Ihe mgbaru ọsọ mmepe na-adịgide adịgide 13

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ebumnuche mmepe na-adigide 13
Sustainable Development Goal
Akụkụ nkeIhe Ebumnuche Mmepe Na-adịgide Adịgide Dezie
Isiokwu nlebanyamgbanwe ihu igwe Dezie
na-esochiSustainable Development Goal 12 Dezie
ndị sotereSustainable Development Goal 14 Dezie
Onye ọrụMmemme mmepe United Nations Dezie
webụsaịtịhttps://sdgs.un.org/goals/goal13 Dezie
Ihe mgbaru ọsọ mmepe na-adịgide adịgide 13

Ihe mgbaru ọsọ 13 nke mmepe na-adịgide adịgide (SDG 13 ma ọ bụ Ihe mgbaru ndụ zuru ụwa ọnụ 13) bụ igbochi ma nagide mgbanwe ihu igwe. Ọ bụ otu n'ime 17 Sustainable Development Goals nke United Nations General Assembly guzobere na afo 2015. Nkwupụta ebumnuche gọọmentị nke ebumnuche a bụ "Ime ihe ngwa ngwa iji lụso mgbanwe ihu igwe na mmetụta ya ọgụ".[1] SDG 13 na SDG 7 na ike dị ọcha nwere njikọ chiri anya ma na-akwado[2]

Ka ọ na-erule afọ 2020, ọtụtụ mba na-emejuputa atụmatụ mgbanwe ihu igwe nke mba ha di iche iche ugbu a[3]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

The global map shows sea temperature rises of 0.5 to 1 degree Celsius; land temperature rises of 1 to 2 degree Celsius; and Arctic temperature rises of up to 4 degrees Celsius.
Nkezi okpomọkụ ikuku n'elu ala site na 2011 ruo 2021 ma e jiri ya tụnyere nkezi 1956-1976
The graph from 1880 to 2020 shows natural drivers exhibiting fluctuations of about 0.3 degrees Celsius. Human drivers steadily increase by 0.3 degrees over 100 years to 1980, then steeply by 0.8 degrees more over the past 40 years.
Mgbanwe na nkezi okpomọkụ ikuku n'elu ebe ọ bụ na Industrial Revolution, gbakwunyere ndị ọkwọ ụgbọala maka mgbanwe ahụ. Ọrụ mmadụ emeela ka okpomọkụ dị elu, na ike okike na-agbakwunye mgbanwe ụfọdụ.

  SDG 13 na-ezube ime ihe ngwa ngwa iji lụso mgbanwe ihu igwe na mmetụta ya ọgụ.[4] Mkparịta ụka nke UN gosipụtara njikọ dị n'etiti usoro SDG na-esote nke afọ 2015 na usoro Financing for Development nke mechiri na Addis Ababa na Julai nke afọ 2015 na nzukọ COP 21 Climate Change na Paris na Desemba 2015.[5]

Mbelata ikuku na-achọ ịmepụta ọkụ eletrik site na isi mmalite carbon dị ala karịa ịgba mmanụ ọkụ. Mgbanwe a na-agụnye iwepụ ụlọ ọrụ ọkụ eletrik coal na gaasi sitere n'okike, na-abawanye ojiji nke ifufe, anyanwụ, na ụdị ike ndị ọzọ a na-emeghari ohụrụ, na ibelata ojiji ike.[6]

Ihe mgbaru ọsọ, ihe ngosi na ọganihu[dezie | dezie ebe o si]

SDG 13 nwere ebumnuche ruru ise. Ebumnuche ndị a gụnyere ime ka ike na ikike ime mgbanwe na ọdachi ndị metụtara ihu igwe (Ebumnuche 13.1), jikọta usoro mgbanwe ihu igwe n'ime iwu na atụmatụ (Ebumnche 13.2), ozo buru, wulite ihe ọmụma na ikike iji zute mgbanwe ihu igwe (Ihe Ebumnucha 13.3), tinye UN Framework Convention nke Climate Change (Ebumnuche 13.a), ma kwalite usoro iji bulie ikike maka atụmatụ na njikwa (Ebumne 13.b).[7]

