Hezekiah Oluwasanmi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Hezekiah Oluwasanmi
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1919 Dezie
Ebe ọmụmụIpetu-Ijesha Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1983 Dezie
Ọrụ ọ na-arụeconomist, academic Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọHarvard University, Morehouse College, Methodist Boys' High School Dezie

Hezekiah Adedunmola Oluwasanmi (12 Nọvemba 1919 - 15 Ọgọst 1983) bụ onye agụmakwụkwọ na prọfesọ Naijiria nke jere ozi dị ka osote chancellor nke Mahadum Obafemi Awolowo site na 1966 ruo 1975. [1] nyere aka guzobe Mahadum ahụ. [2] bụ prọfesọ nke akụ na ụba ugbo [1] na Mahadum Ibadan tupu nhọpụta ya na Mahadim Obafemi Awolowo dị ka osote chancellor.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Hezekiah Oluwasanmi na 12 Nọvemba 1919, nne na nna ya bụ Ndị Kraịst na Ipetu Ijesa, mgbe ahụ Southern Region, British Nigeria. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Anglican dị na Ipetu Ijesa wee gụchaa akwụkwọ sekọndrị ya na Abeokuta Grammar School. Mgbe ahụ ọ gara mba ofesi maka agụmakwụkwọ kọleji, ọ gụrụ akwụkwọ na Morehouse College wee nweta nzere doctorate na Mahadum Harvard.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ laghachiri Naijiria, Oluwasanmi ghọrọ ndị ọrụ nke naanị kọleji dị na mba ahụ, Mahadum College, Ibadan. Ọ rịgooro n'ọkwa agụmakwụkwọ ka ọ bụrụ prọfesọ nke akụ na ụba ugbo na 1958. [3] Mgbe ọ nọ na Ibadan, Oluwasanmi bụ onye nchịkwa ụlọ ihi ụra, ọ bụ nna ukwu nke Sultan Bello Hall ma mesịa bụrụ onye nlekọta nke Mellanby Hall. N'agbata afọ 1963 na 1966, ọ bụ onye isi nke ngalaba ọrụ ugbo. N'afọ 1960, Oluwasanmi na ụfọdụ ndị ọrụ ibe ya na Ibadan, degaara onye isi ala mpaghara akwụkwọ ozi ndụmọdụ banyere usoro nke ịmepụta mahadum ọhụrụ n'ime mpaghara ọdịda anyanwụ. A họpụtara ya ka ya na gọọmentị rụọ ọrụ na atụmatụ na mmepe nke mahadum ọhụrụ a ga-edebe na Ile-Ife. Otú ọ dị, n'oge atụmatụ na mmalite nke ọrụ agụmakwụkwọ, mahadum ọhụrụ ahụ banyere na nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ime mpaghara ahụ. Nke [3] mere ka ụfọdụ ndị prọfesọ ama ama dị ka Sam Aluko na Wole Soyinka pụọ.

N'afọ 1966, mgbe ndị agha wepụrụ ọchịchị n'ọchịchị mere ka mgbanwe dị na gọọmentị, Adekunle Fajuyi, gọvanọ ọhụrụ nke ndị agha họpụtara Oluwasanmi iji dochie Oladele Ajose. Nchịkwa Oluwasanmi weghachiri atụ[3] ukwu nke mahadum nke gọọmentị gara aga wepụrụ ma wuchaa ọtụtụ ọrụ ụlọ. N'oge ọ nọ n'ọkwa, mahadum ahụ si n'ebe ọ na-anọ nwa oge na Ibadan kwaga ebe ọhụrụ na-adịgide adịgide na Ile-Ife

Afọ iri atọ na ise mgbe ọ nwụsịrị, otu ìgwè ndị enyi na ezinụlọ guzobere H.A. Oluwasanmi Foundation dị ka ọrụ nketa na ebumnuche nke idebe ncheta ya na-adị ndụ na ịkwalite ọhụụ ya "nke kachasị mma" nke na-emetụta ọgbọ ndị a na-amụbeghị site n'imeziwanye ndụ ndị ọrụ ugbo n'ime ime obodo site na njikọta nke ọganihu ụgwọ ọrụ; Income Parity; melite ọrụ ọha na eze dị mma na: njikwa gburugburu ebe obibi obodo.

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ nwụrụ n'ụbọchị iri na ise n'ọnwa Ọgọstụ afọ 1983 mgbe ọ dị afọ iri isii na atọ.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ntọala H.A. Oluwasanmi site na ebe nrụọrụ weebụ @ https://web.archive.org/web/20190910001144/http://www.haofoundation.org/[4]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Great Ife Alumni Association. Archived from the original on 2010-08-29. Retrieved on 2011-01-28.
  2. compassnewspaper.com - This website is for sale! - compass newspaper Resources and Information.. www.compassnewspaper.com. Retrieved on 2017-10-20.
  3. 3.0 3.1 3.2 (2011) Ijesa icons and the making of modern Nigeria : essays in honour of Ogbeni Rauf Adesoji Aregbesola, Aregbesola, Rauf, 1957-, Oyeweso, Siyan. ISBN 9789784842549. OCLC 884328819. 
  4. Archived copy. Archived from the original on 2019-09-10. Retrieved on 2022-04-06.