Jane F. Gardner

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Jane F. Gardner
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha enyereJane Dezie
aha ezinụlọ yaGardner Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya10 Maachị 1934 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya28 Jenụwarị 2023 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Latin, Ancient Greek, Czech Dezie
onye were ọrụUniversity of Reading, Ure Museum of Greek Archaeology Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Glasgow Dezie
Ihe nriteDoctor of Letters Dezie

  Jane F. Gardner (10 Machị 1934 - 28 Jenụwarị 2023) bụ onye Britain na-akọ akụkọ ihe mere eme, agụmakwụkwọ, na onye na-elekọta ebe ngosi ihe mgbe ochie. Ọ bụ prọfesọ emerita nke Akụkọ ihe mere eme nke Rom na Mahadum nke Reading, na-ahụ maka Iwu Rom na akụkọ ihe mere anya nke Rom. [1] bụ prọfesọ na mahadum site na 1993 ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1999, ebe ọ kụziri ebe ahụ kemgbe 1963. Ọ bụ onye nlekọta nke Ure Museum of Greek Archaeology site na 1976 ruo 1992.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

[2] mụrụ Gardner na Glasgow na 10 Machị 1934 n'ezinụlọ na-arụ ọrụ Protestant-Catholic: nna ya, onye hapụrụ ụlọ akwụkwọ mgbe ọ dị afọ 12, rụrụ ọrụ na London, Midland na Scottish Railway ebe nne ya (onye na-enweghị agụmakwụkwọ sekọndrị) lekọtara ezinụlọ ha. Mgbe [2] nọ n'ụlọ akwụkwọ, Gardner nwetara ihe nrite mbụ na ule Hutcheson Trust Bursary nke Glasgow; o mechara nweta Ferguson Fellowship iji mụọ Classics na Mahadum Glasgow, ebe ọ gụrụ akwụkwọ na 1951. [3] nyere ya ihe nrite Cowan Blackstone n'afọ 1953, ma gụsịrị akwụkwọ na klas mbụ nke MA n'afọ 1955. [1] Site [2]'ebe ahụ ọ gara n'ihu na-amụ maka akara ugo mmụta nke abụọ na Literae Humaniores (Classics) na Lady Margaret Hall, Oxford, na-agụsị akwụkwọ na 1962 na okpukpu abụọ nke mbụ.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

[2] [1] 1962 ruo 1963 Gardner kụziri akụkọ ihe mere eme nke Grik na Roman na Mahadum College, Cardiff (nke bụzi Mahadum Cardiff), wee soro afọ abụọ na-akụzi Classics na Bekee na Forest Fields Grammar School na Nottingham; ọ kụzikwaara Classics n'ụlọ akwụkwọ ụmụ nwanyị Kendrick na Reading.

Gardner sonyeere Ngalaba Classics na Mahadum nke Reading na 1963, na mbụ dị ka onye nkuzi oge. N'ime afọ 36 sochirinụ, a kwalitere ya ọtụtụ ugboro, ọ ghọrọ osote onye nkuzi na 1964, onye nkuzi n'afọ 1966, onye nkuzi dị elu na 1988 ma mesịa bụrụ prọfesọ n'afọ 1993. N'oge ahụ, o nwere Leverhulme Trust Research fellowship (1995-96) ma bụrụkwa onye nlekọta nke Ure Museum of Greek Archaeology (1976-92).[1][2][4]

Nnyocha[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha Gardner lekwasịrị anya [2] akụkọ ihe mere eme nke akụ na ụba na mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke Rom, ọkachasị ojiji nke iwu Rom na nyocha akụkọ ihe mere mere eme na akụkọ ihe omume iwu na akụ na ụba nke ụmụ nwanyị Rom; o bipụtara ọtụtụ ihe gbasara ezinụlọ Rom, iwu ihe onwunwe nke Rom, ọnọdụ iwu nke ndị ohu na ndị nweere onwe ha na ọha mmadụ Rom, a kọwakwara nyocha ya dị ka "ịgbapụta ala" n'iji isi mmalite ya eme ihe, gụnyere ihe odide na papaịrọs yana ederede. Akwụkwọ [2] atọ "dị ịrịba ama" Women in Roman Law and Society (1986), Being a Roman Citizen (1993) na Family and Familia in Roman Law et Life (1998) enweela mmetụta dị ukwuu na mpaghara nke akụkọ iwu na mmekọrịta mmadụ na ibe ya. [5][6] [7]-enyocha akwụkwọ ndị a toro maka igosi ihe iwu siri ike na nke dị mgbagwoju anya n'ụzọ a na-agụ ma dị mfe. [8] ndị a ka bụ ọrụ kachasị mkpa na isiokwu ha.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Staff Profile: Jane F. Gardner. Retrieved on 22 January 2019. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "staffprofile" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 Kruschwitz (2023). Jane F. Gardner (1934-2023). CUCD Bulletin 52. Retrieved on 4 April 2023. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  3. UOFG CONTINUES LONG TRADITION OF ANCIENT MASTERMIND COMPETITION. University of Glasgow. Retrieved on 29 January 2019.
  4. A History of Reading's Classics Department. Retrieved on 29 January 2019.
  5. Bendix (1993). "Review of Jane Gardner, Being a Roman Citizen.". Bryn Mawr Classical Review. Retrieved on 24 January 2019. 
  6. Cherry (1999). "Review of Family and Familia in Roman Law and Life". The Classical Review 49 (2): 458–60. DOI:10.1093/cr/49.2.458. 
  7. Rawson (1989). "Women in Roman Law and Society by Jane F. Gardner". Classical Views 33 (1): 89–93. 
  8. du Plessis. Roman Law – Classics – Oxford Bibliographies Online. Oxford Bibliographies Online. Retrieved on 31 January 2019.