Map ụwa metụtara Indicator 13.1.1 na 2017: Ndị na-enweghị ebe obibi site na ọdachi ndị na-emere onwe ha[8]
Map ụwa metụtara Indicator 13.1.2 na 2018. Map ahụ na-egosi ọnụ ọgụgụ mba ndị na-anabata ma na-etinye usoro mbelata ihe ize ndụ ọdachi nke mba n'ụzọ kwekọrọ na Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015 Xia2030.[8]

Ebumnuche 13.1: Mee ka ike na ikike ime mgbanwe na ọdachi ndị metụtara ihu igwe sie ike[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide zuru ezu nke Ebumnuche 13.1 bụ: "Ka a gbaa ume na ikike ime mgbanwe na ihe ize ndụ metụtara ihu igwe na ọdachi ndị sitere n'okike na mba niile".[1]

Ihe mgbaru ọsọ a nwere ihe ngosi atọ.[8]

  • Ihe ngosi 13.1.1: "Ọnụ ọgụgụ nke ndị nwụrụ anwụ, ndị na-efu efu na ndị metụtara kpọmkwem na-ekwu na ọdachi kpatara kwa 100,000 mmadụ".
  • Ihe ngosi 13.1.2: "Ọnụ ọgụgụ nke mba ndị na-anabata ma na-etinye usoro mbelata ihe ize ndụ ọdachi nke mba n'ụzọ kwekọrọ na Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 20152030"
  • Ihe ngosi 13.1.3: "Nkwado nke gọọmentị ime obodo na-anabata ma na-etinye usoro mbelata ihe ize ndụ ọdachi mpaghara n'ụzọ kwekọrọ na usoro mbelata ọdachi mba".[9]

N'ọnwa Eprel nke afọ 2020, ọnụ ọgụgụ mba di iche iche na mpaghara ndị nabatara atụmatụ mbelata ihe ize ndụ ọdachi mba mụbara ruo 118 ma e jiri ya tụnyere 48 site na afọ mbụ nke Sendai Framework.[10]

Nkezi carbon dioxide (CO2) nke onye ọ bụla na-ewepụta na tọn kwa afọ.[11]

Ebumnuche 13.2: Gwakọta usoro mgbanwe ihu igwe na iwu na atụmatụ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide zuru ezu nke Ebumnuche 13.2 bụ: "Jikọta usoro mgbanwe ihu igwe n'ime iwu, na atụmatụ mba".[1]

Ebumnuche a nwere ihe ngosi abụọ:

  • Ihe ngosi 13.2.1: "Ọnụ ọgụgụ nke mba nwere onyinye mba, atụmatụ ogologo oge, atụmatụ mgbanwe mba, atụmatụ dị ka a kọrọ na nkwukọrịta mgbanwe na nkwukọta mba".[8]
  • Ihe ngosi 13.2.2: "Ngụkọta gas na-ekpo ọkụ kwa afọ"[9]

Ka ọ na-erule afọ 2015, mba 170 bụ akụkụ nke ọ dịkarịa ala otu nkwekọrịta gburugburu ebe obibi.[12] Na kwa afọ na-enwe mmụba n'ọnụ ọgụgụ mba ndị bịnyere aka na nkwekọrịta gburugburu ebe obibi.

Mgbasa ikuku carbon dioxide site na ngalaba

Ebumnuche 13.3: Bulite ihe ọmụma na ikike iji zute mgbanwe ihu igwe[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide zuru ezu nke Ebumnuche 13.3 bụ: "Mụlite agụmakwụkwọ, ịkwalite mmata na ikike mmadụ na ụlọ ọrụ na mbelata mgbanwe ihu igwe, mgbanwe, mbelata mmetụta na ịdọ aka ná ntị n'oge".[1]

Ebumnuche a nwere ihe ngosi abụọ:[8]

