Inọk Godongwana

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Inọk Godongwana
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereEnoch Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya9 Jụn 1957 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jimember of the National Assembly of South Africa, Minister of Finance Dezie
so naWorld Economic Forum Annual Meeting 2023 Dezie

Enoch Godongwana (amụrụ na 9 June 1957) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa na onye bụbu onye otu ọrụ aka nke na-eje ozi ugbu a dị ka Minista na-ahụ maka ego kemgbe Ọgọst 2021. Ọ bụ onye otu National Executive Committee nke African National Congress (ANC).

A mụrụ ya na Eastern Cape, Godongwana ghọrọ onye a ma ama na ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ka odeakwụkwọ ukwu nke National Union of Metalworkers n'etiti afọ 1993 na 1997. Mgbe nke ahụ gasịrị, site na 1997 ruo 2004, ọ rụrụ ọrụ na Executive Council nke Eastern Cape dị ka Onye otu Executive Council for Finance. A họpụtara ya na mbụ na Kọmitii Nchịkwa Mba ANC na Disemba 1997, ọ bụkwa osote onye isi oche nke alaka nke ANC nke Eastern Cape site na 2003 ruo 2006 n'okpuru Onye isi oche Makhenkesi Stofile. Praịm Minista Nosimo Balindlela chụpụrụ ya na Executive Council n'ọnọdụ esemokwu na Septemba 2004.

N'etiti Mee 2009 na Jenụwarị 2012, Godongwana bụ osote minista n'okpuru ụlọ ọrụ mbụ nke Onye isi ala Jacob Zuma. Ọ bụ osote minista nke ụlọ ọrụ ọha na eze site na 2009 ruo 2010 na osote minisita nke mmepe akụ na ụba site na 2010 ruo 2012. Ọ gbara arụkwaghịm n'ọkwa nke ikpeazụ na Jenụwarị 2012 mgbe ihe ihere metụtara otu n'ime ọdịmma azụmahịa ya, ụlọ ọrụ itinye ego a na-akpọ Canyon Springs. Otú ọ dị, ọ nọgidere bụrụ onye ama ama dị ka onye isi oche nke kọmitii ntụziaka mba ANC na mgbanwe akụ na ụba, ọ bụkwa onye isi oche ya nke Ụlọ Akụ̀ Mmepe nke Southern Africa site na 2019 ruo 2021. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi ala Cyril Ramaphosa n'ụbọchị nke ise n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2021.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Godongwana na 9 June 1957 [1] na Cala na mpaghara Cape Province, nke bụzi akụkụ nke Eastern Cape . [2] [3][4] gụrụ akwụkwọ na St John's College na Mthatha, [1] ma mechaa MSc na akụ na ụba ego na Mahadum London na 1998. [2]

Ọrụ ndị ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Godongwana malitere ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị [2] n'Òtù ndị ọrụ, malite dị ka onye na-elekọta ụlọ ahịa maka Metal and Allied Workers' Union na 1979 wee rịgoro n'ọkwa ịghọ onye nhazi maka National Union of Metalworkers (Numsa) n'etiti afọ 1983 na 1989. Ọ bụ odeakwụkwọ mpaghara Numsa site na 1990 ruo 1993, [2] mgbe a họpụtara ya ka ọ nọchie Moses Mayekiso dị ka odeakwụkwọ ukwu mba ya. [1] [5] rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ ukwu ruo 1997, [1] mgbe ọ kwụsịrị ma Mbuyi Ngwenda nọchiri ya. [1]

N'otu oge ahụ, ọ bụ onye otu kọmitii na-ahụ maka Congress of South African Trade Unions (Cosatu) site na 1992 ruo 1997, yana onye isi oche nke Cosatu's economic development task force. [1] bụkwa onye guzobere National Economic Development and Labour Council (NEDLAC) ma nọchite anya ndị ọrụ n'oge edepụtara iwu ọrụ mgbe ị na-ịkpa ókè agbụrụ gasịrị, gụnyere Iwu Mmekọrịta Ọrụ. [6] Financial Mail nyere Godongwana otuto maka iwebata Numsa, otu ndị agha na ndị ọrụ, "n'ime oghere Cosatu", yana maka ịtọlite ya maka nnukwu mmụba nke ndị otu ya mechara nwee.

