Hervé Yamguen

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Hervé Yamguen
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịKameroon Dezie
Aha enyereHervé Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya17 Jụn 1971 Dezie
Ebe ọmụmụDouala Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language Dezie
Ọrụ ọ na-arụosee foto, onye na-ahu maka ihe nkiri Dezie
ụdị ọrụ yaart of painting, onye na-akpụ ihe ọkpụkpụ, onye ese Dezie
Ebe ọrụDouala Dezie
Onye òtù nkeCercle Kapsiki Dezie
Hervé Yamguen

  Herve Yamguen (a mụrụ n'afọ 1971 na Douala ) bụ onye mba Cameroon na-ese ihe na onye na-akpụ ihe. Autodidact, ọ kpoputara onwe ya na eserese, ihe ọkpụkpụ ma chọpụta agụụ maka edemede nke na-enyere ya aka iche banyere ndụ ya kwa ụbọchị. Ọ na-arụ ọrụ ugbu a na egwuregwu.

O tolitere na Douala ebe ọ bi ma na-arụ ọrụ n'otu n'ime mpaghara kachasị ewu ewu n'obodo ahụ, New Bell . Ọ bụ gburugburu ebe obibi a nke na-eme ka echiche Hervé nke ọrụ plastik ya na-atụgharị ihu, ahụ na ebe ọ nọ n'ụwa.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Hervé Yamguen,oublie ton corps à la vie, 2007

A mụrụ Herve Yamguen n'ime ezinụlọ nwere ọdịnala gbanyesiri mkpọrọgwụ ike, onye jụrụburu ịnakwere nhọrọ ya ịghọ onye na-ese ihe. Site na nwata, ụzọ ndị na-ese ihe si akọwa eziokwu n'ọrụ ha dọtara ya. Ọ ghọtara na ime nka na-eduzi mmadụ n'amaghị ama ma na-eme ka mmadụ na-eche banyere mmadụ. Ọ malitere eserese mgbe ọ dị afọ iri na asaa ma nabata ọrụ nke onye na-ese ihe na ngwụsị afọ 1980, mgbe ọ jụrụ ịbanye na ebe obibi ndị mọnk. Mgbe nke ahụ gasịrị, ezinụlọ ya gbara ya ume ka ọ gaa n'ihu n'ụzọ ya nke onye na-ese ihe. N'ịkụziri onwe ya, ọ mụtara site n'ịgụ banyere akụkọ nka, nke mere ka ọ zụlite ọhụụ ya pụrụ iche nke nka. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ natara otu afọ ọzụzụ (2000-2001) na École des Arts Décoratifs (ESAD) na Strasbourg, France. O meela ọtụtụ ọmụmụ ihe na mmepụta ebe obibi na Cameroon na mba ofesi.

A makwaara Hervé Yamguen maka edemede ya (ọtụtụ mbipụta) banyere nka ọhụụ (ịdepụta, eserese, ihe ọkpụkpụ). O meela njem ole na ole n'ime foto, arụmọrụ, ntinye ma na-eme atụmatụ ihe nkiri maka ụlọ ihe nkiri ahụ mgbe niile. Isiokwu ndị dị na ọrụ ya bụ agụụ mmekọahụ, ajụjụ banyere mmadụ-osisi-anụmanụ na nnụnụ. Site na isiokwu ndị a, ọ na-akọ akụkọ banyere ụmụ mmadụ ma na-akpọ mmadụ ka ọ na-ele ndụ anya n'ụzọ ijuanya; obere nkọwa nke ndụ kwa ụbọchị nke na-anọchite anya ịma mma nke ụwa ma na-eme ka ndụ dịkwuo ụtọ.[1] Yamguen sitere n'ike mkpali mmuo site na ọrụ (nkà na ụzụ, ike nke ọrụ, ụdị) nke ọtụtụ ndị edemede na ndị na-ese ihe na-arụ ọrụ na ihe ijuanya, echiche na echiche: Matisse, Picasso, Henri Michaud, na ndị na-ede uri. Onye a na-ese ihe na-achọ ịkpọ ọha na eze ka ha tụgharịa uche na omume mmadụ ya iji dị mma. Dị ka ya si kwuo, nnabata nke ọrụ ya abụghị ịnụ ọkụ n'obi: ma ọ bụ ọ dị oke egwu ma ọ bụ enweghị ike iru.

