Jump to content

Ihe osise South Africa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ihe osise South Africa
art of an area
obere ụdị nkeart of the Earth Dezie
Akụkụ nkeculture of South Africa Dezie
ihu nkeSouth Africa Dezie
mba/obodoSouth Africa Dezie

 

Nkà South Africa bụ ihe osise a na-ahụ anya nke ndị bi n'ókèala South Africa nke ọgbara ọhụrụ ji. Achọpụtara ihe nka kacha ochie n'ụwa n'ọgba South Africa. Ndị ọkà mmụta ihe ochie achọpụtala ụdị ngwá ọrụ abụọ e chere na ha dị 100,000 afọ n’otu ọgba dị na South Africa. Nchoputa a na-enye nkowaputa ka ndi mmadu n'oge si puta ma chekwaa ocher - udi agba - nke na-eweghachite nghota anyi banyere mgbe nghota di mgbagwoju anya mere n'ihe dika afo 20,000-30,000. Ọzọkwa, malite na 75,000 afọ gara aga, ha chọpụtara na obere mgbịrịgba eju a kụdara apụghị inwe ọrụ ọzọ karịa na a tụrụ ya eriri dị ka olu. South Africa bụ otu n'ime ebe obibi nke ụdị mmadụ.

Paleolithic nkume nka[dezie | dezie ebe o si]

Ihe osise San rock, Perdekop Farm, ( Mossel Bay, South Africa)

Ndị mmadụ tupu oge Bantu bụ ndị na-akwaga na ndịda site n'ihe dị ka afọ 30,000 BC bụ ndị na-achụ nta anụ ọhịa na-ahọrọ ọgba dị ka ebe obibi. Tupu ịrị elu nke ndị Nguni n'akụkụ ọwụwa anyanwụ na ndịda ụsọ oké osimiri na mpaghara etiti Africa ndị a na-achụ nta anụ ọhịa na-ekesa nke ọma. A na-eche na ha banyere South Africa opekata mpe afọ 1000 gara aga. Ha ahapụla ọtụtụ ihe ịrịba ama nke ndụ, dị ka ihe osise ( San eserese) na-egosi ịchụ nta, ụlọ na nka metụtara anwansi. [1] Enwere ịdị n'otu mara mma n'ofe mpaghara ahụ yana ọbụlagodi nka oge ochie na mpaghara Tassili n'Ajjer nke dị na ugwu Africa, yana kwa n'ebe bụ ọzara Chad ugbu a mana bụbu odida obodo mara mma.

Nkà nke oge a na South Africa[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ngosi nka nke oge a dị na South Africa dị iche iche ma dị egwu dị ka ọnụ ọgụgụ mmadụ na nnukwu omenala dị na mba ahụ. Ndị na-ese ihe n'oge a na South Africa anabatala teknụzụ mgbasa ozi ọhụrụ iji mepụta ụdị ọrụ dị iche iche na ihe okike, dịka a hụrụ n'ọrụ Dineo Seshee Bopape na CUSS Group. [2] Nkà ha na-enye nghọta n'ime okwu mkparị nke obodo South Africa. N'ọ̀tụ̀tụ̀ zuru ụwa ọnụ, nka South Africa nke oge a dị mkpa ma chọọ ya. A na-ere unyi na mmanụ n'ọrụ kwaaji nke onye ndu South Africa onye na-ese ihe n'oge a bụ William Kentridge na ọrịre maka R3,5. nde na London na 2012. [3] [4]

Oji nka mgbe apartheid gasịrị[dezie | dezie ebe o si]

Iwu agụmakwụkwọ Bantu nke 1955 gbochiri ndị Black South Africa ịnata ọzụzụ nka nka n'ime afọ nke ịkpa ókè agbụrụ na n'ihi nke a, mmegharị nka sitere na obodo a, ruo n'oge na-adịbeghị anya, ekewapụrụ nke ọma dị ka “ọrụ nka” kama ịbụ “ nka. " [5] Ebe a na-ese ihe na-abụghị nke ndị steeti Europe na-akwado, ghọrọ otu n'ime ụzọ ole na ole ndị Black South Africa nwere ike isi nweta ụdị mmepe nka. N'ime oge a site na 1947 ruo n'etiti 1990s, ndị ọrụ mbụ nwetara ọzụzụ a na-adịghị ahụkebe malitere inyefe ndị ọgbọ na-eto eto ihe ọmụma ha. [6] Agbanyeghị, ndị na-ege nka nka nke Europe na US hiberela akwụkwọ ọdịnala ọdịnala nke nka Africa, nke akpọrọ “ezi nka” na narị afọ nke 20. [7] Ọdịiche ahaghị nhata nke South Africa buru ibu karịa nke mba ndị ọzọ n'ụwa ya mere ndị na-ege ntị maka nka bụ ndị bara ọgaranya na ọ bụghị ndị nọ n'okpuru okwu nka, na-enye ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụ na ụba ndị a dị elu ọkwa onye nche ọnụ ụzọ na-ekpebi ihe ekewapụtara dị ka. nka. [8] Mgbe Soweto Riots nke afọ 1976 gachara, ọhụụ mmekọrịta ọha na eze pụtara nke megwara megide amụma gọọmentị nke nkewa wee nyochaa nke ọma nhazi ọkwa nke ụfọdụ ọrụ nka Black South Africa. Otu n'ime ụdị nka mbụ e nwetara nlebara anya nkatọ bụ Venda ịkpụrụ n'ihi na ọ masịrị ndị na-azụ ahịa ọcha n'ụzọ mara mma ma na-edobe "ngosipụta nka nke agbụrụ dị iche iche." [7] A ga-ewere ihe ọkpụkpụ ndị a dị ka "ihe nka mgbanwe" kama ịbụ "ọrụ nka" ma ga-abanye na ụlọ ngosi nka mara mma. Okwu nka nka ojii ndị ọzọ dị ka ịcha bead, foto na nka studio amalitelakwa iji nwayọọ nwayọọ banye n'ụdị nka South Africa.

