nyere aka na CMS Building Fund bụ ndị na-abụghị ndị Saros dịka Daniel Conrad Taiwo AKA Taiwo Olowo onye nyere £ 50. Ndị nyere onyinye Saro gụnyekwara ndị ikom dị ka Moses Johnson, I.H. Willoughby, T.F. Cole, James George, na Charles Foresythe bụ ndị nyere £ 40.[3] CMS Grammar School na Freetown, nke e guzobere n'afọ 1848, jere ozi dị ka ihe nlereanya.

Ụlọ akwụkwọ ahụ malitere na ụmụ akwụkwọ isii, ha niile bi na obere ụlọ, otu okpukpu a na-akpọ 'Cotton House' na Broad Street. Ụmụ akwụkwọ mbụ ga-abụ ndị ụkọchukwu. Usoro mmụta ahụ gụnyere Bekee, Logic, Greek, Arithmetic, Geometry, Geography, History, Bible Knowledge na Latin.[4] Onye isi ụlọ akwụkwọ mbụ bụ ọkà mmụta na ọkà mmụta okpukpe Babington Macaulay, onye jere ozi ruo mgbe ọ nwụrụ n'afọ 1878. Ọ bụ nna Herbert Macaulay. Mgbe e guzobere ógbè ndị Britain nke Lagos n'afọ 1861, ndị ọchịchị na-achị ala ahụ nwetara ọtụtụ n'ime ndị ụkọchukwu na ndị ọrụ nchịkwa Africa site n'ụlọ akwụkwọ ahụ.

Ndị bụ isi ụlọ akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Babington Macaulay, 18591878.
  • Henry Johnson, 1879-1881 (na-eme ihe nkiri).
  • Isaac Oluwole, 1881-1893.
  • James Johnson, 1893-1894 (na-eme ihe nkiri).
  • E. A. Godson, 1894-1895.
  • Melville Jones 1895-1896 (na-eme ihe nkiri)
  • Joseph Suberu Fanimokun, 1896-1914.
  • E. J. Evans, 1915-1927.
  • A. Hobson, 1927-1929.
  • F. Watherton 1929-1932
  • J. Olumide Lucas, 1932-1935 (onye na-eme ihe nkiri).
  • C. G. Thorne, 1935-1936
  • Solomon Odunaiya Odutola, 1936 Xi 1938. (na-eme ihe nkiri)
  • Leonard John Lewis, 1938-1943
  • Seth Irunsewe Kale, 1944-1950
  • B. A. Adelaja, 1950-1970.
  • T. A. Ojo, 1970 na 1972, (onye na-eme ihe nkiri).
  • I. A. Olowu 1972-1984.
  • B. A. Nigwo, 1984-1986.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Taiwo O. Jemilugba, 1997 na 2001.
  • Johnson Onayinka, 2001 na 2005.
  • Tunde Oduwole, 2005-2017
  • OlaOluwa Adeyemi, 2017-2018
  • Sunday O. Sofekun, 2021
  • Venerable Victor A. Olusa (Onye nchịkwa) 2021 ruo taa

Ụmụ akwụkwọ guru ebe ahụ[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ ndị gụsịrị akwụkwọ ama ama:

