James Pinson Labulo Davies

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

James Pinson Labulo Davies
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereJames Dezie
aha ezinụlọ yaDavies Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya14 Ọgọọst 1828 Dezie
Ebe ọmụmụBathurst, Sierra Leone Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya29 Eprel 1906 Dezie
Ebe oliliLagos Dezie
Dị/nwunyeSara Forbes Bonetta Dezie
nwaVictoria Davies Randle Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọrụ ugbo Dezie
ebe agụmakwụkwọSierra Leone Grammar School Dezie
ngalaba aghaRoyal Navy Dezie

James Pinson Labulo Davies (amụrụ n'abalị iri na anọ nke ọnwa Ọgọstụ afọ 1828 , nwụọ n'abalị iri abụo na itoolu nke ọnwa Eprel afọ 1906) bụ onye ọchụnta ego Naijiria, onye ahịa ụgbọ mmiri, onye ọrụ agha mmiri, Onye ọrụ ugbo, onye ọsụ ụzọ na-emepụta ihe, onye ọchịchị, na onye ọrụ ebere nke lụrụ Sara Forbes Bonetta na Lagos.[1][2][3][4]

Mbido ndụ, agụmakwụkwọ, na ọrụ dị ka onye agha mmiri[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ James Pinson Labulo Davies na James na Charlotte Davies n'obodo Bathurst, Sierra Leone, bụ mpaghara Britain mgbe ahụ. Nne na nna ya bụ ndị asụsụ Creole nke ndị nna nna Yoruba nke British West Africa Squadron tọhapụrụ site na otu mgbere ohu Atlantic , na ndị malitere ndụ site na Abeokuta na Ogbomoso n'otu n'otu.[1]

Davies banyere Church Missionary Society (CMS) Grammar School, (nke a maara ugbu a dị ka Sierra Leone Grammar School), na Freetown n'afọ 1848, ebe ọ gụrụ mgbakọ na mwepụ, akụkọ ihe mere eme nke akwụkwọ nso ,Grik, na Bekee, ọdịdị ala, egwu na Latin. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya, ọ ghọrọ onye nkuzi na CMS na Freetown. Mgbe ọ gachara dị ka onye nkuzi, Davies debanyere aha dị ka onye agha na ndị otu agha British Royal Navy's nke West Africa , wee rụọ ọrụ na HMS Volcano n'okpuru Commander Robert Coote ebe enyere ya ọzụzụ gbasara njem ụgbọ mmiri na ọrụ ụgbọ mmiri. Davies gara n'ihu site na onye mmalite ruo midshipman na n'ikpeazụ lieutenant.

Ntinye aka na Lagos Bombardment nke 1851 na ọrụ ụgbọ mmiri ahịa[dezie | dezie ebe o si]

Davies bụ onye lieutenant n'ụgbọ HMS Bloodhound n'oge bọmbụ nke Lagos n'okpuru iwu nke Commander Wilmot na Commodore Henry William Bruce na nke a chụpụrụ Oba Kosoko, nke mere ka Oba Akitoye rịgoro. N'oge bọmbụ ahụ, ndị agha mmiri Britain nwere iri uju ndị isi abụọ na ndị ikom iri merụrụ ahụ.[5] Lieutenant Davies so na ndị merụrụ ahụ.[6] Davies lara ezumike nká na ndị agha mmiri na 1852 ma nye ọrụ ya dị ka onye isi ụgbọ mmiri na-agafe n'ụsọ oké osimiri West Africa. O mechara biri na Lagos n'afo 1856, ebe a maara ya dị ka "Captain J.P.L Davies".

Ndụ onwe onye na alụmdi na nwunye[dezie | dezie ebe o si]

Foto nke James Pinson Labulo Davies na Sara Forbes Bonetta, nke e sere na London na 1862

Davies lụrụ Matilda Bonifacio Serrano, nwanyị Spanish si Havana, onye nwụrụ na 1860, ọnwa itoolu mgbe ha lụsịrị.[7][8] N'ọnwa Ọgọstụ 1862, Davies lụrụ Sara Forbes Bonetta, onye Queen Victoria na-akwado.[9] Aha mbụ ya bụ Aina (nke a na-akpọkwa Ina), e mere ya ohu mgbe mwakpo nke obodo ya dị na Okeadan na ọnwụ nne na nna ya n'aka ndị agha Dahomean, e mesịa debe ya n'ụlọ eze Ghezo nke Dahomey. Captain Forbes nke Bonetta tọhapụrụ ya mgbe ya na Ghezo zutere. Sara nwụrụ n'ọrịa ụkwara nta na 1880, Davies lụrụ Catherine Kofoworola Reffle na 1889.[8][7][10]

Onye ọsụ ụzọ n'ọrụ ugbo koko na West Africa[dezie | dezie ebe o si]

