Janet Febisola Adeyemi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Janet Febisola Adeyemi
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereJanet Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya16 Julaị 1958 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Ondo Dezie
Ọkwá o jionye otu ulo nnochite anya Naijiria Dezie
ebe agụmakwụkwọLoughborough University Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịAll Progressives Congress, Alliance for Democracy Dezie

Janet Febisola Adeyemi (amuru July 16, 1958) bu onye isi ala ugbua nke umunwanyi na Ngwuputa Ngwuputa na Naijiria, mmekorita nke umunwanyi mba uwa na Ngwuputa . O jekwara ozi na kọmitii mmepe na atụmatụ amụma nke 2016 Gọvanọ-ahọpụtara nke Ondo steeti . Ọ bụ akụkụ nke nnukwu ụlọ ọrụ ọha na eze na-ahazi ntinye aka na nsogbu South Kaduna na nso nso a. [1] O jere ozi n'ụlọ omebe iwu nke mba Nigeria, onye isi oche nke ICRC, [2] Onye enyemaka pụrụiche maka ndị isi oche n'ihe gbasara Mgbakọ Mba, Onye isi oche nke Ondo State Cocoa Industry, n'etiti kọmitii ndụmọdụ ndị ọzọ na atụmatụ mmepe obodo.

N'oge ya okwu na National Assembly, ọ jere ozi dị ka onyeisi oche na Irrigation, Iju mmiri na erosion Control, sub-Committee onyeisi oche maka siri ike mineral na mmiri Resources. Ọ kwadoro/kwadoro akwụkwọ ego iri na ise ewepụtara dị ka iwu n'etiti ọtụtụ ụgwọ atụmatụ ndị ọzọ n'agbanyeghị na ọ bụ onye otu ndọrọndọrọ ọchịchị pere mpe. O kwuputara ebumnuche ya ịzọ ọkwa sinetọ nke Ondo South District n'okpuru All Progressives Congress (APC) na 17 Septemba 2018.

Ndụ mmalite na ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Janet Adeyemi mụrụ Chief Ebenezer Akinboboye Adepoju na High Chief (Princess) Florence Motinola Adepoju, known by her title as Yagbata of Ile oluji, Ondo State. Nna ya, Chief Adepoju bụ onye ọrụ gọọmentị na-ahụ maka mmezu nke akụkụ nke nnukwu okporo ụzọ na-ejikọta gburugburu Ile Oluji. Nne ya, High Chief Adepoju, bụ onye ọchụnta ego na-aga nke ọma nke sitere n'okirikiri wee bụrụ otu n'ime ndị ahịa kacha baa ọgaranya n'obodo ya. Nwanne Adeyemi, Oba (Engr.) Stephen Sulade Adedugbe bụ Eze nke Ile-Oluji ozugbo nwụrụ anwụ - onye eze nwere mmetụta na SouthWest Nigeria, [3] Jegun nke Ile-Oluji.

O tolitere na Jos n'oge agha obodo, ọ fọrọ nke nta ka e gbuo ezinụlọ ya n'oge mwakpo ahụ. Onye agbata obi ya ewepụtala amara nzọpụta nke nyere ha aka ịgbapụ na steeti ahụ laghachite n'ọnọdụ ha si bịa.

Adeyemi gakwara n'ihu na mahadum Obafemi Awolowo, Ile-Ife maka akara ugo mmụta mahadum ya na geology. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ jere ozi na mmemme National Youth Service Corps dị ka nwa akwụkwọ gbasara ọdịdị ala. Ya na di ya ga-abụ (Engr. TAT Adeyemi) bụ ndị nnata nke Commonwealth na European Economic Commission scholarships nke kwadoro ha na Loughborough University of Technology, UK.

Ụlọ omebe iwu Federal (Nigeria)[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Adeyemi ka ọ bụrụ ụlọ nnọchiteanya maka mpaghara Ile-oluji/Oke-igbo n'afọ 1998. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye edemede nke ọtụtụ ụgwọ ma rụọ ọrụ n'ofe ahịrị nnọkọ n'ọtụtụ oge.