Hervé Yamguen bụ otu n'ime ndị otu Cercle Kapsiki .[2] Dị ka onye otu okirikiri ahụ, o sonyere na Scénographies Urbaines, (Urban Scenographies) na Jenụwarị 2003, ọrụ a mụrụ site na nzukọ nke ndị na-ese ihe na Cameroon. Ebumnuche ahụ nwere ebe obibi nke ndị na-ese ihe si n'akụkụ ụwa niile dị na mpaghara a ma ama nke New Bellin Douala: ọrụ ahụ bu n'obi iduga ndị na-ese ihe iji gosipụta onwe ha ma soro ndị bi na mpaghara Douala ndị aha ha abụghị nke kachasị mma. A ghaghị imebi echiche ndị ahụ iji mepụta okwu ọhụrụ. A ghaghị ịmegharị nkwurịta okwu ahụ. Ọ bụ n'oge ọmụmụ ihe na mpaghara New Bell ka ndị Kapsiki gburugburu (Hervé Youmbi, Hervé Yamguen, Blaise Bang, Salifou Lindou, Jules Wokam) na mkpokọta Skurk (J-C Lanquetin, François Duconseille) kpọrọ ndị ọzọ na-ese ihe si Cameroon, France, Democratic Republic of the Congo na Lebanon, ka ha soro mpaghara ahụ kerịta nkọwa gbasara ndụ ha.

O kpughere na 2003 ọrụ na Mam gallery n'ime usoro nke ọrụ Pièce Unique, nke French Cultural center nke Douala malitere. O bipụtakwara ogologo uri Le temps de la saison verte (Oge nke akwụkwọ ndụ), na 1998. Akwụkwọ ọhụrụ bụ nke French Cultural center nke Douala bipụtara.

N'oge na-adịbeghị anya, a kpọbatara ya dị ka onye ama ama n'obodo nna ya (Bandja-Balassie na Nkam dị n'elu), ọ na-ejikọghachi ụkpụrụ nke emume na omenala, ebe ọ na-anọgide na-inwe ọnọdụ ya nke onye na-ese ihe n'oge a.

E gosipụtara ọrụ ya na mba dị iche iche gburugburu ụwa. Na mba France na Germany ugboro ugboro na nso nso a na Côte d'Ivoire na Senegal (2015 na 2016). N'akụkụ ọrụ ya dị ka onye okike, Yamguen arụola ọrụ ndị ọzọ na ụwa nka. Ọ kụziri nka na ọkwa sekọndrị (na 2005 na 2006 na Douala). Ọ bụ onye nduzi nka nke mbipụta atọ (2011, 2012 na 2013) nke Marché des Arts Plastiques de Bali (otu mpaghara dị na Douala).

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

Leekwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta nke nka ọha na Douala

Ịguru gawa[dezie | dezie ebe o si]

  • Nijami, S. "L’oiseau-counteur" Hervé Yamguen. Fondation Donwahi Art contemporain.[3]
  • Schemell, A. (2015): Visual Arts in Cameroon– A Genealogy of Non-formal Training 1976–2014, Langaa Research &Publishing Common Initiative, p. 137
  • Manga, L. (2014). Cameroon une vision contemporaine IV. Le Bureau de la Banque Mondial.[4]
  • Africultures, Hervé Yamguen.
  • Langaa Research &Publishing Common Initiative, p. 137
  • Lessing, E.B. (2015): Urban Safety and Security. FrancoAngeli, p. 73.
  • Les Franco phonies en Limousin (2014): Hervé Yamguen.[5]
  • IAM - Intense Art Magazine. (2014). Hervé Yamguen, un esprit libre in IAM#01 CAMEROUN ḥ CAMEROON, p. 062.[1]
  • Pensa, Iolanda (Ed.) 2017. Public Art in Africa. Art et transformations urbaines à Douala /// Art and Urban Transformations in Douala. Genève: Metis Presses.

Edemsibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Intense Art Magazine (PDF). Iam-africa.com. Retrieved on 9 August 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "auto" defined multiple times with different content
  2. eternalnetwork.org. Archived from the original on 2008-11-13.
  3. Archived copy. Archived from the original on 2017-07-01. Retrieved on 2017-06-28.
  4. Cameroun, une vision contemporaine, Acte IV (PDF). Worldbank.org. Retrieved on 9 August 2018.
  5. Archived copy. Archived from the original on 2018-08-10. Retrieved on 2018-02-01.