Isaac Ladipo Oluwole

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Isaac Ladipo Oluwole
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereIsaac Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1892 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1953 Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysician Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Glasgow Medical School, Ụlọ akwụkwọ King's College, Lagos Dezie
Ihe nriteOnye otu Order nke Alaeze Ukwu Britain Dezie

. [1] [2] [3]Isaac Ladipo Oluwole (1892–1953) bu onye Naijiria [1] dibia bekee nke mere eme di nkpa na oru ahuike oha na Naijiria

Afọ mbụ[dezie | dezie ebe o si]

. [4]A egwuregwu Isaac Ladipo Oluwole gburugburu 1892, nwa onye bishọp Anglican Isaac Oluwole na Abigal Johnson, onye nkuzi egwu.  [1] Nna ya bụ onye isi ụlọ akwụkwọ CMS Grammar School, Lagos n'oge ajụjụ ya.  A lara ya n'ezina ndị lara ndị nke ndụ Victoria na Legọs nwakwara ya na ike awụ nke iri na ibu.  [1] Ọ gara ụlọ akwụkwọ Grammar CMS na nkenke tupu ọ kwaga King's College.  Ya na James Churchill Vaughan so na ụmụ akwụkwọ ọsụ ụzọ na King's College, Lagos mgbe ọ mepere na September 1909. Oluwole bụ onye isi oche mbụ nke ụlọ akwụkwọ ahụ.  [2] E ike Oluwole na Vaughan ha abụọ gara Mahadum Glasgow na 1913 ka ha ọgwụ.  Ụmụ akwụkwọ abụọ ahụ ìhè site na agba ha, ma bụrụ ndị nwere ajị mbunobi.  Akpọrọ Oluwole "Ụchịchị na-ahụ anya" ka okwu ahụ sitere na Paradaịs Milton Lost

. [5]Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ dị ka MB, ChB na 1918, Oluwole la iche na Nigeria .  Ɔ gara n'akwanwo izugbe n'Abɛokuta afɔ ole na ole, wee buru Glasgow were DPH ya.  ọ nọ n'Abeokuta, o hibere usoro ngwaọrụ izugbe nke ọ na-anabata ndị ọrịa n'oge ọrụ ya ma ọ bụ leta ha n'iche ha.  [1] N'oge ọ nọ na Abeokuta, o ebe aka n'ihe omume obodo ole na ole.  O akara otu ndị agha Scouts nwoke na 1923;  ndị agha ahụ natara Onyeisi Wales mgbe ọ gara Abeokuta.

Onye ọrụ ahụike[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1922, Lagos Town Council nke ndị Europe na-achịbu meghere ndị otu Africa a chọpụta ụzọ.  Ndị otu ọhụrụ a nsogbu nke aka maka onye ọrụ Africa maka ndị mgbasa na ụlọ ọrụ obodo Lagos.  Na 1924, kansụl ahụ akwụkwọta onye Africa nke nwere ike ịsụ aha obodo;  Oluwole na mmadụ abụọ ndị ọzọ akwụkwọ maka ọkwa ahụ.  Oluwole nwere ihe ịga nke ọma mana tupu ọrụ ọrụ, ọ ga-enwetakwu ihe na-egosi nsogbu.  [1] Na 1925, ọ akụkọ ọrụ dị ka onye nkwado mbụ nke Africa na Lagos .

. [6]N'afọ 1917, Lagos iwu iwu nsogbu, usoro iwu iwu iji kwalite mkpọsa ọcha n'obodo.  Otú ọ dị, ọnụ ọgụgụ ndị ọrụ a azụ gbochiri mme ụlọ iwu.  [1] Oluwole wee hiwe ụlọ mbụ nke akwụkwọ ọcha na Nigeria, na Yaba, Lagos, na-enye ihe na-enye ndị ọhụrụ Sanitary si n' watch niile nke Nigeria.  Mgbe ha akwụkwọ akwụkwọ, ha diploma nke Royal Institute of Public Health, London.  Ọ hazi usoro ọhụrụ nke ụgbọ mmiri n'ọdụ ụgbọ Lagos iji chịkwaa mgbasa ọrịa bubonic.  O guzobekwara otu bọọdụ West Africa nke Royal Society of Health nke ntọala ngwaọrụ ngwaọrụ na Nigeria

Ọrịa ahụ, tiwapụrụ n'obodo nta ndị na-adịghị ọcha na Legọs, gburu ọtụtụ mmadụ n'etiti 1924 na 1930. E kwaturu ọtụtụ n'ime mkpọ ụlọ ndị ahụ, na-amanye ndị bi na ha ịkwaga n'ime ime obodo na-enweghị iwu. [7]

Mmụta ahụike ọha[dezie | dezie ebe o si]