Ọ kwadoro maka atụmatụ mmepe na nha anya nwoke na nwanyị; ọ kwadoro Bill úgwù nke ụmụ nwanyị (mmachibido iwu) na 2000 [4] nke dọtara ọtụtụ ndị Ọkà mmụta Ọdịda Anyanwụ nke butere nlekọta nke akwụkwọ akụkọ doctorate site n'aka onye ọkà mmụta Canada. [5] N'ime ime, Adeyemi kwadoro n'ịmepụta Niger-Delta Commission, ụlọ ọrụ hiwere iji leba anya n'oke mmepe nke mpaghara a na-emepụta mmanụ na Nigeria. Ọ bụ otu n'ime ndị na-akwado maka nkwụpụ ụgwọ dịpụrụ adịpụ nke Naijiria $18; ọ jere ozi dịka onye nnọchi anya ịgwa ndị omebe iwu USA okwu na World Trade Center dị na New York iji nweta uru nke ngwugwu mgbaghara ụgwọ.

Nhọpụta ọrụ ọha[dezie | dezie ebe o si]

Adeyemi jere ozi n'ọkwa dị iche iche gụnyere onye isi oche nke ICRC, onye enyemaka pụrụ iche nye ndị isi oche n'ihe gbasara ọgbakọ omebe iwu, onyeisi ụlọ ọrụ Ondo State Cocoa. A na-ele ya anya dịka ndị ga-azọ ọkwa osote gọvanọ nke APC na asọmpi Gọvanọ steeti Ondo 2016. [6] O so na ndị otu mgbanwe maka Gọvanọ Olusegun Agagu ka o nyechara aka imeri ntuliaka gọvanọ n'afọ 2003 wee wepụta mpaghara ya na nnukwu mmeri. [7]

Mmekọrịta[dezie | dezie ebe o si]

Adeyemi na-eje ozi na bọọdụ nke ọtụtụ ndị na-abụghị ndị gọọmentị, dị ka onye na-enye ndụmọdụ maka ọtụtụ ụlọ ọrụ mmepe abụọ na nke dị iche iche gụnyere ụlọ akụ ụwa na United Nations, yana ọtụtụ atụmatụ mmepe kọmitii na steeti niile. Ọ haziri ọtụtụ ọgbakọ ihe gbasara gburugburu ebe obibi na ọgbakọ ndị Federal Environmental Protection Agency (FEPA) na-akwado, United Nations Industrial Development Organisation (UNIDO), United Nation Development Programme (UNDP), Federal Ministry of Environment, n'etiti ọtụtụ ndị ọzọ.

O jere ozi na kọmitii maka okike Nigeria Delta Development Commission (NDDC); kọmiti na-eme atụmatụ na idei mmiri nke osimiri Niger; kọmitii na-ahụ maka mmepe nke njikwa akụ na ụba mmiri na mmepụta nke akwụkwọ iwu maka ijikọ mmiri eme ihe na Nigeria ; kọmitii na-ahụ maka nchekwa nke ndụ na ihe onwunwe (n'ịkwụsị mmetụta nke ndị ohi ji egbe si Niger Republic); Onye otu kọmitii na ego nchekwa akụrụngwa ndị uwe ojii; onye otu kọmitii nke mbipụta nke mgbanwe ihu igwe; Mmejuputa oru ngo ntakiri ike na Naijiria; Nkwado maka ịkpakọrịta nwoke na nwanyị na Naijiria; Otu United Nations National Consultative Group on Electoral Reform na Nigeria; Kọmitii na-eme nkwenye nke Federal Ministry of Women Affairs.

