Jump to content

Ihe zoro ezo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ihe zoro ezo

Akpụkpọ anụ ma ọ bụ akpụkpọ anụ bụ anụ a na-eji eme ihe maka mmadụ. Okwu "zoo" nwere njikọ na okwu German Haut, nke pụtara akpụkpọ. Ụlọ ọrụ ahụ na-akọwa nkpuchi dị ka "akpụkpọ anụ" nke nnukwu anụmanụ dịka. ehi, buffalo; ebe skins na-ezo aka na "akpụkpọ anụ" nke obere anụmanụ: ewu, atụrụ, mgbada, ezi, azụ, alligator, agwọ, wdg. Common azụmahịa hides na-agụnye akpụkpọ anụ si ehi na ndị ọzọ anụ ụlọ anụmanụ, buckskin, alligator akpụkpọ na agwọ akpụkpọ. A na-eji ha niile eme akpụkpọ ụkwụ, uwe, akpa akpụkpọ anụ, eriri, ma ọ bụ ngwa ejiji ndị ọzọ. A na-ejikwa akpụkpọ anụ mee ụgbọ ala, ihe mkpuchi, ịchọ mma ime ụlọ, ịnya ịnyịnya na ihe njigide. A na-achịkọta akpụkpọ anụ mgbe ụfọdụ site n'ịchụ nta ma na-edozi ya n'ọkwa ụlọ ma ọ bụ n'ọkwa ọrụ aka mana ọtụtụ n'ime akpụkpọ anụ na-emepụta ugbu a ma buru ibu. A na-eji tannins dị iche iche eme ihe maka nke a. A na-ejikwa zoo dị ka a na-ata ahụhụ maka nkịta ma ọ bụ anụ ụlọ ndị ọzọ.

A na-agbasa okwu ahụ bụ "akpụkpọ" mgbe ụfọdụ iji tinye Akpụkpọ anụ, nke a na-ewepụta n'ụdị dị iche iche, gụnyere nwamba, Mustelids, na anụ ọhịa bea.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị ọkà mmụta ihe ochie kweere na akpụkpọ anụ na-enye ụmụ mmadụ niile oge ochie ihe dị mkpa na uwe na ebe obibi na ojiji ha nọgidere na-aga n'ihu n'etiti ọha mmadụ na-abụghị ndị ọrụ ugbo ruo n'oge a. Dị ka ihe atụ, ndị Inuit na-eji akpụkpọ anụ eme ihe maka ụlọikwuu n’oge okpomọkụ, uwe na-adịghị mmiri, na ụgbọ mmiri. N'oge ochie, a na-eji ihe mkpuchi kpuchie ụlọ ndị e ji osisi rụọ na ụlọ nchebe ka ha ghara ịwụpụ n'oge nnọchibido. Agbụrụ ndị India dị iche iche na-eji mkpuchi eme ihe n'iwu tepee na wigwams, moccasins, na akpụkpọ anụ. A na-eji ha eme ihe mgbe ụfọdụ dị ka ihe mkpuchi windo. Ruo mgbe e mepụtara isi drum rọba n'afọ ndị 1950, a na-eji akpụkpọ anụ ma ọ bụ ígwè mee ihe.

A na-ewebata akwụkwọ mpịakọta na Velum - ụdị akwụkwọ e ji Akpụkpọ anụ mee - n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Mediterenian n'oge Oge Iron, nke a na-eche na ọ dị na Pergamon.

The Assize of Weights and Measures—one of the statutes of uncertain date from Àtụ:Circa—mentions rawhide, gloves, parchment, and vellum among the principal items of England's commerce. A standardized shipload of leather (a last) consisted of 20 dicker of 10 cowhides. Rabbit and squirrel skins were traded and taxed in timbers of 40 hides each. Skins were also traded in binds of 32 or 33 skins each, while gloves were sold in dickers of 10 pair and dozens of 12 pair. The parchment and vellum was traded based on dozens of the original sheepskins from which they were prepared.

Akpụkpọ anụ ndị a na-adịghị ahụkebe abụwo ihe nnọchianya a ma ama n'akụkọ ihe mere eme niile. A na-ejikọta ajị anụ Ermine karịsịa na ndị isi Europe, na ọdụ ojii a haziri gburugburu ọnụ uwe iji mepụta ụkpụrụ diamond ojii n'ọhịa ọcha. Ọchịchọ maka okpu beaver na narị afọ nke iri na asaa na nke iri na asatọ mere ka ụfọdụ n'ime nchọpụta mbụ nke North America, ọkachasị na Canada, ọbụnakwa kpaliri agha n'etiti agbụrụ ndị na-asọ mpi maka ebe ndị na-amịpụta ihe. A na-anọgide na-eji akpụkpọ anụ eme ihe maka ọtụtụ ngwaahịa dị oke ọnụ site na mpempe akwụkwọ limousine ruo na igbe Ekwentị mkpanaka. Otú ọ dị, e nwere ọtụtụ ụdị akpụkpọ anụ na ajị anụ dị ugbu a, nke na-abụkarị ihe ndị dị ọnụ ala.