A na-eto Davies dị ka onye na-ebute ụzọ n'ọrụ ugbo koko n'ebe ọdịda anyanwụ Afrịka mgbe ọ nwetasịrị mkpụrụ koko n'ụgbọ mmiri Brazil nakwa n'ailand Fernando Po n'afọ 1879 na 1880.[11] Davies mechara guzobe ugbo koko na-aga nke ọma na Ijon, Western Lagos.[12] Davies nyekwara aka gbasaa ihe ọmụma banyere ọrụ ugbo koko nye Jacob Kehinde Coker, onye jiri ego sitere na ugbo koko ya kwado ọdịmma Ndị Kraịst. J.K Coker bụkwa onye isi nke Agege Planters Union, nke gbasara koko n'ókèala Yoruba niile.[12] N'ọnwa Eprel afọ 1916, The Journal of African Society nyere onye obodo Accra otuto maka iwebata koko na mpaghara West Africa, mana Justice W.B. Griffiths, Chief Justice of Gold Coast (bụ Ghana ugbu a), nyere nzaghachi na mbipụta nke abalị iri abụọ nke ọnwa June afọ 1916 nke otuto nna ya, Sir Brandford Griffiths، gọvanọ Britain nke Gold Coast site na 1885 ruo 1895, na-mbute ụzọ n'ọrụ ugbo koko na Gold Coast, na-ekwu na Davies bu nna ya ụzọ dị ka onye ọsụ ụzọ koko na West Africa. Justice Griffith dere, sị:

Dị ka m maara, onye mbụ kụrụ koko n'ala ahụ bụ Capt nwụrụ anwụ. J.P.L. Davies, onye a ma ama nke Lagos, onye na 1882 na-agwa m banyere ugbo ọ ka mere n'oge na-adịbeghị anya gafere mpaghara ọchịchị nke Lagos.[12]

Ọrụ ebere na nguzobe nke CMS Grammar School[dezie | dezie ebe o si]

Davies bụkwa ezigbo enyi na enyi nke Bishọp Samuel Ajayi Crowther.[13] Ndị ikom abụọ ahụ rụkọtara ọrụ na atụmatụ mmekọrịta ọha na eze na Lagos dị ka mmeghe nke The Academy (ụlọ ọrụ mmekọrịta na ọdịbendị maka nghọta ọha na eze) n'abalị iri abụọ na anọ nke ọnwa Ọktoba afọ 1866 na Bishop Crowther dị ka onye nkwado mbụ na Davies dị ka onye isi oche mbụ ya.[14]

N'ọnwa Eprel afọ 1859, Davies nyere Reverend Thomas Babington Macaulay ego iji guzobe ụlọ akwụkwọ CMS Grammar School, Lagos: £ 50 (Mgbakọ pụtara nke nde 1.34 ka ọ na-erule afọ 2014) iji zụta akwụkwọ na ngwá ọrụ. Site na ego enyere, Macaulay meghere CMS Grammar School n'abalị isii nke ọnwa June afọ 1859.[15]

N'afọ 1867, Davies nyere £ otu narị ọzọ (Mgbakọ pụtara nke nde 2.68 ka ọ na-erule n'afọ 2014) maka ego ụlọ akwụkwọ Grammar nke CMS.[16] Ndị ọzọ nyere aka na ego owuwu CMS bụ ndị na-abụghị ndị Saros dịka Taiwo Olowo, onye nyere £ 50. Ndị nyere onyinye Saro gụnyekwara ndị ikom dị ka Moses Johnson, I.H. Willoughby, T.F. Cole, James George, na Charles Foresythe bụ ndị nyere £ 40.[17]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Captain Davies nwụrụ n'ụlọ ya na Lagos n'abalị iri abụọ na itoolu nke onwa ọgọstụ afọ 1906 ma lie ya na Ajele Cemetery na Lagos n'abalị iri atọ nke ọnwa Ọgọstụ nke afọ 1906.[2]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Elebute (2013). The Life of James Pinson Labulo Davies: A Colossus of Victorian Lagos. Kachifo Limited/Prestige. ISBN 9789785205763. 
  2. 2.0 2.1 Elebute (2013). The Life of James Pinson Labulo Davies. 
  3. Lawrence (29 September 2014). Africa in Scotland, Scotland in Africa: Historical Legacies and Contemporary Hybridities. ISBN 978-9-00-4276-9-01. Retrieved on 4 February 2015. 
  4. Gad (13 February 2020). ThrowBack Thursday – James Pinson Labulo Davies: A Pioneer Nigerian of Many Firsts (1) • Connect Nigeria (en-GB). Connect Nigeria. Retrieved on 24 February 2022.
  5. Smith (1 January 1979). The Lagos Consulate 1851–1861. Macmillan. ISBN 9780520037465. 
  6. Elebute (2013). The Life of James Pinson Labulo Davies. 
  7. 7.0 7.1 Gwam (1967). Great Nigerians: First Series. Nigeria: Times Press. ISBN 9780903274180. 
  8. 8.0 8.1 Adeloye (1985). African Pioneers of Modern Medicine: Nigerian Doctors of the Nineteenth Century. University Press, 1985. ISBN 9789781545658. 
  9. Herskovits Kopytoff (1965). A Preface to Modern Nigeria: the "Sierra Leonians" in Yoruba, 1830-1890. University of Wisconsin Press. 
  10. Uwechue (1991). Makers of Modern Africa. University of Michigan (Africa Books Limited). ISBN 9780903274180. 
  11. Olukoju, Akyeampong, Bates, Nunn, & Robinson (2014). Africa's Development in Historical Perspective. Cambridge University Press, 218–219. ISBN 9781139992695. 
  12. 12.0 12.1 12.2 Elebute (2013). The Life of James Pinson Labulo Davies, 111–119. 
  13. Elebute (2013). The Life of James Pinson Labulo Davies. 
  14. Adedeji. "The Church and the Emergence of the Nigerian Theatre, 1866–1914". Journal of Historical Society of Nigeria 6 (1). 
  15. Elebute (2013). The Life of James Pinson Labulo Davies. 
  16. Herskovits Kopytoff (1965). A Preface to Modern Nigeria. 
  17. Herskovits Kopytoff (1965). A Preface to Modern Nigeria.