  • Ihe ngosi 13.3.1: "Ruo ókè (i) agụmakwụkwọ ụmụ amaala ụwa na (ii) agụmakịa maka mmepe na-adịgide adịgide na-agbakwunye na (a) iwu agụmakwụkwọ mba; (b) usoro mmụta; (c) agụmakọta onye nkuzi; na (d) nyocha ụmụ akwụkwọ"
  • Ihe ngosi 13.3.2: "Ọnụ ọgụgụ nke mba ndị kwupụtara ike nke ụlọ ọrụ, usoro na ikike nke onye ọ bụla iji mejuputa mgbanwe, mbelata na nnyefe teknụzụ, na omume mmepe"[9]

Enweghị data dị ugbu a maka ihe ngosi a ka ọ na-erule Septemba nke afọ 2020.[8]

Ebumnuche 13.a: Mejuputa Nkwekọrịta Nkwekọ Mba Ndị Dị n'Otu maka Mgbanwe Ihu igwe[dezie | dezie ebe o si]

Map ụwa maka Indicator 13.A.1: Mgbakwunye Green Climate Fund nke ijeri $ 100, 2018[8]

Ihe odide zuru ezu nke Ebumnuche 13.a bụ: "Mjuputa mkpebi nke ndị mba mepere emepe na United Nations Framework Convention nke Climate Change na ebumnuche nke ijikọ $100 ijeri kwa afọ site na afọ 2020 site na isi mmalite niile iji dozie mkpa nke mba ndị na-emepe emepe n'ihe gbasara ọrụ mgbochi na nghọta na mmejuputa ma rụọ ọrụ zuru oke na Green Climate Fund site na isi ego ya".[1]

Akụkọ UN kwuru na afọ 2020 na ego maka ego ihu igwe zuru ụwa ọnụ yana ike a na-emeghari ohụrụ "dị obere ma e jiri ya tụnyere oke itinye ego kwa afọ dị mkpa maka mgbanwe carbon dị ala, nke na-eguzogide ihu igwe".[3]

Ebumnuche 13.b: Kwalite usoro iji bulie ikike maka atụmatụ na njikwa[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ngosi a na-akọwa mba ndị nwere ma ọ bụghị nabatara ma tinye usoro nchịkwa ihe ize ndụ ọdachi n'ọrụ dịka Sendai Framework for Disaster Risk Reduction.[13]

Ihe odide zuru ezu nke Ebumnuche 13.b bụ: "Kwalite usoro maka ibuli ikike maka atụmatụ na njikwa metụtara mgbanwe ihu igwe dị irè na mba ndị na-emepe emepe na obere agwaetiti na-eme nke ọma, gụnyere ilekwasị anya na ụmụ nwanyị, ndị ntorobịa na obodo na ndị a na-akparaghị ókè na-ekweta na United Nations Framework Convention na Climate Change bụ isi mba ụwa, nzukọ gọọmentị maka ịmekọrịta mmeghachi omume zuru ụwa na mgbanwe ihu igwe. "[1]

Akụkọ UN kwa afọ na-enyocha mba ole na ole na-etinye atụmatụ mgbanwe mba n'ọrụ[3]

Ụlọ ọrụ ndị na-elekọta ụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ ọrụ ndị na-ahụ maka nlekọta maka ịkọ akụkọ na ihe ngosi ndị a:[14]

  • Ihe ngosi 13.1.1, 13.1.2 na 13.1.3: UN International Strategy for Disaster Reduction (UNISDR).
  • Ihe ngosi 13.2.1: United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), UN Educational, Scientific, and Cultural Organization-Institute for Statistics (UNESCO-UIS).
  • Ihe ngosi 13.3.1, 13.a.1 na 13.b.1: United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) na Organization for Economic Cooperation and Development (OECD).

