Jump to content

Ilana Salama Ortar

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ilana Salama Ortar
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịEgypt Dezie
Aha enyereIlana Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1949 Dezie
Ebe ọmụmụAlexandria Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaHebrew Dezie
Ọrụ ọ na-arụosee foto, onye ese Dezie
ebe agụmakwụkwọHebrew University of Jerusalem Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaHerzliya Museum of Contemporary Art Dezie

Ilana Salama Ortar (amụrụ 1949, Alexandria, Egypt ) bụ onye na-ese ihe na-ahụ anya nke na-arụ ọrụ ya na-elekwasị anya n'ihe gbasara ịkwaga, ịkwatu, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ihe owuwu nke mberede.

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Ilana Salama Otar mụrụ na Alexandria, Egypt na 1949. N'ịbụ onye a manyere iji ụzọ otu ụzọ pụọ n'Ijipt na 1952, Ortar na nne na nna ya kwagara Haifa na Israel. Ha si n'ogige Le Grand Arénas, nke dị nso na Marseilles dị na France gafere. Ọ gụrụ Art History na French Literature na Mahadum Hibru dị na Jerusalem wee gụchaa MA na 1986.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1975 ruo 1988 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ahụ maka Art Gallery, Mahadum Haifa. Site na 1996 ruo 2011 ọ nọ na-akụzi ihe na Ụlọ Akwụkwọ Nkwukọrịta, Sapir Academic College na Sderot, Tel Hai Academic College, na Holon Institute of Technology . [1] Site na 2008 ruo 2011 ọ bụ onye isi nke Art Visual na Department of Visual Art, Literature and Music, Academic College, Saed. [2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Usoro obodo (1985-ugbu a)[dezie | dezie ebe o si]

Ụzọ obodo bụ usoro eserese, na-arụ ọrụ na akwụkwọ, na foto foto (foto) nke na-ekwu maka okwu nke ncheta ehichapụ na akwa obodo. Ihe odide palimpsestic nke kwaaji ahụ na-egosipụta iwu obodo na iwughachi ya, yana usoro ntọhapụ nke e ji atụpụta njirimara ya na-aga n'ihu na ihe onwunwe na ihe na-adịghị adị. Akwụkwọ akụkọ Berlin bụ usoro ọhụrụ ya. [3] Egosipụtala ọrụ okporo ụzọ obodo na Israel (Mahadum nke Haifa, ihe ngosi Israel, Tel Aviv Museum of Art, Ụlọ ndị nka nka Jerusalem), France (Renos Xippas Gallery, Paris), United States (Marge Goldwater Gallery na Drawing Center Soho, New York). Obodo) na Netherlands (Forum Gallery, Amsterdam). [4]

Nkà ịrụ ọrụ obodo (1995-ugbu a)[dezie | dezie ebe o si]

Art Performance Civic gụnyere ọrụ arụpụtara na saịtị n'ime ọtụtụ ọnwa ma ọ bụ afọ. Ọ na-agụnye nyocha, nrụnye, ịse, eserese, ịrụ ọrụ, vidiyo nnwale, ịse ihe nkiri, na ụdị ụkpụrụ ụlọ. Art Performance Civic na-enyocha mmetụta dị na ndị mmadụ n'otu n'otu, obodo, obodo, na ọdịdị ala nke ọnọdụ aka ike na ịchịisi. Ọ na-ekpughe ọnọdụ mberede nke na-emetụta ọkwa niile nke ahụmịhe ndị mmadụ mgbe a na-achụpụ ha n'ụzọ anụ ahụ (ndị mbata), ọha mmadụ (na mpaghara ndị gbapụrụ agbachapụ) ma ọ bụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị (site na agha na ọrụ). [5]

Art Performance Civic na-etinye akụkụ dị iche iche dị ka nkà ihe ọmụma, akụkọ ihe mere eme, anthropology, na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị yana mgbasa ozi, tiori omenala, ebe nchekwa, na trauma. Ọ na-agbagharị gburugburu ebumnuche atọ dị mkpa: ime akụkọ a na-ahụ anya nke ehichapụrụ ma mee ka ha rụọ ọrụ dị ka arụmọrụ kpọmkwem saịtị, ịmepụta akwụkwọ dị egwu anya, na ịmepụta oghere mkparịta ụka n'etiti obodo. [6]

Isi oru ngo nke Civic Performance Art bụ:

  • Villa Khury / Ụlọ Elu Ndị Amụma, Haifa (1995-2001)
    Model Prophets Tower
    Ihe nlere nke Villa Khury na Ụlọ Amụma ejiri na ntinye na nnukwu ụlọ ahịa, 1995

