Ụmụ ahụhụ Fafunwa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ụmụ ahụhụ Fafunwa
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya23 Septemba 1923 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya11 Ọktoba 2010 Dezie
Ebe ọ nwụrụAbuja Dezie
Ebe oliliLagos Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaAsụsụ Yoruba, Bekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, professor Dezie
onye were ọrụMahadum nke Nigeria Dezie
Ọkwá o jiminister, dean Dezie
ebe agụmakwụkwọSteinhardt School of Culture, Education, and Human Development, Bethune-Cookman University, CMS Grammar School, Lagos Dezie

Aliu Babatunde Fafunwa (23 September 1923 – 11 October 2010).  [1] Ọ bụ onye mbụ prọfesọ nhọrọ nke Naijiria.  [2] Ọ bụ onye akwụkwọ akwụkwọ na Naijiria, Ọkammụta na onye bụbu onye minista na-ahụ maka njikọ.  [1] Dị ka Minista, ọ bụ onye na-ahụ maka usoro ụlọ akwụkwọ kacha ukwuu na Africa.  [3] A maara ya maka ihe odide mbụ mbụ ọ dị ituleghachi usoro epistemological colonial ketara eketa na Nigeria na iwebata mmepụta omenala, isiokwu na obodo dị mkpa n'ime usoro, iji nabata usoro ụkpụrụ na omenala obodo.  [4] Ọ bụkwa onye ama na History of Educational Planning na Nigeria.

[1] [2]Amụrụ na September 23, 1923, na Isale Eko, Lagos, Fafunwa akwụkwọ akwụkwọ na CMS Grammar School, Lagos n'etiti 1937 na 1943. Ọka nzere B.Sc.  (Magna Cum Laude) na Social Science na English si Bethune Cookman College (ugbu a Bethune-Cookman University, Florida, United States na 1950 na nwere MA ya (Cum Laude) na mmemme na Higher Education na 1955. O ikike Ph.D.  na njikọ sitere na Mahadum New York na 1958, bụrụ onye Naijiria mbụ nzere doctoral na njikọ. [1] Ọ bụ onye nchoputa nke Muslim Students Society of Nigeria .

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

. [3]Ọ akụkọ ọrụ ya na 1961 na Mahadum Nigeria (UNN), Nsukka.  N'oge agha obodo Naịjịrịa, ọ na-alọta mmalite gawa Ife, ma edi ihe na mahadum Obafemi Awolowo.

[4] [1]Ọka prọfesọ n'afọ 1966 wee jide ọkwa Dean, Faculty and Head, Department of Education na Mahadum Nigeria, Nsukka, UNN.  [1] N'ihi na ọ na-egosi na ndị na-arụ ike, ọ gbagoro n'ọkwa onye isi oche na UNN na University of Ife (nke bụzi Obafemi Awolowo University).  Ọ bụkwa Pro-Chancellor na Onye isi oche nke Council Governing, Mahadum Calabar.  [2] Ọ bụ n'ọtụtụ oge, President, Association of Teachers Education in Africa, Director, International Council on Education for Teaching, Washington D C. Ọ lara ezumike na ọrụ nkuzi na-arụsi ọrụ ike na 1978 iji ọrụ ụlọ akwụkwọ.  nkuzi mbụ na Nigeria na 1982. N'oge ya dị ka onye minista na-ahụ maka njikọ n'etiti 1990 na 1992, ọ na-ahụ maka nhazi nke Nigeria French Language Village dị ka ebe etiti mahadum maka French na Nigeria.

. [5]Mgbe ọ nọ na Nsukka, yana akara ya na ndị ọrụ ibe ya na ngalaba, ngalaba ahụ depụtara edemede ndị nkuzi ọkwa II n'ime mmemme nzere a abụọ ọhụrụ na ngalaba ngalaba.  E mechara nakwere àjà a ma n'ime afɔ ole na ole dugara n'ichepụta Asambodo njikọ Naijiria [1] wee n'ihu ngwaọrụ nke ụmụnna na usoro mahadum;  taa, ọtụtụ na-azụ na mahadum.  Ọ gara n'ihu n'ọdịnala ọhụrụ, nke dịlarị na Nsukka, mgbe ọ malite usoro ọkụ maka inye nzere bachelọ na ngalaba, ngalaba izizi na mba ahụ mere ya.  Usoro nke ga-agbasawanye ikike ọrụ nke ọtụtụ ndị nkuzi.

N'afọ 1977, a nabata nwata ya ogologo oge ka webata akara ala nna n'ime nkuzi nkuzi.  [1] Taa, ọtụtụ ndị Naijiria na- ቁጥር ma ọ ṄṄṄa ala otu nọmba Naijiria .  Fafunwa na ole na ole ndị ọzọ akwụkwọ akụkọ n'Afrịka, arụwo ụka na iji obi dum nabata na-achọ usoro na nhọrọ nke mba ofesi, nwere ike ime ka ọnọdụ ndakpọ .  Iwebata, ebumnobi omenaala na gburugburu ebe obibi ga-enye ọganiihu na nguzozi n'ọganihu were nwata na ọnọdụ ya n'obodo ya.

Babs Fafunwa died in the early hours of 11 October 2010, at a hospital in Abuja, the Nigerian Federal Capital Territory and was buried in Lagos.[6]

Ọrụ ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Akụkọ banyere agụmakwụkwọ dị elu nke Naijiria, Macmillan.
  • Akụkọ banyere agụmakwụkwọ na Nigeria, 1970. 
  • Echiche ọhụrụ na agụmakwụkwọ Africa, 1967
  • Agụmakwụkwọ n'asụsụ ndị nne: Ọrụ nyocha nke agụmakwụkwọ Primary nke Ife, 1970-1978 (Editor)
  • Elu na Na: Onye Nkụzi Naijiria Odyssey, 1991. ISBN 978-153-096-0
  • Ihe ncheta nke onye minista mmụta mmụta Naijiria, Macmillan (Nigeria), 1998. ISBN 978-018-259-4
  • Sense na enweghị uche na agụmakwụkwọ Naijiria, 1998

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Muslim Students Society. NigerianWiki. Archived from the original on 2014-03-06. Retrieved on 2014-05-09. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  2. "Prospects, challenges as MSSN marks 60", New Telegraph, 2014-04-25. Retrieved on 2014-05-10.
  3. Dr. Obasi, "Thoughts On Babs Fafunwa," (2). Daily Champion, January 24, 2007
  4. Aladegbemi (20 October 2017). Know Your First Nigerian Professors. BCOS.TV. Archived from the original on 11 April 2018. Retrieved on 21 April 2018.
  5. "Thoughts On Babs Fafunwa," (2)
  6. Prof Babs Fafunwa laid to rest in Lagos (en-US). Vanguard News (2010-10-12). Retrieved on 2020-05-27.