Idei mmiri na mberede

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Idei mmiri na mberede
obere ụdị nkeidei mmiri Dezie
Oghere ụzọ dị na Charlottesville, VA n'oge ọnọdụ nkịtị (elu) na mgbe nkeji iri na ise nke oke mmiri ozuzo gasịrị (nke dị ala)
Ịkwọ ụgbọ ala n'okporo ụzọ ide mmiri juru
Oke idei mmiri ka égbè biri mechara na Gobi, Mongolia

. [1]Iju mmiri na-egosi bụ iju mmiri ngwa ngwa nke mpaghara ndị dị ala: ịsa mmiri mmiri, osimiri mmiri, ɔdɔ mmiri ịkpa nkụ na ịma mbà n'obi .  Ọ nwere ike bute ya site na oke mmiri mmiri ozuzo ya na oke égbè , ajụrụ ifufe, ma ọ bụ oke mmiri ozuzo, ma ọ bụ site na mmirika gbazere nke sitere na ice ma ọ bụ snow na-asọfe n'elu ice ma.  ọ bụ ebe snow.  Oke idei mmirika ike ime mgbe ice ma ọ bụ ihe na-agụ aro daa, ma ọ bụ ihe owuwu mmadụ dị ka ihe ịrịba ama, dị ka e mere tupu Iju Mmiri Johnstown nke 1889. A na-amata oke idei mmiri dị iche iche site  na idei mmiri oge niile site n'inwe oge na- ụmụaka awa isii n'etiti mmiri ozuzo na mmepụta nke idei mmirika

Oke idei mmiri bụ nnukwu ihe egwu, na-ebute ọrịa na US n'ime nkezi afọ ụfọdụ àmụmà, oké ifufe, ma ọ bụ ajị ifufe .  Oke idei mmirika ike na-edobe nnukwu sedimenti n'ala idei mmiri ma nwee ike ibibi ihe ndepụta na-egosi na ọnọdụ idei mmiri na-emekarị.

Okporo ụzọ idei mmiri gbara ọkụ na Northern Mexico, ka égbè tere awa 3–5 nke mere n'oge ụkọ mmiri mmiri nke mere ihe nke nta ka ọ bụrụ otu afọ.

[2]Idei mmiri na- Mal , na-emekarị na mpaghara akọrọ na nso a natara mmiri ozuzo, ma ike ịhụ ha n'ebe ọ elala site na isi iyi nke mmiri ozuzo, ekiri ọtụtụ kilomita na isi iyi.  N'ebe dị n'egwu ugwu mgbawa ma ọ bụ n'ugwu ugwu, oke idei mmiri emeekwa mgbe mgbawa, mgbe oke ọkụ gbazeela glaciers .  Amara oke idei mmiri na-eme n'ugwu mgbakwasị elu na United States ma bụrụ nke a na-ama na mbara ala kunna nkụ nke ndị na-ama egwuregwu United States.  Enwere ike iketa oke idei mmiri site na oke mmiri ozuzo nke ajọ ifufe na oke mmiri ozuzo ndị ọzọ na-ebute, yana mgbaze na ike nke mmiri mmiri ice .  [1] [2] Ihe omume ụmụ mmadụ ike ime ka oke idei mmiri mee.  Mgbe mmiri mmiri dara, ọrụ ike ike nnukwu mmiri ma mebie ihe niile dị n'ụzọ ya.

). [3]ọrụ ihu igwe nke United States na-enye ụmụaka "Tụ ndị ọchịchị, Adịla mmiri" maka idei mmiri;  ya bụ, ọ na-atụ aro ka ndị mmadụ n'ebe iju mmiri nwere, kama ịnwa ịgafe ya.  Ọtụtụ ndị mmadụ na-elelị ihe egwu dị na idei mmiri.  Ihe na-eme ka idei mmiri na-ebu ibu dị ize ndụ bụ ike ha na mmiri na-agba ọsọ ọsọ.  ikike ala na-enye obere ihe ikike n'ịbụ ndị a ga-ebupụ;  ọ nwere ike ime ka ndị mmadụ nwee ike obi gabigara ókè ma ghara ịgbanarị iju mmiri ahụ.  Ihe ọkara nke ọnwụ nke ndị ekwuru n'ihi oke idei mmiri bụ ndị mmadụ ji ụgbọ ala tufuo mgbe ha na-achọ ịgafe n'okporo ụzọ mmiri mmiri juru.  [1] Ihe dị ka 2 feet (0.61 m) mmiri zuru ezu iji buru ọtụtụ ụgbọ ala SUV.  [2] Ndị ọrụ na-ahụ maka ihu igwe nke United States kọrọ na 2005 na, n'iji nkezi afọ 30 nke mba, ọtụtụ mmadụ na-anwụ kwa afọ na idei mmiri, 127 na nkezi, ụfọdụ site na àmụmà (73)  , oké ifufe (65), ma ọ bụ ifufe (16