Nlekọta[dezie | dezie ebe o si]

A na-ebipụta akụkọ ọganihu dị elu maka SDGs niile n'ụdị akụkọ nke odeakwụkwọ ukwu nke United Nations.[3] Enwere ike ịchọta mmelite na ọganihu na ebe nrụ ọrụ weebụ SDG nke United Nations na-achịkwa na Uwa Nke any na Data nke a maara di ka Our World in Data.[15][16]

Nzukọ[dezie | dezie ebe o si]

Òtù Unite Nations[dezie | dezie ebe o si]

  • United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCC)[17]
  • Ngalaba na-ahụ maka mgbanwe ihu igwe (IPCC)[18]
  • Nzukọ nke Òtù (COP)[19]
  • World Meteorological Organization (WMO)[20]
  • Ebe obibi UN[21]
  • United Nations Environment Program (UNEP)[22]
  • Green Climate Fund (GCF)[23]

Edensibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 United Nations (2017) Resolution adopted by the General Assembly on 6 July 2017, Work of the Statistical Commission pertaining to the 2030 Agenda for Sustainable Development (A/RES/71/313)
  2. IEA, IRENA, UNSD, WB, WHO (2019), Tracking SDG 7: The Energy Progress Report 2019, Washington DC (on Tracking SDG 7 website)
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 United Nations Economic and Social Council (2020) Progress towards the Sustainable Development Goals Report of the Secretary-General, High-level political forum on sustainable development, convened under the auspices of the Economic and Social Council (E/2020/57), 28 April 2020
  4. Goal 13: Climate Action - SDG Tracker (en). Our World in Data. Retrieved on 2021-10-15.
  5. Paris Climate Change Conference: COP21. United Nations Development Programme. Archived from the original on 7 December 2020. Retrieved on 25 September 2015.
  6. M. Pathak, R. Slade, P.R. Shukla, J. Skea, R. Pichs-Madruga, D. Ürge-Vorsatz,2022: Technical Summary. In: Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [P.R. Shukla, J. Skea, R. Slade, A. Al Khourdajie, R. van Diemen, D. McCollum, M. Pathak, S. Some, P. Vyas, R. Fradera, M. Belkacemi, A. Hasija, G. Lisboa, S. Luz, J. Malley, (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, UK and New York, NY, USA. doi: 10.1017/9781009157926.002.
  7. Goal 13 Climate Action. The Global Goals for Sustainable Development. Retrieved on 14 September 2020.
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 Ritchie, Roser, Mispy, Ortiz-Ospina (2018) "Measuring progress towards the Sustainable Development Goals." (SDG 13) SDG-Tracker.org, website Text was copied from this source, which is available under a Creative Commons Attribution 4.0 International License
  9. 9.0 9.1 9.2 Goal 13 | Department of Economic and Social Affairs. sdgs.un.org. Retrieved on 2022-05-09.
  10. Goal 13 | Department of Economic and Social Affairs. sdgs.un.org. Retrieved on 2022-04-25.
  11. Per capita CO₂ emissions. Our World in Data. Retrieved on 2022-05-09.
  12. Goal 13: Climate Action - SDG Tracker (en). Our World in Data. Retrieved on 2022-12-03.
  13. Score of adoption and implementation of national strategies in line with Sendai framework. Our World in Data. Retrieved on 2020-10-12.
  14. United Nations (2018) Economic and Social Council, Conference of European Statisticians, Geneva," (PDF). United Nations (SDG 13) Custodian Agencies". UNECE. Retrieved on September 25, 2020.
  15. Goal 6 | Department of Economic and Social Affairs. sdgs.un.org. Retrieved on 2020-09-02.
  16. Ritchie (2020-05-11). "CO₂ and Greenhouse Gas Emissions". Our World in Data. 
  17. About the Secretariat - What is the purpose of the Secretariat?. United Nations Climate Change. Retrieved on 14 September 2020.
  18. About the IPCC. Intergovernmental Panel on Climate Change. Retrieved on 13 September 2020.
  19. Conferences of the Parties (COP). UNFCCC. Retrieved on 11 September 2020.
  20. About us. World Meteorological Organisation WMO (27 November 2015). Retrieved on 12 September 2020.
  21. UN Habitat, About us - Sustainable Development Goals. UN - Habitat. Retrieved on 12 September 2020.
  22. United Nations Environmental Programme (UNEP) established. Environmental and Society Portal. Retrieved on 12 September 2020.
  23. About GCF. Green Climate Fund (18 February 2021).

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]