  • Onye isi ukwu Edem Duke (amụrụ ya n'afọ 1955),

Minista Federal nke Ọdịbendị, Njem na Ntụziaka Mba, Minista Nlekọta nke Ozi

  • 9ice (amụrụ n'afọ 1980), onye egwu
  • Adebesin Folarin (1877-1949), onye ọka iwu na ọkọ akụkọ ihe mere eme
  • Adeyemo Alakija (1884-1952), onye ọchụnta ego mgbasa ozi na onye guzobere Daily Times nke Nigeria
  • Adeniji Adele (1893-1964) Oba (Eze) nke Lagos site na 1 Ọktoba 1949, ruo 12 Julaị 1964
  • Akin Babalola Kamar Odunsi, onye ọchụnta ego na Senator
  • Akin Euba (amụrụ ya n'afọ 1935), prọfesọ nke egwu
  • Akintola Williams (amụrụ ya na 1919), onye na-ahụ maka ego
  • Alexander Akinyele (1875-1968), Bishọp
  • Ayodele Awojobi (1937), ọkà mmụta na onye na-eme ihe ike
  • Babs Fafunwa (1923-2010), Minista Federal nke Mmụta
  • Bode Thomas (191853), onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị
  • Candido Da Rocha (1860-1959), onye ọchụnta ego
  • Charles A. Adeogun-Phillips (amụrụ ya n'afọ 1966), onye ọka iwu
  • Dandeson Crowther, Achịbishọp nke Niger na nwa Samuel Ajayi Crowther
  • Dare Art Alade, onye egwu
  • Ernest Shonekan (amụrụ ya na 1936), Onye isi ala Naịjirịa
  • Fela Sowande (190587), onye na-agụ egwú na onye na-ede egwú
  • Frederick Rotimi Williams (1920), onye ọka iwu
  • George Da Costa (1853 1910), onye na-ese foto
  • GOK Ajayi (21 Mee 1931 31 Machị 2014), Onye ọka iwu Naijiria a ma ama
  • Henry Adefope (1926-2012), Minista nke Mmekọrịta Mba Ọzọ
  • Henry Fajemirokun, Onye Azụmaahịa
  • Herbert Macaulay (1864-1946), onye nyocha na onye na-ahụ mba n'anya
  • Israel Oludotun Ransome-Kuti (1891 Sri 1955)), Onye nkuzi na nna Olikoye Ransome-Cuti, Beko Ransome-kuti, na Fela Kuti
  • Ibikunle Akitoye (1871-1928), Oba nke Lagos
  • J. K. Randle (1909-1956), Onye Ọchụnta ego na Onye Ọha na Eze
  • Karim Olowu (amụrụ 1924), onye na-eme egwuregwu
  • Kitoye Ajasa (1866-1937), onye ọka iwu na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị
  • Niyi Adebayo (amụrụ n'afọ 1958), Gọvanọ, Ekiti Steeti
  • Mobolaji Bank Anthony (11 June 1907 26 May 1991), Onye isi oche nke Lagos Stock Exchange
  • Oguntola Sapara (1861-1935), dọkịta, onye na-ahụ maka ọrịa ụmụ nwanyị.
  • Ola Vincent (1925), Gọvanọ nke Central Bank nke Nigeria
  • Oluyombo Awojobi (1963-1969), Dọkịta Na-awa Ahụ n'Ime Obodo
  • Oliver Ogedengbe Macaulay, nwa Herbert Macaulay, onye nta akụkọ, na onye na-ahụ mba n'anya
  • Remi Fani-Kayode (1921), onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị
  • Samuel Herbert Pearse (amụrụ 1865), onye ọchụnta ego
  • Samuel Manuwa (1903), dọkịta na-awa ahụ
  • Isaac Delano (1904-1979), onye edemede, ọkà mmụta asụsụ, onye nkuzi
  • Talabi Braithwaite (1928-2011)), onye na-ahụ maka ịnshọransị
  • Taslim Olawale Elias (1914), Onye isi ikpe nke Naịjirịa
  • Thomas King Ekundayo Phillips (1884-1969), ọkà n'egwú, nna nke egwú chọọchị Naijiria
  • Thomas Leighton Decker (191678), ọkà mmụta asụsụ na onye nta akụkọ
  • T. O. S. Benson (1917), onye ọka iwu, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị
  • Tunji Sowande (1912), onye ọka iwu na onye egwu
  • Victor Adetunji Haffner (amụrụ na 1919), injinia
  • Wahab Goodluck (nwụrụ n'afọ 1991), Onye isi ala, Nigeria Labour Congress

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Elebute. The Life of James Pinson Labulo Davies: A Colossus of Victorian Lagos. Kachifo Limited/Prestige. ISBN 9789785205763. 
  2. Herskovits Kopytoff. A preface to modern Nigeria: the "Sierra Leonians" in Yoruba, 1830–1890.. University of Wisconsin Press, 1965.. 
  3. Herskovits Kopytoff. A preface to modern Nigeria: the "Sierra Leonians" in Yoruba, 1830–1890. University of Wisconsin Press, 1965. 
  4. Ambassador Dapo Fafowora (4 June 2009). "150 years of the CMS Grammar School, Lagos". The Nation (Nigeria). Retrieved on 21 May 2011. 
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "OBA" defined in <references> is not used in prior text.

Àtụ:Lagos