Jump to content

Jamal Mohammed Ibrahim

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Jamal Mohammed Ibrahim
Born (1949-04-07) 7 Eprelụ 1949 (age 75)
NationalitySudanese
Occupationpoet, novelist and diplomat

Jamal Mohammed Ibrahim (Arabic: جمال محمد إبراهيم; amuru 7 Eprel 1949) bu onye Sudan onye odee, onye ode akwukwo na onye bu onye isi ala. O nwetara B.A. nzere na nsọpụrụ na sociology na 1973 site na Mahadum Khartoum. Mgbe afọ abụọ gachara na Ministry of Culture na Sudan, ọ rụrụ ọrụ maka Ministry of Foreign Affairs site na 1975 ruo 2009.

O dekwara maka akwụkwọ akụkọ Sudanese na Arabic, nke e bipụtara na Khartoum, London na Lebanọn. Dị ka onye na-ede akwụkwọ, a maara ya maka ọgwụgwọ ya banyere akụkọ ihe mere eme na njirimara Sudan dị mgbagwoju anya, dabere na ihe nketa Africa na Arab.

Ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ibrahim malitere ọrụ ya na Sudanese Ministry of Culture, Information and Tourism n'etiti 1973 na 1975, mgbe ahụ na Sudanese Ministry of Foreign Affairs n'etiti 1975 na 2009. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchiteanya Sudan na Lebanon n'etiti 2006 na 2009.

Ibrahim rụrụ ọrụ dịka onye nta akụkọ maka akwụkwọ akụkọ Sudan dị n'ịntanetị "Sudanile" yana maka akwụkwọ akụkọ "Al-Araby Al-Jadeed" na "Sudan Today" na Sudan.[1] O bipụtala ọtụtụ akụkọ, ntụgharị na akwụkwọ edemede ndị ọzọ n'akwụkwọ akụkọ Al-Hayat, Asharq Al-Awsat, Azzaman nakwa n'akwụkwọ akụkọ An-Nahar na As-Safir na Lebanọn. [1]

Dị ka onye na-ede akwụkwọ akụkọ, ọ na-emeso njirimara Sudanese dị mgbagwoju anya nke ihe nketa Africa na Arab: Na Nuqṭat talāshī (A Point of Disappearance, 2008), ọ kọwara otu n'ime ihe odide ya dị ka "onye Sudan zuru oke na nke a na-ahụkarị, onye were ihe site na ndabere ọ bụla: ọ natara ụcha nchara ya mara mma n'Africa, na okwu ya site na ndị Arab. " [2] In Dafātir Kambālā (The Kampala Notebooks, 2009), ọ nyochara mgbọrọgwụ Africa nke Sudan site na "Njem nkà ihe ọmụma" na Uganda. Dabere na usoro edemede a, onye ọkà mmụta edemede bụ Xavier Luffin kọwara ya dị ka otu n'ime ndị edemede Sudanese nke gụnyere "aha ndị Afrịka, nkọwa ziri ezi nke ọdịnala na nkwenkwe, na ọbụna okwu n'asụsụ Afrịka".[1][2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ibrahim ebipụtala ọtụtụ akwụkwọ n'asụsụ Arabic, gụnyere:

  • Ị bụ Nwanyị nke Oké Osimiri (Arabic: Imra'at al-bahr...anti), nchịkọta uri, nke Riad El-Rayyes Books bipụtara, Beirut, 2007. [3]
  • A Point of Disappearance (Arabic: Nuqṭat al-talāshī) , akwụkwọ akụkọ, nke Dar Al Saqi bipụtara, Beirut, 2008. [4]
  • The Kampala Notebooks (Arabic: Dafātir Kambālā), akwụkwọ akụkọ, nke Dar Nelson Beirut / Sweden bipụtara, 2009. [5]
  • The Colonial Diplomacy: Notes and Reading in British Documents on the Establishment of the Sudanese Ministry of Foreign Affairs (Arabic: aldiblumasia alkulunialia: mulahazat waqira'at fi alwathayiq albiritania ean nash'at wizarat alkharijia alsuwdania), ọmụmụ, nke Dar Nelson Beirut / Sweden bipụtara, 2009 . [6]
  • A Knife in the Waist of the Horizon (Arabic: Sikin fi khasirat alafiq), nchịkọta uri, nke Riad El-Rayyes Books bipụtara, Beirut 2009.[7]
  • It's Time to Leave (Arabic: han 'awan alrahil), akwụkwọ akụkọ, nke Arab Scientific Publishers bipụtara, Beirut, 2010. [8]
  • The Last Military Trip (Arabic) akwụkwọ akụkọ, nke Khartoum Press and Publication Authority bipụtara, 2013.[9]
  • The Last Coptic Notebooks (Arabic: dafatir alqibtii al'akhir), akwụkwọ akụkọ, nke Madarat Publishing House bipụtara, Khartoum, 2017.
  • Noor: Amber Fallout (Arabic: nur: tadaei alkahraman), akwụkwọ akụkọ, nke Madarat Publishing House bipụtara, Khartoum, 2019.

Ihe nrite na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ibrahim natara The National Order of the Cedar na ọkwa nke Senior Officer site na Republic of Lebanon n'ọnwa Eprel afọ 2009.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Akwụkwọ Sudan
  • Ndepụta nke ndị edemede Sudan

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]