Ifeoma Fafunwa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ifeoma Fafunwa
Born
NationalityNigerian American
EducationUniversity of Massachusetts, Amherst, Harvard University's Radcliffe Institute, Dorsey Studios for the Performing Arts, University of Southern California
OccupationTheatre Maker, Creative Director, Playwright
Notable work
HEAR WORD!
Spouse(s)Tani Fafunwa(2001)
Children4
Parents
  • Walter Obianwu (father)
  • Carol Obianwu (mother)
WebsiteÀtụ:URL
Ifeoma Fafunwa
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereIfeoma Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20. century Dezie
Ebe ọmụmụLagos Island Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye nhazi ihe nkiri, odee ejije Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Massachusetts Amherst, Radcliffe Institute for Advanced Study, University of Southern California Dezie
Ọrụ ama amaHear Word! Dezie
webụsaịtịhttps://www.iopeneye.org Dezie

Ifeoma Fáfúnwá ( Pronunciation  ) bụ onye nduzi ihe nkiri, onye na-ede egwuregwu, onye na-ese ihe, na onye na-akwado ọrụ, na-ebi ma na-arụ ọrụ na Lagos, Nigeria. [1] [2] Ihe omume okike ya lekwasịrị anya ahaghị nhata na inye ụmụ nwanyị, ntorobịa na ụmụ agbọghọ ike. [3] Ọ bụ onye nchoputa na onye nduzi okike nke iOpenEye Africa Foundation; otu Naijiria na-anaghị akwụ ụgwọ, lekwasịrị anya n'iji nka nka na-eme ka mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya. [4]

Egwuregwu ya, NỤRỤ OKWU! , [5] nke ọ duziri ma dekọọ, ihe karịrị ndị na-ege ntị ndụ 120,000 hụrụla n'ofe ụwa. Edepụtara ya dị ka otu n'ime "ndị na-ese ihe 12 gbanwere ụwa na 2019." [6] A na-egosipụta ọrụ onye na-akwado Ifeoma n'ime ihe nkiri akwụkwọ na-enweta ihe nrite akpọrọ MrsF (na Al Jazeera). [7]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ifeoma na Lagos, Nigeria nye Carol Obianwu, onye nkuzi physics bụ osote onye isi ụlọ akwụkwọ St. Gregory's College, na Walter Obianwu, onye na-egwu egwuregwu tennis na mba ụwa. Ọ gara ụlọ akwụkwọ St. Mary's Primary dị na Lagos na Holy Child College, Obalende. Na 17 ọ kwagara US maka mahadum. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ ruo ọtụtụ afọ dị ka onye na-emepụta ihe n'ime ime ụlọ na Atlanta na dịka onye nduzi ihe okike na ụlọ ọrụ mgbasa ozi na Denver. Colorado. Ọ kwagara Los Angeles ka ọ nọrọ nso na ihe nkiri, ihe nkiri na Television. [5]

O nwere nzere bachelọ na Mahadum Massachusetts na Amherst (1987) wee were nkuzi na Dorsey Studios maka Performing Arts na Mahadum Southern California . [3] Ọ bụkwa onye ibe Harvard University's Radcliffe Institute [8] na Aspen Institute, [4] yana onye nduzi ụlọ nyocha MIT Media . [9]

N'afọ 2001, Ifeoma lụrụ Tani Fáfúnwá nwa Aliyu Babátúndé Fáfúnwá, na 2003 ọ laghachiri Nigeria ebe ọ na-ebi ugbu a ma na-arụ ọrụ. Ifeoma na Tani nwere ụmụ anọ. [10] [11]

Art na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ifeoma kọwara onwe ya dị ka onye na-eme ihe nkiri na-emetụta ọha mmadụ, onye na-ese ihe na onye na-akwado ya. Ọ na-ede, na-eduzi ma na-emepụta egwuregwu na-agbanwe mmekọrịta ọha na eze. Ọ na-akwadokwa ihe omume pro-bono na nkuzi akụkọ. Ọ na-eje ozi dị ka onye isi ihe okike na iOpenEye Africa Foundation.

Egwu ya kacha ama ama Nnụ OKWU! bụ nchịkọta akụkọ monologues gbadoro ụkwụ na akụkọ ndụ eziokwu gbasara mgba maka ịha nhata nke ụmụ nwanyị Naijiria. Emepụtara ya na 2004 ma Boston Globe kọwara ya dị ka "oku maka ịdị n'otu na nkwado ụmụ nwanyị". [12] Ben Brantley nke akwụkwọ akụkọ New York Times dere na "ihe na-egbukepụ egbukepụ nke na-egbukepụ egbukepụ nke ihe nkedo nwanyị ya niile nwere ọkụ na okpomọkụ nke ọkụ ọkụ." [13] Sahara Reporters na-akpọ ya dị ka "ihe na-atọ ụtọ nke ukwuu dịka ọ bụ nkà ihe ọmụma miri emi." [14] Nụrụ okwu! emere n'asụsụ Bekee, Nigerian English, Pidgin [15] na asụsụ obodo. Ọ bụ egwuregwu Naịjirịa mbụ gbagoro n'ụlọ ihe nkiri American Repertory ma bụrụkwa egwuregwu Naịjirịa mbụ ndị otu Edinburgh International Festival mere.