Ọrụ ahụ lekwasịrị anya n’Ụlọ Elu Ndị Amụma, bụ́ nnukwu ụlọ ahịa e ji enyo na ígwè e wuru na 1979 na Wadi Nisnas n’otu ebe dị na Villa Khury, bụ́ ebe ihe nnọchianya nke ndị Arab na-eguzogide n’oge agha Arab na Israel nke 1948 . O mere ka obodo ahụ nwee ebe nchekwa a na-ahụ anya wee weta ndị Haifa agwakọta ọnụ ka ha gbanwee gburugburu ha. Ọ dabere na ịnakọta akaebe site na ajụjụ ọnụ na ajụjụ ọnụ, na imepụta nrụnye na ihe ngosi n'ime oghere ọha na eze Haifa. [7]

  • Ogige ndị Juu, Le Grand Arénas Transit Camp, Marseilles (1998-2013)
    installation barrack
    Nrụgharị nke ogige Le Grand Arénas na ihe ngosi na Herzliya Museum, 2005

Site n'ihe gwupụtara n'ala nke ndị bi na mpaghara ahụ mere, nrụgharị ihe owuwu, ntinye ụda, eserese eserese, eserese na ajụjụ ọnụ, ọrụ dị iche iche nyochara akụkọ ihe mere eme na usoro ihe owuwu nke ogige ụgbọ njem Le Grand Arénas. [8]

Ewubere ogige ahụ n'akụkụ Marseilles na 1945 site n'aka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ bụ Fernand Pouillon maka ịhazi mmegharị ndị mmadụ mgbe agha gasịrị. Ọ rụrụ ọrụ na 1950s dị ka ogige ndị Juu si mba Arab na ndị lanarịrị Oké Mgbukpọ, na emesịa dị ka mmezi maka ndị na-akwaga mba Maghreb na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ruo mgbe ebibiri ya na 1960. Ilana Salama Ortar bipụtara akwụkwọ The Camp of the Jewish na 2005, na ihe odide nke Yona Fischer, Zvi Efrat na Sophie Wahich . [9]

  • Adamot, Ala na-enweghị Ụwa na Corporeal-Memory (1989-2010)
    photo of the border
    Nkume larịị: echiche gafere ókè n'etiti Israel na South Lebanon, foto emere na 2000

The ọrụ jikọtara abụọ oru ngo na-emeso echiche nke iferi ndụ, dọtara mgbe Giorgio Agamben, na-ezo aka n'ókè n'etiti Israel na Lebanon na Syria karị. Ala na-enweghị ụwa lekwasịrị anya na mbufe ala na-eme nri n'otu akụkụ site na mpaghara n'okpuru nchịkwa ndị agha nchekwa Israel na Southern Lebanon gaa Northern Israel na 1995-1998. [10]

Mgbe ọ na-aghọta ihe nkiri ihe nkiri banyere isiokwu a, Otar bịara hụ otu nwa okorobịa Druze nke tụfuru ọkara ahụ ya n'ime mgbawa nke ogbunigwe mgbe ọ dị afọ iri na anọ. Ọ gwara ya ka o mee fim ya. Ihe nkiri ahụ bụ Corporeal Memory na-ekpuchi oge abụọ: nke mbụ bụ njem n'ime oge gara aga site na mgbake azụ na nwata, nke abụọ na-elekwasị anya na ọganihu ya ugbu a. Mpaghara abụọ a kọwara n'ọrụ ndị ahụ nọ n'okpuru ọchịchị Israel na agha nwere ahụmahụ. Ha na-anọ n'ọnọdụ mberede mgbe niile, ma ọ bụ steeti ewepụrụ . [11]

Òtù Mba Ọzọ (2015-dị ugbu a)[dezie | dezie ebe o si]

Òtù mba ọzọ bụ ọmụmụ ihe dị iche iche nke ahụ́ ụmụ nwanyị mere agadi na-akwaga mba ọzọ na mba ha site n'asụsụ anụ ahụ na nke a na-asụ. Ihe oru ngo a na-acho igosiputa echiche di iche iche nke omenaala, obodo, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndu na omenala gbasara ịka nká nke ụmụ nwanyị na-akwaga mba ọzọ. Salama Otar na-eche banyere echiche nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya site n'akụkụ abụọ nke ajụjụ. Nke mbụ, ọ na-enyocha "encoding" nke ahụ site na asụsụ, ọhụrụ maka ụmụ nwanyị, nke a na-eji na ụlọ ọrụ ha ga-arụkọ ọrụ, dịka ọmụmaatụ nhazi, ahụike na ụlọ ọrụ ikpe. Nke abụọ, ọ na-eleba anya na "akụkọ" nke ahụ ma ọ bụ ụzọ ụmụ nwanyị na-anọchi anya ma na-eme ahụ ha n'okporo ụzọ dị iche iche nke omenala nke ha na omenala nke ọha mmadụ. Isi mba ọzọ bụ ọrụ mgbasa ozi na-aga n'ihu yana ọtụtụ mgbasa ozi (foto, ajụjụ ọnụ, nrụnye ụda, ihe, eserese, akwụkwọ ndekọ). Emebere usoro nke mbụ na nhazi nke mkpakọrịta na IMéRA (Institut d'études avancées d'Aix-Marseille, Exploratoire Méditerranéen de l'Interdisciplinarité) na Marseilles na 2015. Ọ dabeere na mmalite nke usoro ọmụmụ ihe ndị a haziri na mmekorita ya na otu AMPIL (òtù ahụ na-enye ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ahụike maka ndị agadi sitere na Mediterranean yana mmekọrịta ọha na eze site na ụlọ).