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

N'ịkwanyere onyinye ya na steeti na obodo, Adeyemi bụ onye nnata ihe nrite ndị a:

  • Onye nnọchi anya mba na 2017 United Nations Commission na ọnọdụ ụmụ nwanyị
  • Onye otu Nigerian Mining and Geosciences Society
  • Award Political Achievers, nke Movement for Political Awareness na Mass Emancipation haziri
  • Nturu ugo omebe iwu nwanyị, nke National Council for Women Society haziri
  • Onyinye ọla edo PSN maka onye omebe iwu nwanyị kacha mma
  • Inner-Wheel Merit Award maka ọrụ achọghị ọdịmma onwe onye nye nwanyị na mba
  • Award Merit nke Cocoa Association of Nigeria
  • Nturu ugo nturu ugo umunwanyi Naijiria nke ndi Niger Wives Association of Australia
  • Prime International Corporate Development na Nigeria Merit 2002 Award
  • Nturu ugo nke ndi otu Naijiria nke Geosciences na Ngwuputa umu akwukwo UNIJOS & FUTA Chapter
  • Onyinye nturu ugo omeiwu nwanyi maka Africa - CAFS 5th Anniversary 2002
  • Award Gems 2002 Rare, nke UNFPA, UNIFEM & WODEF haziri
  • Degree Doctorate Honorary sitere na Mahadum Columbus International na West African Merit Award Council na 28 Septemba 2002
  • Ụmụnwaanyị obodo Ile-Oluji nke ụmụ akwụkwọ tozuru oke nturu ugo
  • Ihe nrite Global Rights award maka nkwado pụtara ìhè n'ihe gbasara ụmụ nwanyị
  • National Union of Market Women Association Award maka ndị nyere aka pụtara ìhè na okwu okike 2002

Nkwukọrịta okwu na akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Adeyemi emela ọtụtụ ihe ngosi ọha ma wepụta ọtụtụ akwụkwọ. N'okpuru bụ ụfọdụ n'ime ọrụ kacha ọhụrụ ya:

  • Ọkà okwu na WIMBIZ's flagship Annual Conference on Mining
  • Ọkà okwu na Nigeria Ngwuputa Izu 2016 [8]
  • Adeyemi JF - Ọrụ nke Kọmitii Ụlọ, Ndị na-enye ndụmọdụ na ndị na-enyere aka n'iwu iwu na usoro iwu (akwụkwọ ọmụmụ, Nlaghachi maka Ụlọ Ndị Nnọchiteanya - August 2004)
  • Adeyemi JF – Usoro ụlọ ọrụ maka mmepe nke bitumen na Nigeria (akwụkwọ ọmụmụ 2000)
  • Adeyemi JF – Ọchịchị onye kwuo uche ya na mmepeanya ọgbara ọhụrụ.
  • Adeyemi, JF - Ntụle ọnụọgụgụ nke ihe ndị na-emetụta oke mmiri na Nigeria (Akwụkwọ Seminar)
  • Adeyemi, JF njikwa mkpofu siri ike - mkpofu ahịhịa na nsogbu nchịkwa ya (akwụkwọ ọmụmụ nke e gosipụtara na ogbako mba ụwa nke kọmitii na gburugburu ebe obibi haziri)

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Utomi, civil society leaders of thought intervene in southern Kaduna crisis (2017-01-23).
  2. Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified.
  3. Egede, Dorcas (2016-01-10) Monarchs who passed in 2015, The Nation
  4. Nowa Omoigui (6 November 2018). "Protest against Bill HB22 Outlawing "FGM" Practice in Nigeria". JENdA: A Journal of Culture and African Women Studies 1 (1). 
  5. "Book not found".
  6. EXCLUSIVE: How Agboola Ajayi emerged as APC Ondo Deputy Governorship candidate - Daily Post Nigeria (20 October 2016).
  7. Muraina, Funso (2003-04-30) Nigeria: Agagu Inaugurates 12-Man Transition Committee, THIS DAY
  8. Speakers - Mining Investment West Africa. Mining Investment West Africa - 28–29 May 2019, Ghana.