[7]'afọ ndị sochirinụ, ọ nwetara aha dị ka onye na-akwado nkwado ego na dịka "minista ego nwere otu n'ime ndị na-ejide ego nke mba ahụ". [8] [9] Mgbe [6] jụrụ ya banyere echiche ndị Kọmunist mbụ ya - ọ bụ onye otu South African Communist Party n'oge ọ bụ otu - Godongwana kwuru, "E nwere ngwọta bara uru na nsogbu bara uru nke, mgbe ụfọdụ, echiche ndị na-enweghị atụ anaghị ejide. "

Ndị ndu ANC[dezie | dezie ebe o si]

[10]'ọnwa Nọvemba 2021, Godongwana kwuru na ọ ga-agbadata dịka onye isi oche nke obere kọmitii NEC na mgbanwe akụ na ụba iji kwe ka ndị isi na-eto eto pụta. [11]Mmamoloko Kubayi nọchiri ya n'ọnwa Eprel afọ 2022. [12] Nzukọ mba ọzọ nke ANC, nke e mere na Nasrec na Disemba 2022, a họpụtara Godongwana ọzọ na NEC, nke iri na itoolu n'ime iri asatọ. [13][14] họpụtakwara ya ọzọ dị ka onye otu nkịtị nke kọmitii mgbanwe akụ na ụba, nke ga-anọgide n'okpuru nduzi Kubayi; [1] na NEC họpụtara ya na Kọmitii Ọrụ Mba ANC dị ka otu n'ime ndị kachasị ewu ewu - ya na Barbara Creecy jikọrọ maka ọnọdụ nke abụọ n'azụ Kubayi. [2]

Ka ọ na-erule n'oge ahụ, a na-ele Godongwana anya dị ka onye otu onye isi ala Ramaphosa, ọkachasị dịka onye otu a na-akpọ "Chris Hani cabal" mgbe ụfọdụ. [15] gụnyere Gwede Mantashe, Oscar Mabuyane, na Mondli Gungubele, otu a sitere na Eastern Cape ma nwee mmetụta na ogige Ramaphosa na ANC. [16] [17]

[18] lụrụ Thandiwe Godongwana, onye ya na ya nwere ụmụ. [19][20][6] maara ya maka iyi okpu homburg nwere ábụ́bà.

N'ọnwa Disemba afọ 2001, mgbe Godongwana na-eje ozi na Eastern Cape Executive Council, Ụlọikpe East London Magistrate mara ya ikpe maka Ịkwọ ụgbọala na-aṅụbiga mmanya ókè. E jidere ya n'ọnwa Febụwarị ma daa ule Mmanya na-aba n'anya n'ọbara mgbe ọ jụrụ ido onwe ya n'okpuru respiralyser. O kwetara na ikpe mara ya maka ebubo ahụ, na-ekwu na ọ nọ na-akwọ ụgbọala n'ihi na nwa nwanne ya nwanyị rịọrọ ya ka e bulie ya, ọ gwakwara ndị nta akụkọ na ọ bụ "mmejọ nke ikpe m, nke m na-akwa ụta n'ezie. " [21] Ọ na-ewute m nke ukwuu. " [21] kwụR ya R8,000 n'ọnọdụ ịnọ ụbọchị 200 n'ụlọ mkpọrọ, na ọkara nke ụgwọ ahụ kwụsịtụrụ; e nyekwara ya ikpe ịga mkpọrọ afọ atọ, kwụsịtụọ ya maka oge ahụ.