N'ime ihe ndị ọzọ ọ rụpụtara, Oluwole meghere ụlọ ọrụ Massey Street Dispensary, alụ asị apịtị iji nyere aka n'ịchịkwa ịba ma wuo anụ ụlọ iji kwalite ọcha nri.  Oluwole akụkọ ọrụ ụlọ akwụkwọ mbụ na Lagos na 1925. [1] O webatara nkọwa ihichapụ ọcha na ịgba ọgwụ mgbochi.  A akụkọ Oluwole onye akwụkwọ edemede na 1936. </link>[

Ime nwa na nlekọta ụmụaka[dezie | dezie ebe o si]

Site na mbọ Oluwole, Council Town Council hiwere ụlọ ọrụ Massey na 1926. Ekebere ngalaba na-ahụ maka ọrụ nchekwa nwa na nwa ka ọ bụrụ nke ụlọ ọrụ ọhụrụ.  Nke a bụ ihe mbụ n'obodo ahụ iji mmemme mmemme dị iche iche nke ihe nwa na ngosi n'ime ngalaba ụgbọ na Lagos.  Ebumnobi ọhụrụ ụlọ ọrụ afọ ime bụ ibelata ọnụ ọgụgụ na ndị nne na-anwụ na Legọs.  [1] Site na 1926 ruo 1930, Massey dispensary akwụkwọ mmemme ụlọọgwụ maka ụmụntakịrị nke a na-eme ugboro atọ kwa izu yana ngalaba ngalaba ahaziri hazi.  N'ihi ihe ịga nke ọma ụlọ ọgwụ Massey e hiwere ụlọ ọrụ ọzọ maka ndị bi na Lagos mainland na Ebute Metta .  ọgwụ ahụ ahụ hazikwara mmemme iji gwọọ ndị ọbịa na ndị na-alụ nwanyị na-enye nwata n'oge awa ụlọ ọgwụ.  Ndị ọbịa ahụ ike letakwara ndị ọrịa a chụrụ n'anya ka ha lelee ha ma kwalite ezi omume mmemme.

Ụlọ akwụkwọ nke ọrụ ahụike[dezie | dezie ebe o si]

Oluwole lekwasịrị anya ya n'ebe ezi ruru akwụkwọ.  Ọ bụ ebe ahụ a na-akwụkwọ ọcha n'Ebe ụlọ akwụkwọ, ọ na-usoro iwu na akara ihe ngosi bara uru na nke a na-ahụ anya.  N'afọ 1927, ọ gara ihe dị ka ụlọ akwụkwọ iri ise na asaa dị na Legọs ebe ọ lere anya na akwụkwọ ọcha nke ụlọ akwụkwọ;  Otu afọ ka e hụ, o mere njem ndị yiri nke ahụ.  Oluwole ịrịba em ike emezi na ụlọ ọcha nke ụlọ akwụkwọ ahụ wee tụpụtapụta ụfọdụ ụfọdụ.  N'afọ 1930, e Laraba nke mere ka ọ dị mkpa maka ụmụaka nke ụlọ akwụkwọ na-egosi atọ nke ụmụ akwụkwọ kwa afọ.  [1] ọrịa bụ isi bụ ọrịa ụfọdụ ebutela, inye onyinye iji ọdịdị ahụ yana kuziere ndị nkuzi ụlọ akwụkwọ akụkọ omume ka mma na ọcha na ọcha ọcha.

Na 1940 ka e nyere Oluwole Order of the British Empire (OBE).  Mgbe ọ nwụrụ n'afọ 1953, a matara dị ka nna ụmụaka na Nigeria.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. University of Glasgow :: Story :: Biography of Isaac Ladipo Oluwole. www.universitystory.gla.ac.uk. Archived from the original on 2022-09-26. Retrieved on 2022-04-22.
  2. Adesina (2014-01-01). Between Colonialism and Cultural Authenticity: Isaac Ladipo Oluwole, Oladele Adebayo Ajose, Public Health Services in Nigeria, and the Glasgow Connection (in en). Brill. ISBN 978-90-04-27690-1. 
  3. Society of Health. Dr. Isaac Ladipo Oluwole, 1892-1953; father of public health in Nigeria. (in English). OCLC 2150872. 
  4. Jane Starfield (2001). A Dance with the Empire: Modiri Molema's Glasgow Years. Vista University, Soweto. Retrieved on 18 May 2011.
  5. Otorkpa (2019-05-17). Meet The Father of Public Health in Nigeria - Public Health (en-US). Retrieved on 2022-04-26.
  6. Society of Health, Nigeria (1950). Dr. Isaac Ladipo Oluwole, 1892–1953; father of public health in Nigeria. 
  7. Ayodeji Olukoju. LOCAL AND GLOBAL DYNAMICS IN THE TRANSFORMATION OF THE PORT-CITY OF LAGOS SINCE THE NINETEENTH CENTURY. Department of History and Strategic Studies, University of Lagos. Retrieved on 18 May 2011.