Jump to content

Indego Africa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Indego Africa
nonprofit organization
Oge/afọ mmalite2007 Dezie
mba/obodoNjikota Obodo Amerika Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaNew York City Dezie
ọdịdị isi ụlọ ọrụNew York City Dezie
webụsaịtịhttp://www.indegoafrica.org/ Dezie

Indego Africa (na-eguzo maka " in dependence, de velopment na go vernance") bụ ụlọ ọrụ ọha na eze na-adịghị akwụ ụgwọ, tọrọ ntọala na 2007, nke na-arụ ọrụ iji guzobe otu ndị inyom na-erite uru na Rwanda, yana ndị ha na ha na-arụkọ ọrụ iji mepụta na ire ngwaahịa ejiri aka rụọ. [1] Ọ na-eji uru ahụ, yana onyinye na onyinye, iji kwado mmemme mmụta na njikwa azụmaahịa, ịzụ ahịa, ịgụ na mmuta, na teknụzụ. [2] [3] [4] [5]

Indego Africa tọrọ ntọala na 2007 site na nna na nwa Matt na Tom Mitro. [2]

Mmekọrịta[dezie | dezie ebe o si]

Mmekọrịta Indego Africa na ndị ọrụ aka nwanyị Rwanda gụnyere:

  • na 2007: mmekorita ya na "Cocoki", mmekorita nke ndi oru nka 30 na Kigali . [6]
  • na 2011: mmekorita ya na 11 cooperatives of 300 artisans, na-emepụta akpa Tote maka Steven Alan na Anthropologie na bangles maka Nicole Miller . [1]
  • na 2014: mmekorita ya na 18 cooperatives nke n'elu 600 artisans, na-emepụta ihe maka ndị na-emepụta ihe na ụdị gụnyere Anthropologie, [7] DANNIJO, J Crew, Jonathan Adler, na Madewell. [8] [9] [6]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

N'October 1, 2014, Indego Africa weputara ulo akwukwo ndu na Kigali, Rwanda iji nye mmemme nkuzi azụmaahịa di elu. [10] [11] [6]

Indego Africa na-eme mmemme nke UN Women na-akwado yana gọọmentị Sweden na-akwụ ụgwọ iji kuziere ụmụ nwanyị gbara ọsọ ndụ ịzụ ahịa na ụlọ akụ.

Mmetụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya[dezie | dezie ebe o si]

Akụkọ Indego Africa ruo ugbu a na-egosi mmụba na-aga n'ihu na ego ndị mmekọ ya, nsonaazụ agụmakwụkwọ, mmemme ọchụnta ego na ụdị ndụ ya. [12] Dị ka nke 2013, 69% nke ndị mmekọ aka ya mere ihe karịrị $1.50 kwa ụbọchị vs. 3% na 2010; 89% kwuru na ọzụzụ Indego Africa nyeere ha aka na-arụkọ ọrụ ọnụ ma ọ bụ azụmahịa ndị ọzọ; 54% sonyere na azụmahịa na-abụghị nkwado ha; 77% nwere ike iziga ụmụ ha niile ụlọ akwụkwọ; na 90% nwere ike inye nlekọta ahụike. [13]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Wax. "Africans bring their continent's style to the worldwide fashion scene", Washington Post, 30 June 2011. Retrieved on 6 April 2023.
  2. 2.0 2.1 Indego Africa About Us. Indego Africa. Retrieved on 2014-10-20.
  3. Suqi (2013-10-09). The New York Times. The New York Times. Retrieved on 2014-10-20.
  4. McGinn (2010-11-15). "The Indego Africa Project". Harvard Business Review. Retrieved on 2014-10-20. 
  5. Schnable (2 February 2021). Amateurs Without Borders: The Aspirations and Limits of Global Compassion. University of California Press, 42–46. ISBN 9780520300958. Retrieved on 6 April 2023. 
  6. 6.0 6.1 6.2 (8 March 2019) in Jiménez-Zarco: Sustainable Fashion: Empowering African Women Entrepreneurs in the Fashion Industry. Retrieved on 6 April 2023. 
  7. Zalopany (2010-09-30). Feel-Good Scarves | Anthropologie. The New York Times Style Magazine. The New York Times Company. Retrieved on 2014-10-20.
  8. Stadlen (2014-07-10). Vogue Magazine. Vogue.com. Condé Nast. Archived from the original on 2015-05-20. Retrieved on 2014-10-20.
  9. Cohen (2014-07-10). Now You Can Shop the Colorful Mission For Good. Marieclaire.com. Hearst Corporation. Retrieved on 2014-10-20.
  10. Stone (2014-10-04). Empowering Female Entrepreneurs in Rwanda. Council on Foreign Relations Development Channel. Council on Foreign Relations. Archived from the original on 2014-10-20. Retrieved on 2014-10-20.
  11. Mustafa. "The fashion brands empowering women in developing countries", The Guardian. Retrieved on 6 April 2023.
  12. Indego Africa Impact. Indego Africa. Archived from the original on 2014-10-20. Retrieved on 2014-10-20.
  13. Indego Africa 2014 Social Impact Report. indegoafrica.org. Indego Africa. Archived from the original on 2014-10-20. Retrieved on 2014-10-20.