Mmepụta

[dezie | dezie ebe o si]
Akpụkpọ anụ e ji akpụkpọ anụ mee
Nchịkọta akpụkpọ anụ

A na-ejikarị akpụkpọ anụ na akpụkpọ anụ eme ihe ọhụrụ ma ọ bụ nnu ma mee ka ọ dị mma. A na-agbatị akpụkpọ ahụ mgbe ụfọdụ, kpọọ nkụ, ma mee ka ọ dị mma. A na-edozi ọtụtụ akpụkpọ anụ site na anụ ụlọ; anụ ọhịa ndị a na-ejikarị eme ajị anụ - mink na rabbit - a na-azụlite n'otu ụzọ ahụ n'ụlọ mkpọrọ ma na-azụ ha. Ụfọdụ ndị ọzọ - gụnyere lynx na anụ ọhịa wolf - ka na-ejide n'ọhịa maka ajị ha. 

Ka ọ dị ugbu a, a na-ejikarị akpụkpọ ụkwụ eme ihe, ihe mkpuchi, ihe akpụkpọ anụ; a na-eji akpụkpọ anụ eme ihe maka uwe, ọkachasị dị ka uwe, gloves, ihe akpụchi na akpụkpọ ụkwụ. A na-ejikwa ya maka ijikọta akwụkwọ.

A na-aga n'ihu na-eme ọtụtụ ịgbà ọdịnala, ọkachasị ịgbà aka dị ka Panderọ, site na iji akpụkpọ anụ. Alligator drum dị mkpa n'oge gara aga na Egwú ndị China. A na-ejikarị akpụkpọ agwọ eme Sanxian na Okinawan sanshin, ebe a na-eji Akpụkpọ nkịta eme ihe Ndị Japan, shamisen, maka ụmụ akwụkwọ na Akpụkpọ nwamba maka ndị egwuregwu ọkachamara. A na-eji akpụkpọ anụ eme banjo Ndị Afrịka na America ma ugbu a, a na-ejikarị ya eme ihe. A na-eji "Hides" eme ihe dị ka okwu mkparị iji zoo aka na ịgbà.

Akpụkpọ anụ kangaroo bụ ihe a na-ahụkarị maka iwu bullwhips. Stingray rawhide bụ ihe a na-ahụkarị maka aka nke mma agha Ndị China, Japan, na Scotland.

A na-edozi akpụkpọ Ezì dị ka akpụkpọ ezé.

A na-ewu ewu ajị cone maka okpu, uwe, na glove linings.

Arụmụka

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị na-ahụ maka ihe ndị ruuru ụmụ anụmanụ na-emekarị mkpesa maka iji akpụkpọ anụ eme ihe maka uwe mmadụ. Ụdị mkpesa sitere na mkpọsa PETA "M ga-ahọrọ ịgba ọtọ karịa iyi ajị anụ", ọ bụ ezie na ihe na-awụ akpata oyi n'ahụ na ihe na ya na-eme n'onwe ya, dị ka imebi ajị anụ na-acha ọbara ọbara, emeela ka mkpọsa "Ink, ọ bụghị Mink".A na-ejikwa mgbochi ụzọ na mmebi megide ụlọ ọrụ anụ / ajị anụ / akpụkpọ anụ ma gbasaa na mkpọsa onwe onye megide ụlọ ọrụ ndị dị otú ahụ yana ndị na-achụ nta nke gụnyere ịgba ọkụ na mwakpo n'ọnọdụ ụfọdụ.

  • Ịchụ nta agụ iyi
  • Ịkụ (akpụkpọ anụ)
  • Buckskin (nke a na-esikarị n'ụgbụgba)
  • Akpụkpọ nwa ehi
  • Caribou
  • Ịkpa agụ iyi
  • Akpụkpọ anụ
  • Akpụkpọ anụ
  • Akpụkpọ ewu
  • Akpụkpọ anụ
  • Akpụkpọ anụ Ostrich
  • Rawhide (nke a na-esikarị n'ụmụ ehi)
  • Akpụkpọ anụ agwọ
  • Ihe osise