Irwin Gunsalus

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

  Irwin C. "Gunny" Gunsalus (Jụụn 29, 1912 - October 25, 2008) bụ onye mba American biochemist nke chọpụtara lipoic acid, ihe yiri vitamin (enzyme cofactor) nke ejirila dị ka ọgwụgwọ maka ọrịa imeju na-adịghị ala, na pyridoxal phosphate, otu n'ime ụdị vitamin B6. N'ọrụ ya dị ka osote odeakwụkwọ ukwu na otú United Nations, ọ duziri nnyocha mba ụwa na injinia mkpụrụ ndụ ihe nketa.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Gunsalus na Jụụn 29, afọ 1912, na Sully County, South Dakota, na homestead nke ugbo ezinụlọ ya. Nna ya nwụrụ n'ihe mberede igwe na-egwe ọka tupu Gunsalus amalite kọleji. Ọ gara Mahadum Steeti South Dakota tupu ọ gaa Mahadum Cornell, ebe ọ gụrụ nje bacteria, nweta nzere bachelọ na afọ 1933, nzere masta na afọ 1937 ma nye ya nzere doctoral n'ọhịa na afọ 1940.[1]

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Gunsalus kụziri nkà mmụta nje site na afọ 1940 ruo na afọ 1947 na Mahadum Cornell. N'ebe ahụ, ọ mụrụ ihe gbasara nchekwa nri na ihe ize ndụ ọrịa. Site na afọ 1947 ruo na afọ 1950, ọ bụ prọfesọ nke bacteriology na Mahadum Indiana.[2] E nyere Gunsalus Guggenheim Fellowship na 1949 maka ọrụ ya na metabolism nke microorganisms.[3]

N'ime afọ 1960 na afọ 1970, Gunsalus mụrụ Cytochrome P450, na-eme nchọpụta banyere ọrụ ya na metabolism na imeju mmadụ. Ọmụmụ ihe ya dugara na nghọta banyere otu ezinụlọ nke protein P-450 si arụ ọrụ ha n'ịgbasa ihe ndị sitere n'okike na ndị mmadụ mere.[1]

Na ọnwa Febụwarị afọ 1967, Gunsalus bụ otu n'ime ndị ọkà mmụta sayensị anọ nyere Onye isi ala Lyndon B. Johnson akwụkwọ mkpesa nke ihe karịrị ndị ọkà mmụta ihe ọmụma puku ịse bịanyere aka na ya na-achọ ka a kwụsị iji ngwá agha kemịkal na Vietnam. Arịrịọ ahụ gụnyere ndị mmeri Nobel iri na asaa na ndị otu otu narị na iri abụo na asaa nke National Academy of Sciences.[1][4]

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Gunsalus na American Academy of Arts and Sciences, American Academy of Microbiology. A họpụtakwara ya na National Academy of Sciences, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onyeisi oche nke ngalaba biochemistry site na afọ 1978 ruo na afọ 1981. Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ Biochemical and Biophysical Research Communications.[2] N'afọ 1982, ọ natara onyinye Selman A. Waksman na Microbiology site na National Academy of Sciences.[5]

Gunsalus nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri itoolu na isii n'ụbọchị iri abụọ na ise nke ọnwa Ọktoba n'afọ 2008, n'ụlọ ya dị na Andalusia, Alabama, n'ihi nkụchi obi.[2]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Ciciora (2008-04-11). Irwin C. Gunsalus, renowned biochemist, dies at 96. University of Illinois Public Affairs News Bureau Archive. Retrieved on 2012-01-02.
  2. 2.0 2.1 2.2 Segelken. "Irwin C. Gunsalus, Vitamin Biochemist, Dies at 96", The New York Times, 2008-11-22. Retrieved on 2012-01-02.
  3. Staff. "GUGGENHEIM FUND LISTS 144 AWARDS; Fellowships Totaling $395,000 Go to Scholars and Artists in the U. S. and Canada", The New York Times, April 11, 1949. Accessed November 22, 2008.
  4. Schmeck Jr., Harold M. "U.S. REVIEW URGED ON CHEMICAL WAR; 5,000 Scientists Petition Against Initiation of Use of Biological Weapons 5,000 Scientists Petition for Review of Chemical Warfare Policy", The New York Times, February 15, 1967. Accessed November 22, 2008.
  5. Selman A. Waksman Award in Microbiology. National Academy of Sciences. Archived from the original on 29 December 2010. Retrieved on 15 February 2011.