Ụfọdụ n'ime ọrụ nduzi, imepụta na ide Ifeoma Fafunwa na mbụ gụnyere Eggs & Fleas nke Blue Sphere Alliance, Sefi Atta 's plays, Bigger & Better and The Engagement, Digging for Gold nke Lufodo mepụtara, 100 Million Vagabonds, na Love & Recession . Ọ chịkwara otu n'ime ihe ngosi omenala Naijiria maka asọmpi Olympic nke London 2012, na-egosikwa ọrụ ya na Lagos Theater Festival, Tate Modern na London's International Festival of Theatre (LIFT)

iOpenEye Africa Foundation[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2014, Ifeoma tọrọ ntọala iOpenEye, ụlọ ọrụ na-emepụta ihe na Naijiria nke na-emepụta ihe nkiri na-emetụta ọha mmadụ, na-enye ọzụzụ pro bono ma na-eme ka mmemme mkparịta ụka mepere emepe. [16] [17] Iji gbado anya ọrụ mmetụta nke nzukọ a, iOpenEye Africa Foundation mepere na 2019.

Ihe nrite na nnabata[dezie | dezie ebe o si]

  • 2023 - Omenala nke Nguzogide Honoree [18]
  • 2020 - McNulty Foundation Catalyst Prize [19]
  • 2019 - Ndị nka 12 nke gbanwere ụwa [20]
  • 2019 - Onye isi ụlọ ọrụ MIT Media Lab [9]
  • 2018 - Access Bank -100 ụmụ nwanyị kacha nwee mmetụta na Nigeria
  • 2017 - Onye otu Radcliffe nke Mahadum Harvard [8]
  • 2014 - Aspen Institute Global Leadership Fellow [4]
  • 2013 - Africa Leadership Initiative West Africa Fellow [21]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Person Overview ‹ Ifeoma Fafunwa. MIT Media Lab. Retrieved on 2023-10-11.
  2. Meet Nigerian writer, director, and producer Ifeoma Fafunwa (en). africa.harvard.edu. Retrieved on 2023-10-11.
  3. 3.0 3.1 Ajumobi (2019-12-27). Women in Business: Ifeoma Fafunwa (en-US). Businessday NG. Retrieved on 2023-10-11. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Ajumobi" defined multiple times with different content
  4. 4.0 4.1 4.2 Ifeoma Fafunwa - User Profile (en). AGLN - Aspen Global Leadership Network. Retrieved on 2023-10-23. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  5. 5.0 5.1 Williams. "Playwright Ifeoma Fafunwa: ‘It was permission, all of a sudden, to speak’", The Observer, 2019-08-10. Retrieved on 2023-10-11. (in en-GB) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Williams" defined multiple times with different content
  6. BBC World Service - The Cultural Frontline - 12 artists who changed the world in 2019 (en-GB). BBC. Retrieved on 2023-10-11.
  7. Mrs F: Nigeria’s Women Walk on Water (en). www.aljazeera.com. Retrieved on 2023-10-23.
  8. 8.0 8.1 Ifeoma Fafunwa (en). Radcliffe Institute for Advanced Study at Harvard University. Retrieved on 2023-10-23. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  9. 9.0 9.1 Person Overview ‹ Ifeoma Fafunwa. MIT Media Lab. Retrieved on 2023-10-23. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  10. ThePointNG (2017-12-26). My decision to get married late was deliberate - Ifeoma Fafunwa (en-GB). The Point. Retrieved on 2023-10-18.
  11. "I believe it is my responsibility to contribute to the betterment of society instead of complaining." Leading Ladies Africa speaks to Ifeoma Fafunwa. – Leading Ladies Africa (en-GB). Retrieved on 2023-10-18.
  12. Hartigan (January 24, 2018). Onstage, Nigerian women speak a truth that sets them free (en-US). The Boston Globe. Retrieved on 2023-10-11.
  13. Brantley. "Hate, Hope and Healing at Under the Radar", The New York Times, January 7, 2019.
  14. Wariboko (February 14, 2018). Ifeoma Fafunwa’s Hear Word And Levels of Adultery In Nigeria. Sahara Reporters. Retrieved on 2023-10-11.
  15. Falade (March 23, 2019). Ifeoma Fafunwa's Hear Word! 10 Women, One Director. Independent Newspaper Nigeria. Retrieved on 2023-10-11.
  16. iOpenEye: Theater and #MeToo in Nigeria - Case - Faculty & Research - Harvard Business School. www.hbs.edu. Retrieved on 2023-10-18.
  17. iOpenEye Theater And #Me Too In Nigeria Case Study Solution Analysis (en). calameo.com. Retrieved on 2023-10-18.
  18. Creative Activism Awards - Cultures of Resistance Films (en-US) (2020-07-27). Retrieved on 2023-10-23.
  19. Foundation (2023-10-23). Announcing the 2020 recipients of the McNulty… (en). McNulty Foundation. Retrieved on 2023-10-23.
  20. BBC World Service - The Cultural Frontline - 12 artists who changed the world in 2019 (en-GB). BBC. Retrieved on 2023-10-11.
  21. We are very proud of our Fellow @ifeomafafunwa and the work she's doing to create positive social change through performing arts. #Repost... | By ALI West Africa | Facebook (en). www.facebook.com. Retrieved on 2023-10-23.