N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2022, otu onye na-asa ahụ n'ebe a na-echekwa egwuregwu na Kruger National Park mere mkpesa banyere iyi egwu mmekọahụ megide Godongwana, onye o kwuru na o metụrụ ya aka n'ụzọ na-ekwesịghị ekwesị n'oge ịhịa aka. [22][23] gọnahụrụ ebubo ahụ n'ụzọ siri ike. [24][25] gwara Business Day na o kwenyere na a na-eji ebubo ndị ahụ "na-eme" ya "iji nweta njedebe ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị mkpirikpi na nke ịchọ ọdịmma onwe ya" n'ihu nzukọ mba ANC na-abịanụ, [1] ma ọ malitere ịga n'ihu "na-elekwasị anya na ọrụ dị oke mkpa nke ime ka akụ na ụba anyị dịghachi ndụ na ichebe ụtụ isi". [2] [26] ngwụcha Septemba, National Prosecuting Authority kwuru na, ebe ọ nyochara ihe akaebe ahụ, ọ gaghị ekpe Godongwana ikpe.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Enoch Godongwana, Mr. South African Government. Retrieved on 2023-07-31. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 Going, going, Godongwana (en-ZA). The Mail & Guardian (2012-01-17). Retrieved on 2023-07-31. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  3. Enoch Godongwana: the party guru on economics (en-ZA). Business Day (6 August 2021). Retrieved on 2023-07-31.
  4. What you need to know about SA's new minister of finance, Enoch Godongwana (en-US). News24 (6 August 2021). Retrieved on 2023-07-31.
  5. (1997) Southscan (in en). Southscan, 183. 
  6. 6.0 6.1 6.2 A reasonable man: is Godongwana too 'affable' to revive SA's economy? (en-ZA). Financial Mail (12 August 2021). Retrieved on 2023-08-01. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":13" defined multiple times with different content
  7. Mini-budget makes big promises (en-ZA). The Mail & Guardian (2022-10-28). Retrieved on 2023-07-29.
  8. Enoch Godongwana (Grade C-) (en-ZA). The Mail & Guardian (2022-12-20). Retrieved on 2023-07-29.
  9. Oxford (2021-12-11). Mail & Guardian Cabinet Report Cards 2021: Enoch Godongwana (en-US). Mail & Guardian. Retrieved on 2023-07-29.
  10. Enoch Godongwana to step down as ANC economy guru (en-ZA). Business Day (15 November 2021). Retrieved on 2023-07-29.
  11. ANC names new head of economic transformation (en-US). News24 (20 April 2022). Retrieved on 2023-07-29.
  12. Full list: ANC NEC members (en). eNCA (22 December 2022). Retrieved on 2023-07-31.
  13. Ramaphosa consolidates control over ANC with clean sweep in national working committee (en-ZA). The Mail & Guardian (2023-01-29). Retrieved on 2023-07-29.
  14. Cyril Ramaphosa allies dominate as heads of ANC NEC subcommittees (en-ZA). Business Day (21 February 2023). Retrieved on 2023-07-29.
  15. Mkokeli (19 August 2022). Possible Godongwana exit exposes another Ramaphosa flank (en-ZA). Business Day. Retrieved on 2023-07-31.
  16. How the 'Chris Hani cabal' outmanoeuvred Paul Mashatile at ANC KZN conference (en-ZA). The Mail & Guardian (2022-07-25). Retrieved on 2023-07-31.
  17. Chris Hani cabal comes to Ramaphosa's rescue in cabinet reshuffle (en-ZA). The Mail & Guardian (2023-02-28). Retrieved on 2023-07-31.
  18. "Deputy minister denies hiding asset", IOL, 28 November 2011. Retrieved on 31 July 2023.
  19. Creamer (12 November 2021). Hard hat. Engineering News. Retrieved on 2023-08-01.
  20. Mkokeli (21 November 2021). Enoch Godongwana: a man of many hats — and many headaches (en-ZA). Sunday Times. Retrieved on 2023-08-01.
  21. 21.0 21.1 EC MEC gets fine for drunken driving (en-ZA). The Mail & Guardian (2001-12-31). Retrieved on 2023-07-29.
  22. 'Relieved' to hear from police on sexual assault allegation, Godongwana will continue to do his job (en-ZA). The Mail & Guardian (2022-08-19). Retrieved on 2023-07-31.
  23. Godongwana denies claims of sexual harassment (en-ZA). Sunday Times (13 August 2022). Retrieved on 2023-07-31.
  24. Pressure builds as Enoch Godongwana forges on with fiscal consolidation (en-ZA). The Mail & Guardian (2022-08-22). Retrieved on 2023-07-31.
  25. Sexual assault claims are being used as part of a smear campaign, Godongwana says (en-ZA). Business Day (19 August 2022). Retrieved on 2023-07-31.
  26. Why the NPA won't prosecute Enoch Godongwana for sexual assault (en-US). News24 (23 September 2022). Retrieved on 2023-07-31.