Johannesburg Biennale's Africus (1995) na okporo ụzọ ahia (1997) nwere mmetụta dị ukwuu na mmata omenala nke nka ọhụrụ South Africa. Ihe omume ndị a so na ihe ngosi mbụ nke kpughere "nkà ọhụrụ South Africa" na mba ụwa, kamakwa ndị obodo South Africa ndị ọzọ. [9] Nke a nyere ndị na-ese ihe nkiri Black South Africa ohere ọhụrụ iji gosipụta mmetụta nke ịkpa ókè agbụrụ metụtaworo ọha mmadụ. N'oge ọchịchị nke ịkpa ókè agbụrụ, ugbu a, enyela ndị na-ese ihe ngwa iji mee mkpesa gbasara ọha mmadụ dị ka ahaghị nhata, mmekọahụ, njikwa steeti na mpaghara onwe onye, na HIV / AIDS. [7] Otú ọ dị, ihe e mesiri ike iji tinye ọtụtụ n'ime ihe ndị a na-ahụ maka ọha na eze n'ime nka Black South Africa emeela ka ọ bụrụ echiche nke ọtụtụ ndị na-eto eto na-ese ihe na-agbalị ugbu a ịgbanarị. Ekwuru na nrụgide mba ụwa na-achọ ọzọ ọkwa nke 'ezigbo' n'ime nka South Africa nke na-akọwa okwu gbasara isiokwu apartheid. Ọkà mmụta bụ́ Victoria Rovine gara n’ihu ikwu na “ihe ngosi ndị a na-anọchi anya South Africa nke na-achọ ntọhapụ ọ bụghị n’aka ịkpa ókè agbụrụ n’onwe ya kama site n’apartheid dị ka isiokwu a na-atụbu anya maka mmepụta nka.” [7] Ọzọkwa, ọ bụ ezie na nkà South Africa abụghị mgbe niile na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mkparịta ụka sitere na nkọwa ya adịghị adịkarị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nnukwu ọchịchọ maka akara ngosi ịkpa ókè agbụrụ site n'aka ndị na-anakọta onwe ha kpalitere nchegbu banyere nchịkọta nka maka nhụsianya. [10]

Mmụta nka na South Africa[dezie | dezie ebe o si]

Oracles of the Pink Universe nke Simphiwe Ndizube, 2021

Nnukwu mahadum na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na-enye Fine Art, Music, Photography na ọzụzụ okike ndị ọzọ:

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Omenala South Africa
  • Ndepụta ndị nka South Africa
  • South Africa
  • Nkọwa nke South Africa

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Paleolithic Period. Britannica. Retrieved on 13 April 2016.
  2. Williams-Wynn (2016). "Between the Archive and the Real: Contemporary Digital Art and South Africa". Third Text. DOI:10.1080/09528822.2016.1213959. ISSN 0952-8822. 
  3. Contemporary South African Artists. South Africa.net. Retrieved on 24 June 2014.
  4. Art 21, Inc. Art 21. Retrieved on 13 April 2016.
  5. Marschall (2001). "Strategies of Accommodation: Toward an Inclusive Canon of South African Art". Art Journal 60 (1): 50–59. DOI:10.2307/778045. 
  6. Koloane (2003). "South African Art in the Global Context". Présence Africaine (167/168): 119–126. 
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 Rovine (December 2004). "South Africa from North America: Exporting Identities through Art". African Arts 37 (4): 48–95. DOI:10.1162/afar.2004.37.4.48. ISSN 0001-9933. Rovine, Victoria L. (December 2004). "South Africa from North America: Exporting Identities through Art". African Arts. 37 (4): 48–95. doi:10.1162/afar.2004.37.4.48. ISSN 0001-9933.
  8. Klopper (December 2004). "Introduction". African Arts 37 (4): 16–17. DOI:10.1162/afar.2004.37.4.16. ISSN 0001-9933. 
  9. Marschall (June 1999). "The impact of the two Johannesburg biennales (1995 and 1997) on the formation of a 'New South African art'". Social Dynamics 25 (2): 119–137. DOI:10.1080/02533959908458678. ISSN 0253-3952. 
  10. Ross, D. (1994). On Art and Museums in South Africa before the Elections. African Arts, 27(1), 1-13. doi:10.2307/3337165

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

 nnukwu omenala dị na mba ahụ. Ndị na-ese ihe n'oge a na South Africa anabatala teknụzụ mgbasa ozi ọhụrụ iji mepụta ụdị ọrụ dị iche iche na ihe okike, dịka a hụrụ n'ọrụ Dineo Seshee Bopape na CUSS Group. Nkà ha na-enye nghọta n'ime okwu si n'aka South Africa anabatala teknụzụ mgbasa ozi ọhụrụ iji mepụta ụdị ọrụ dị iche iche na ihe okike

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Media related to Art of South Africa at Wikimedia Commons