[4]N'ime nwere ikike, oke idei mmiri ike ịnwụ nke ukwuu maka ọtụtụ ihe eserese ya.  Nke mbụ, oké ifufe na mpaghara ala ngwá agha , mana ha nwere ike ibunye nnukwu mmiri n'ime obere oge.  Nke abụọ mmiri mmiri ndị a na-ada ụda n'ala nke na-ama ndịịkọrọ ọnụ, na-achọkwa ụrọ, bụ nke na-eme ka mmiri na-apụ nke osimiri na ọwa mmiri ndị ọzọ na-aghaghị ime.  [1] mgbaàmà ndị a na-adịghị enwe mmetụta mpaghara mmiri mmiri ga- መሪ mmiri site na ihe owuwu na ụzọ, dị ka mmiri mmiri mmiri, olulu mmiri, na ebe a na-edebe mmiri, ma ọ bụ n'ihi ọnụ.  dị nta ma ọ bụ obere ogbenye, ma ọ bụ n'ihi na ndị bi na ya ike na ihe ize ndụ nke idei mmiri na-adịghị.  oke zuru oke iji kwado ahụ.  N’ezie, n’ebe ụfọdụ, okporo ụzọ okporo na-esikarị n’osimiri ịkụ nkụ na àkwà mmirika ndị na-anya àkwà mmiri.  Site n'echiche onye akwọ ụgbọ ala, ọrụ ike ihu igwe doro anya, mgbe osimiri na- Seen anya ya na-etolite n'ihu ma ọ bụ gburugburu ụgbọ ahụ n'ime ihe dị ka akpa.  [2] N'ikpeazụ, Medi mmiri ozuzo mgbe niile iji ndị ọwa mmiri nwere ike ime ka idei mmiri dị n' akara buru ibu buru ibu, dị ka nkume, alaka, na osisi.

. [5]Ọdọ mmiri dị omimi nwere ike ekiri mmiri ize ndụ nye ndị na-eme njem n'ihi na oke nke na-eme na mesa kilomita nwere ike iju ha.  Iju-miri na-agabiga n'osimiri;  Ɔdɔ mmirika na-eme ka o sie ike ịrịgo na n'ụzọ iji zere idei mmiri ahụ.  ọmụmaatụ, igwe ojii gbawara n'ebe ndịda Utah na 14 September 2015 butere ogbunigwe 20 na-egbu egbu, nke ọnwụ asaa n'ime ha mere na Ogige Ntụrụndụ nke Zayọn mgbe mmiri idei mmiri jidere ndị hikers na oghere oghere.

Idei mmiri na-egbuke egbuke na-ebute mmetụta siri ike na ma ụlọ wuru na gburugburu ebe obibi. Mmetụta nke idei mmiri nwere ike ịbụ ọdachi ma gosipụta oke dị iche iche, sitere na mmebi nke ụlọ na akụrụngwa ruo mmetụta na ahịhịa, ndụ mmadụ na anụ ụlọ. Mmetụta na-esiri ike ịkọwapụta n'ime obodo mepere emepe. [6]

Ndị na-eme nchọpụta ejirila datasets dị ka Nnyocha nyocha na nyocha nke siri ike (SHAVE) na US National Weather Service (NWS) Datasets Storm Datasets iji jikọọ mmetụta nke idei mmiri na usoro anụ ahụ na-etinye aka na idei mmiri. Nke a kwesịrị ịbawanye ntụkwasị obi nke ụdị amụma mmetụta idei mmiri. [7] Nnyocha nke idei mmiri dị na United States n'etiti 2006 na 2012 na-egosi na mmerụ ahụ na ọnwụ na-adịkarị na obere obere obodo ntanye, na ihe ndị kacha dị mkpụmkpụ bụkwa nke kachasị dị ize ndụ, na ihe ize ndụ na-akawanye njọ ma mgbe abalị gasịrị, nakwa na ọnụ ọgụgụ dị elu nke ukwuu. nke mmerụ ahụ na ọnwụ metụtara ụgbọ ala. [8] ......