Ihe nkiri na vidiyo[dezie | dezie ebe o si]

 

  • Ndị mba ọzọ: Ima. Ọm. Mère , 7 min.
  • Laissez-Passer, 2013, 3 nkeji.
  • Onye amụma gara aga, 2012, 4 min.
  • Mmekọrịta mpaghara, 2010, 15 min.
  • Tel Aviv-Berlin, 2009, 5 min.
  • The Quiet Beach, 2007, 3 min.
  • Arrêt Barre Chicago, Lyon, 2003, 60 min.
  • Ogige Ndị Juu (Àmà), 2003, 27 min.
  • L'Mémoire des Corps na-enweghị ọgwụgwọ, 2000, 10 min.
  • Adamot, 2000, 12 min.
  • Ncheta Ahụ, 1999, 17 min.
  • Ụzọ Obodo: Villa Khury / Ụlọ Elu Ndị Amụma, 1995, 17 min.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ Ilana Salama Otar gụnyere na mkpokọta ọha na eze

  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Israel na Jerusalem,
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Haifa nke oge a,
  • Tel Aviv Museum nke Art,
  • Yad Vashem Museum,
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Metropolitan na New York City, [12]
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Brooklyn, [13]
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Philadelphia,
  • Museum of Fine Arts na Houston,
  • Ụlọ ihe ngosi nka Stedelijk na Amsterdam.
  • FNAC ( Fonds National d'Art Contemporain ) na Paris,
  • FRAC (Fonds Régional d'Art Contemporain) Poitou-Charentes, [14] na * FRAC PACA (Provence-Alpes-Côte-d'Azur).

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Holon Institute of Technology
  2. Collège Académique de Safed. Archived from the original on 2017-08-16. Retrieved on 2024-05-30.
  3. "Berlin Diary: Journal (intime) de Berlin" in Point Contemporain, 2016
  4. Philippe Duboy, “Le Temps en chantier: Ilana Salama Ortar’s ‘Urban Traces’ ou le refoulé de la table rase.” L’Architecture d’Aujourd’hui (French and English, 2000), 86-89.
  5. Nissim Gal, “Bare Life: The refugee in contemporary Israeli art and critical discourse,” Art Journal, Vol. 68, No. 4. (Winter 2009), 24-43.
  6. Sophie Wahnich, “Le territoire comme matière sensible, l'art comme archéologie, de Haïfa à Marseille 1995-1999.” Sciences de la Société, Art, Mémoire et Territoire, 2010.
  7. Sophie Wahnich, “Haïfa: Des installations artistiques contemporaines comme archéologie d’une tradition interculturelle.” In Construire l’Interculture? De la Notion aux Pratiques, edited by Roselyne de Villanova, Marie-Antoinette Hilly and Gabrielle Varro (Paris: l’Harmattan, 2001), 271-289.
    Ilana Salama Ortar, “La Tour des Prophètes et la Villa Khury Wadi Nis-Nas, Haifa, Israel: Un Projet d’Art Civique,” In Déchirures de l’Histoire, edited by Philippe Cyroulnik (Montbéliard: CRAC, Centre Régional d’Art Contemporain, 2007), 68-73.
  8. Ilana Salama Ortar, "Élémenterre-Élémentaire" in Pré/Occupation d’Espace: Jérusalem au Pluriel (Marseille: Images en Manœuvre Editions/Carta Blanca Editions, 2001).
  9. Ilana Salama Ortar et al. The Camp of the Jews (Tel Aviv: HaKibbutz Hameuchad Publishing House, 2005)
  10. Hanadi Loubani and Sara Matthews, "Land without soil: Art without artwork: Interview with Ilana Salama Ortar and Stephen Wright", Fuse Magazine: Negotiating Dissent Vol. 26 No.4. (2003), 26-35.
    Ilana Salama Ortar and Stephen Wright. “Inadvertent monuments.” Third Text Special issue 80-81 (London: Routledge. 2006), pp. 373-376.
  11. "Land Without Earth and Corporeal Memory." Protocols 20 (April 2011), Bezalel Academy, History and Theory Journal. Archived from the original on 2013-10-15. Retrieved on 2013-07-23.
  12. Urban Traces. The Metropolitan Museum of Art. Retrieved on 26 November 2023.
  13. Brooklyn Museum.
  14. Fonds Régional d'Art Contemporain Poitou-Charentes