James Churchill Vaughan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
James Churchill Vaughan
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereJames Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya30 Mee 1893 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1937 Dezie
Ebe ọ nwụrụLagos Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
ebe agụmakwụkwọỤlọ akwụkwọ King's College, Lagos Dezie
James Churchill Vaughan Jr.
Born
James Churchill Omosanya Vaughan Jr.

(1893-05-30) 30 Mee 1893
DiedÀtụ:Death year and age
NationalityNigerian
EducationMB, ChB (1918)
Alma materUniversity of Glasgow
OccupationMedical Doctor
Known forPolitical activism

James Churchill Omosanya Vaughan Jr., MD (30 May 1893 – 1937) bụ dibia bekee na onye ndọrọndọrọ nhọrọ ama ama ama.

Ọmụmụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

. [1]A mini Vaughan na Lagos na 30 Mee 1893, nwa James Wilson Vaughan, [1] onye sitere na mbụ apụ nke 19 American art Scipio Vaughan na onye sitere na ya nwee ike ike Catawba .  [2] Nna ya bụ onye na-azụ ndị ọrụ Yoruba na Legọs.  [3] [4] Ọ so na ndị mbụ mbụ na King's College, Lagos mgbe e hiwere ya na 1909. [5] Vaughan na Isaac Ladipo Oluwole bụ ụmụ akwụkwọ Naijiria abụọ mbụ na Mahadum Glasgow, na-agụ ọgwụ n'ebe ahụ  site na 1913 1918, mgbe ha gụchara na nzere ntozu.  Ụmụ akwụkwọ ahụ nwere ọrụ mbunobi.  N'ime mmemme maka nri nri ikpeazụ na 1918, e nyere Vaughan akwụkwọ mgbe Robert Burns's "The Twa Dogs" , jiri ya iwu , sị mba ọzọ, "nke nwere ebe dị anya ná mba ọzọ"

N'ịlaghachi na Nigeria na mmalite 1920s, Vaughan guzobere ụlọọgwụ nke onwe.[1]  O nyekwaara ndị nọ n'ụgwọ ọrụ ahụike n'efu.[2]  Vaughan nwara n'enwechaghị ihe ịga nke ọma n'ịchịkọta ọrụ onye dọkịta bụ́ onye Nigeria bụ́ Oguntola Sapara, bụ́ onye nwere mmasị pụrụ iche n'ịgwọ ahịhịa ọdịnala, ma o wepụrụ nanị ntakịrị ihe ndekọ nke nchọpụta ya.. [2]

. [3]Vaughan ikpe onye nkwuwa okwu n'ihu nsogbu nke British Colonial Administration, na 1934 bụ otu n'ime ndị Lagos Youth Movement ndị na-eso ụzọ na-eme ihe ike ikpe Dr Kofo Abayomi, Hezekiah Oladipo Davies, Ernest Sissei Ikoli, na Samuel Akinsanya.  .  [1] Vaughan bụ onye isi oche mbụ nke ahụ.  [2] Lagos Youth Movement na mbụ nwetere nkwalite dị elu dị ka ụdị ya, mana n'ime abụrụ abụrụla LCD nwee ike ike na mba ahụ.  Akpọrọ aha ya bụ Nigerian Youth Movement na 1936 iji mesie ebumnobi ya na Naijiria ike.  [3] Otu n'ime okwu mbụ bụ usoro nkuzi nkuzi na akwụkwọ Yaba Higher College .

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Jane Starfield (2001). A Dance with the Empire: Modiri Molema's Glasgow Years. Vista University, Soweto. Retrieved on 2011-05-18.
  2. ADELOLA ADELOYE (1974). "Some Early Nigerian Doctors and Their Contribution to Modern Medicine in West Africa". Medical History 18 (3): 275–93. DOI:10.1017/s0025727300019621. PMID 4618303. 
  3. Tom G. Forrest (1994). The advance of African capital: the growth of Nigerian private enterprise. University of Virginia Press. ISBN 0-8139-1562-7.