Oke idei mmiri nwere ike ibute mbuze ala ngwa ngwa. [9] Ọtụtụ n'ime mmiri na-agbapụta n'osimiri Naịl nwere ike ịpụta site na idei mmiri dị n'ime ọzara nke na-asọba n'Osimiri Naịl . [10] Otú ọ dị, idei mmiri na-adịru nwa oge na-emepụta ntakịrị ihe mkpofu ụlọ ma ọ bụ na-agbasawanye ọwa, na-enwe mmetụta kasịnụ site na sedimentation na ala idei mmiri ahụ. [11]

A na-emegharị ụfọdụ osisi ala mmiri, dị ka ụdị osikapa ụfọdụ, ka ha nagide idei mmiri. [12] Otú ọ dị, iju mmiri nwere ike imerụ osisi ndị na-eto eto n'ebe kpọrọ nkụ, n'ihi na nnukwu mmiri nwere ike ime ka osisi ahụ nwee nrụgide. [13] [14]

 

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Flash Flooding Definition. National Weather Service. Archived from the original on September 1, 2017. Retrieved on August 31, 2017.
  2. National Weather Service Forecast Office Morristown, Tennessee (2006-03-07). Definitions of flood and flash flood. National Weather Service Southern Region Headquarters. Archived from the original on 2006-09-29. Retrieved on 2009-09-09.
  3. Turn Around Don't Drown. Archived from the original on 2018-11-29. Retrieved on 2007-06-25.
  4. Jahns (1949). "Desert floods". Engineering and Science 12 (8): 10–14. Retrieved on 17 July 2021. 
  5. Smith (December 2019). "The Paroxysmal Precipitation of the Desert: Flash Floods in the Southwestern United States". Water Resources Research 55 (12): 10218–10247. DOI:10.1029/2019WR025480. 
  6. Diakakis M. (2020). "Proposal of a flash flood impact severity scale for the classification and mapping of flash flood impacts". Journal of Hydrology 590. DOI:10.1016/j.jhydrol.2020.125452. 
  7. Calianno (January 2013). "Supplementing flash flood reports with impact classifications". Journal of Hydrology 477: 1–16. DOI:10.1016/j.jhydrol.2012.09.036. 
  8. Špitalar (November 2014). "Analysis of flash flood parameters and human impacts in the US from 2006 to 2012". Journal of Hydrology 519: 863–870. DOI:10.1016/j.jhydrol.2014.07.004. 
  9. Brilly (2001). "The Integrated Approach to Flash Flood Management". Coping with Flash Floods: 103–113. DOI:10.1007/978-94-010-0918-8_12. 
  10. Labib (September 1981). "Soil erosion and total denudation due to flash floods in the Egyptian eastern desert". Journal of Arid Environments 4 (3): 191–202. DOI:10.1016/S0140-1963(18)31560-X. 
  11. Marchi (November 2016). "Upper limits of flash flood stream power in Europe". Geomorphology 272: 68–77. DOI:10.1016/j.geomorph.2015.11.005. 
  12. Hattori (February 2011). "Rice growth adapting to deepwater". Current Opinion in Plant Biology 14 (1): 100–105. DOI:10.1016/j.pbi.2010.09.008. PMID 20934370. 
  13. Perata (April 2011). "Plants and flooding stress: Commentary". New Phytologist 190 (2): 269–273. DOI:10.1111/j.1469-8137.2011.03702.x. PMID 21443603. 
  14. Tamang (17 December 2015). "Plant Adaptation to Multiple Stresses during Submergence and Following Desubmergence". International Journal of Molecular Sciences 16 (12): 30164–30180. DOI:10.3390/ijms161226226. PMID 26694376. 
  • Schmittner (August 1996). "Modelling and application of the geomorphic and environmental controls on flash flood flow". Geomorphology 16 (4): 337–47. DOI:10.1016/0169-555X(96)00002-5.